Natos nya drag mot Ryssland

2022 06 15

Hotet från Ryssland ska mötas med mer soldater.

Det konstaterar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju med norska Verdens Gang.

– I de samtal jag har haft finns det enighet om en betydande förstärkning. Det jag kan säga är att det dels handlar om fler styrkor i öst, men också mer förförvaring av utrustning och ammunition så att man snabbt kan skicka in soldater. Vi vill också ha soldater i beredskap, styrkor som snabbt kan komma till undsättning, säger han till tidningen.

Utökad militär närvaro

Efter att Ryssland annekterade Krym från Ukraina 2014 stärkte Nato sin närvaro i östra Europa. Fyra nya högkvarter etablerades i medlemsländer som gränsar mot Ryssland.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har dessa baser förstärkts och ytterligare fyra länder i öst har tagit emot marktrupper.

Nato har nu 40 000 soldater utplacerade i närheten av Ryssland.

– Putin ville ha mindre Nato. Nu får han mer Nato, konstaterar Stoltenberg.

Donald Trump kan återvända

Natochefen kommenterar även frågan om hur Nato ska stå rustat om USA skulle få en president som inte är positivt inställd till försvarsalliansen.

Natokritikern Donald Trump kan återvända till makten i Vita huset om drygt två år.

– Om man är orolig för att det väljs en ledare i USA, eller i något annat land, som är motståndare till samarbetet, då måste man stärka samarbetet så att det står sig även i motgång och tål alla slags väder. Ju starkare band desto svårare är det för enskilda politiker att montera ner, säger Stoltenberg.

Framtiden och Kina

Vid toppmötet i Madrid den 28-30 juni ska de 30 Nato-medlemmarna klargöra en gemensam syn på Kina. Tidigare har landet inte nämnts i militäralliansens strategiska koncept. 2019 nämndes Kina med en ynka mening.

– Jag förväntar mig inte på något sätt att Kina förklaras som en fiende. Det finns inte heller någon som vill isolera eller bojkotta Kina. Men Kina är viktigt för vår säkerhet. Det är ett auktoritärt land som förtrycker sin befolkning och bygger upp stora militära resurser, inklusive långdistanskärnvapenrobotar. Och de pressar andra länder, i sin egen region, men även Australien och Kanada, säger Stoltenberg till VG och tillägger:

– Vi måste förstå Kina för att göra oss mindre sårbara för deras användning av ekonomiskt våld mot oss. Vi har lärt oss att frihandel inte nödvändigtvis leder till frihet, utan att vi blir beroende av enskilda varor. Som gas från Ryssland eller sällsynta mineraler från Kina. Eller att vi delar avancerad teknik med dem under täckmantel av frihandel och släpper in dem i vår kritiska infrastruktur som med 5G.

Mer rivalitet mellan stormakterna

Natochefen betonar att samtliga Natoländer måste se över sina samarbeten med den stora diktaturen i Asien.

– I frihandelsavtal och i annat ekonomiskt samarbete med Kina måste säkerhetspolitiska konsekvenser beaktas, poängterar Stoltenberg.

– Ingen kan med säkerhet förutse hur världen kommer att se ut om tio år. Men vad vi kan säga är att världen kommer att präglas mer av rivalitet mellan stormakterna. Vi ser ett aggressivt Ryssland. Vi ser ett Kina som växer snabbt som en militärmakt, satsar stort på nya vapen, och samarbetar närmare med Ryssland, konstaterar Natochefen.

Foto: Nato President of Russia Office resp Library of Congress

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Dra åt h-lvete” – danskt utbrott i EU-parlamentet

2026 01 21

Det hettade till under en debatt i EU-parlamentet under tisdagen.

Sammanträdets punkt på agendan var Grönlands och Danmarks territoriella integritet och suveränitet samt behovet av ett enat svar från EU efter amerikanska utpressningsförsök.

Och när den danska EU-parlamentarikern Anders Vistisen ställde sig i talarstolen vände han sig direkt till USA:s president Donald Trump.

– Kära president Trump, lyssna mycket noga. Grönland har varit en del av det danska kungadömet i 800 år. Det är ett integrerat land. Det är inte till salu, säger Anders Vistisen enligt New York Post, som uppmärksammat inslaget.

Han fortsätter med att höja tonläget rejält:

– Låt mig uttrycka detta med ord som ni kanske förstår: Herr president, dra åt helvete.

"Inte tillåtet"

Svordomen uppskattades inte av parlamentets vice ordförande Nicolae Ștefănuță som avbröt den danska politikern. Han lät även meddela att Vistisen kommer att straffas för sitt ordval.

– Om översättningen var korrekt är termen du använde inte tillåten i detta hus och det kommer att bli konsekvenser för det budskap du har använt. Det är inte okej i en demokratisk byggnad som denna.

– Oavsett vad vi tycker om herr Trump är det inte tillåtet att använda ett sådant språk, säger Nicolae Ștefănuță och rev ned applåder för sitt svar.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Drog samma tal för ett år sedan

Anders Vistisen tillhör Dansk Folkeparti och sitter i EU-parlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet samt i delegationen för relationerna med Iran.

Det är inte första gången han använder ovan beskrivna språkbruk mot Donald Trump.

Faktum är att den danska politikern drog exakt samma tal för nästan precis ett år sedan, med samma reaktion från Nicolae Ștefănuță. Talet blev då viralt på sociala medier och Anders Vistisen uppmärksammades bland annat av CNN där han förklarade sitt uttalande.

– Först och främst är det ett helt oacceptabelt angrepp på dansk suveränitet att vilja göra anspråk på territorium som har varit danskt sedan 900-talet, tre gånger så länge som USA har existerat, sade han då.

Om att Vistisen bröt mot EU-parlamentets regler med sina ord hade politikern följande kommentar.

– Europaparlamentet har ett ganska partiskt sätt att tolka dessa regler. Det är okej att kalla folk fascister, rasister, kommunister, men tydligen kan man inte använda samma språkbruk som herr Trump har använt om sina egna högsta generaler i Pentagon.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Text: Redaktionen