Natos nya drag mot Ryssland

2022 06 15

Hotet från Ryssland ska mötas med mer soldater.

Det konstaterar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju med norska Verdens Gang.

– I de samtal jag har haft finns det enighet om en betydande förstärkning. Det jag kan säga är att det dels handlar om fler styrkor i öst, men också mer förförvaring av utrustning och ammunition så att man snabbt kan skicka in soldater. Vi vill också ha soldater i beredskap, styrkor som snabbt kan komma till undsättning, säger han till tidningen.

Utökad militär närvaro

Efter att Ryssland annekterade Krym från Ukraina 2014 stärkte Nato sin närvaro i östra Europa. Fyra nya högkvarter etablerades i medlemsländer som gränsar mot Ryssland.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har dessa baser förstärkts och ytterligare fyra länder i öst har tagit emot marktrupper.

Nato har nu 40 000 soldater utplacerade i närheten av Ryssland.

– Putin ville ha mindre Nato. Nu får han mer Nato, konstaterar Stoltenberg.

Donald Trump kan återvända

Natochefen kommenterar även frågan om hur Nato ska stå rustat om USA skulle få en president som inte är positivt inställd till försvarsalliansen.

Natokritikern Donald Trump kan återvända till makten i Vita huset om drygt två år.

– Om man är orolig för att det väljs en ledare i USA, eller i något annat land, som är motståndare till samarbetet, då måste man stärka samarbetet så att det står sig även i motgång och tål alla slags väder. Ju starkare band desto svårare är det för enskilda politiker att montera ner, säger Stoltenberg.

Framtiden och Kina

Vid toppmötet i Madrid den 28-30 juni ska de 30 Nato-medlemmarna klargöra en gemensam syn på Kina. Tidigare har landet inte nämnts i militäralliansens strategiska koncept. 2019 nämndes Kina med en ynka mening.

– Jag förväntar mig inte på något sätt att Kina förklaras som en fiende. Det finns inte heller någon som vill isolera eller bojkotta Kina. Men Kina är viktigt för vår säkerhet. Det är ett auktoritärt land som förtrycker sin befolkning och bygger upp stora militära resurser, inklusive långdistanskärnvapenrobotar. Och de pressar andra länder, i sin egen region, men även Australien och Kanada, säger Stoltenberg till VG och tillägger:

– Vi måste förstå Kina för att göra oss mindre sårbara för deras användning av ekonomiskt våld mot oss. Vi har lärt oss att frihandel inte nödvändigtvis leder till frihet, utan att vi blir beroende av enskilda varor. Som gas från Ryssland eller sällsynta mineraler från Kina. Eller att vi delar avancerad teknik med dem under täckmantel av frihandel och släpper in dem i vår kritiska infrastruktur som med 5G.

Mer rivalitet mellan stormakterna

Natochefen betonar att samtliga Natoländer måste se över sina samarbeten med den stora diktaturen i Asien.

– I frihandelsavtal och i annat ekonomiskt samarbete med Kina måste säkerhetspolitiska konsekvenser beaktas, poängterar Stoltenberg.

– Ingen kan med säkerhet förutse hur världen kommer att se ut om tio år. Men vad vi kan säga är att världen kommer att präglas mer av rivalitet mellan stormakterna. Vi ser ett aggressivt Ryssland. Vi ser ett Kina som växer snabbt som en militärmakt, satsar stort på nya vapen, och samarbetar närmare med Ryssland, konstaterar Natochefen.

Foto: Nato President of Russia Office resp Library of Congress

Text: Redaktionen

JUST NU: Ukrainskt stridsflyg till attack med amerikanska bomber

2025 07 12

Ukraina har släppt amerikanska bomber mot mål i Zaporizjzja.

Ukraina fortsätter att förstöra ryska militära mål.

Nu kommer besked om att ett ukrainskt stridsflygplan av typen MiG-29 har förstört ett mål i ockuperade Zaporizjzja med hjälp av amerikanska bomber.

Det rapporterar flera ukrainska medier.

Till attack

Ett ukrainskt stridsflygplan av typen MiG-29 har förstört en strategisk rysk väg i en tillfälligt ockuperad del av Zaporizjzja Oblast genom två anfall med flygbomber med hög precision. 

Enligt en ny rapport utfördes anfallet av ett stridsflygplan beväpnat med två amerikanska GBU-62 flygbomber utrustade med JDAM-ER planerings- och styrsystem.

Den här typen av attacker har blivit möjliga på grund av att det ukrainska försvaret systematiskt förstört ryska luftvärnssystem, i synnerhet luftvärnsrobotsystemet Buk, uppger Ukrainska Pravda.

Strategiskt viktigt

Ryssarna har använt den nu förstörda vägen i logistiska syften – för transport och återsamling.

Platsen är särskilt viktig eftersom det var den enda bron på den enda asfalterade vägen av god kvalitet som försörjer den ryska militära grupperingen som har återupptagit sin offensiv nära byn Kamianske sedan slutet av juni, rapporterar RBC Ukraine.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

USA – till Nato – till Ukraina

Samtidigt har USA:s president Donald Trump kommit med ett nytt besked om amerikanska vapen till Ukraina.

Trump meddelade den 10 juli att USA kommer att sälja vapen till Nato, inklusive luftvärnssystem och annat luftförsvar, som Nato sedan kan ge till Ukraina.

Begärt 10 system

Trump uppgav i en intervju med NBC News att USA kommer att sälja Nato ett ospecificerat antal och typ av amerikansktillverkade vapen, inklusive Patriot luftförsvarssystem.

– Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav den 10 juli att Ukraina begärt 10 Patriot luftvärnssystem och ytterligare interceptorer, och att Tyskland är redo att köpa två Patriot-system från USA till Ukraina, och att Norge är villigt att köpa ytterligare ett, uppger ISW.

Läs mer: EU planerar med USA – vill slå till stenhårt mot Ryssland

Foto: A. Voznenko

Text: Redaktionen

Hamburgerkedja i kris – flera restauranger går i konkurs

2025 07 12

Hamburgerkedjan Brödernas har det svårt.

För några år sedan började Brödernas – och flera andra nya hamburgerkedjor – att expandera kraftigt för att möta en ökande efterfrågan i Sverige.

Sedan dess har dock hamburgerboomen dragit sig tillbaka, och Brödernas är ett av de företag som har fått det svårt.

Nu kommer besked om att fem av kedjans restauranger går i konkurs, rapporterar Mitt i.

I konkurs

Fem av kedjans restauranger i Stockholm tvingas tacka för sig.

Det handlar om lokaler i Mälarhöjden, Liljeholmsgallerian, Sickla, Rosersberg och Äppelviken.

– Man bedömde att dessa bolag inte var tillräckligt lönsamma för att fortsätta bedriva verksamhet, säger Malin Sanderson, konkursförvaltare på Advokatfirman Carler, till Mitt i.

Har sagts upp

Personalen vid de berörda restaurangerna har sagts upp på grund av arbetsbrist.

Tidigare i år har flera andra Brödernas-restauranger i Stockholmsområdet tvingats stänga ner.

Det rör sig bland annat om restauranger i Kista, Hornstull, Solna strand, Farsta, Odenplan och Enskede.

Är i rekonstruktion

Det var den 16 oktober förra året som Brödernas först gav besked om att de går in i rekonstruktion.

– Syftet med rekonstruktionen är att säkra koncernens långsiktiga finansiella stabilitet och hantera de ekonomiska utmaningar som har uppstått till följd av bland annat pandemi, inflation, stigande räntor och hyreshöjningar, meddelade kedjan då.

Flera problem

De senaste åren har enligt Brödernas präglats av en serie oförutsedda händelser som skapat besvärliga förutsättningar för restaurangbranschen.

– Pandemin och följder av Rysslands invasion av Ukraina har medfört kraftig inflation med substantiellt höjda kostnader för råvaror och övriga driftskostnader, menas det.

– Detta har, tillsammans med stigande räntor och konsumenternas minskade köpkraft, förändrat förutsättningarna för koncernen och restaurangbranschen i stort. Brödernas restauranger har även drabbats av betydande hyreshöjningar. 

Läs mer: Stor prischock – ryssar drabbas vid middagsbordet

Foto: Jean-Claude Attipoe

Text: Redaktionen