Natos nya drag mot Ryssland

2022 06 15

Det konstaterar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju med norska Verdens Gang.

– I de samtal jag har haft finns det enighet om en betydande förstärkning. Det jag kan säga är att det dels handlar om fler styrkor i öst, men också mer förförvaring av utrustning och ammunition så att man snabbt kan skicka in soldater. Vi vill också ha soldater i beredskap, styrkor som snabbt kan komma till undsättning, säger han till tidningen.

Utökad militär närvaro

Efter att Ryssland annekterade Krym från Ukraina 2014 stärkte Nato sin närvaro i östra Europa. Fyra nya högkvarter etablerades i medlemsländer som gränsar mot Ryssland.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har dessa baser förstärkts och ytterligare fyra länder i öst har tagit emot marktrupper.

Nato har nu 40 000 soldater utplacerade i närheten av Ryssland.

– Putin ville ha mindre Nato. Nu får han mer Nato, konstaterar Stoltenberg.

Donald Trump kan återvända

Natochefen kommenterar även frågan om hur Nato ska stå rustat om USA skulle få en president som inte är positivt inställd till försvarsalliansen.

Natokritikern Donald Trump kan återvända till makten i Vita huset om drygt två år.

– Om man är orolig för att det väljs en ledare i USA, eller i något annat land, som är motståndare till samarbetet, då måste man stärka samarbetet så att det står sig även i motgång och tål alla slags väder. Ju starkare band desto svårare är det för enskilda politiker att montera ner, säger Stoltenberg.

Framtiden och Kina

Vid toppmötet i Madrid den 28-30 juni ska de 30 Nato-medlemmarna klargöra en gemensam syn på Kina. Tidigare har landet inte nämnts i militäralliansens strategiska koncept. 2019 nämndes Kina med en ynka mening.

– Jag förväntar mig inte på något sätt att Kina förklaras som en fiende. Det finns inte heller någon som vill isolera eller bojkotta Kina. Men Kina är viktigt för vår säkerhet. Det är ett auktoritärt land som förtrycker sin befolkning och bygger upp stora militära resurser, inklusive långdistanskärnvapenrobotar. Och de pressar andra länder, i sin egen region, men även Australien och Kanada, säger Stoltenberg till VG och tillägger:

– Vi måste förstå Kina för att göra oss mindre sårbara för deras användning av ekonomiskt våld mot oss. Vi har lärt oss att frihandel inte nödvändigtvis leder till frihet, utan att vi blir beroende av enskilda varor. Som gas från Ryssland eller sällsynta mineraler från Kina. Eller att vi delar avancerad teknik med dem under täckmantel av frihandel och släpper in dem i vår kritiska infrastruktur som med 5G.

Mer rivalitet mellan stormakterna

Natochefen betonar att samtliga Natoländer måste se över sina samarbeten med den stora diktaturen i Asien.

– I frihandelsavtal och i annat ekonomiskt samarbete med Kina måste säkerhetspolitiska konsekvenser beaktas, poängterar Stoltenberg.

– Ingen kan med säkerhet förutse hur världen kommer att se ut om tio år. Men vad vi kan säga är att världen kommer att präglas mer av rivalitet mellan stormakterna. Vi ser ett aggressivt Ryssland. Vi ser ett Kina som växer snabbt som en militärmakt, satsar stort på nya vapen, och samarbetar närmare med Ryssland, konstaterar Natochefen.

Foto: Nato President of Russia Office resp Library of Congress

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Medelhavet – kan lyfta hela Europa

2026 04 10

Ett gasfynd har hittats utanför Egyptens kust.

Fyndet kan få stor betydelse för både regionen och hela Europa, rapporterar Euronews.

Potentiell livlina

Det italienska energibolaget Eni har tillsammans med egyptiska myndigheter hittat en betydande naturgasresurs vid Temsahfältet i östra Medelhavet.

Fyndet uppskattas preliminärt till flera biljarder kubikfot gas, tillsammans med stora mängder kondensat.

– Preliminära uppskattningar pekar på omkring 2 biljarder kubikfot gas vid Temsah-fältet utanför Egyptens Medelhavskust, uppger Eni i ett uttalande.

Fältet ligger cirka 70 kilometer utanför kusten och nära befintlig infrastruktur, vilket kan underlätta en snabbare utveckling och produktion.

– Upptäckten kan erbjuda Kairo och det bredare europeiska kontinenten en potentiell livlina i takt med att kriget med Iran får kostnaderna för energiimport att skjuta i höjden, uppger nyhetsbolaget.

Upptäckten i Medelhavet markerar därför inte bara ett lyft för Egypten – utan också en möjlighet att påverka energibalansen i ett större europeiskt perspektiv.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Kan minska energikrisen

Gaspriserna i Europa har stigit med hela 25 procent, rapporterade Bloomberg i mars.

Ett av skälen är att gaspriserna påverkas mycket starkt av kriget i Iran.

Tidpunkten för upptäckten beskrivs därför som särskilt viktig menar Euronews, eftersom Egypten samtidigt drabbats av störningar i gasleveranser från bland annat Qatar och Israel.

Det har lett till kraftigt ökade importkostnader och press på landets ekonomi.

Fyndet kan därför bidra till att lätta trycket på energisystemet – både i Egypten och potentiellt i Europa, där efterfrågan på gas är fortsatt hög.

Europa kan lyftas

I ett läge där energipriserna är pressade av konflikter och osäkerhet kan nya leveranser spela en viktig roll för att stabilisera marknaden.

En instabil europeisk gasmarknad påverkar även Sverige.

–  Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige, framhöll Energimyndigheten nyligen i ett uttalande.

Anders Wallinder, som är chef vid avdelningen för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, har tidigare flaggat för samma sak.

Sverige har ett lågt behov av gas, men påverkas ändå av marknaden eftersom det svenska elsystemet är tätt sammankopplat med flera andra europeiska länder. Gasbrist i Europa leder till högre elpriser i Sverige, enligt Wallinder.

LÄS MER: Europeiskt land lämnar Putins allians

Foto: P. Neznanov

Text: Redaktionen