Natos nya drag mot Ryssland

2022 06 15

Hotet från Ryssland ska mötas med mer soldater.

Det konstaterar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju med norska Verdens Gang.

– I de samtal jag har haft finns det enighet om en betydande förstärkning. Det jag kan säga är att det dels handlar om fler styrkor i öst, men också mer förförvaring av utrustning och ammunition så att man snabbt kan skicka in soldater. Vi vill också ha soldater i beredskap, styrkor som snabbt kan komma till undsättning, säger han till tidningen.

Utökad militär närvaro

Efter att Ryssland annekterade Krym från Ukraina 2014 stärkte Nato sin närvaro i östra Europa. Fyra nya högkvarter etablerades i medlemsländer som gränsar mot Ryssland.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har dessa baser förstärkts och ytterligare fyra länder i öst har tagit emot marktrupper.

Nato har nu 40 000 soldater utplacerade i närheten av Ryssland.

– Putin ville ha mindre Nato. Nu får han mer Nato, konstaterar Stoltenberg.

Donald Trump kan återvända

Natochefen kommenterar även frågan om hur Nato ska stå rustat om USA skulle få en president som inte är positivt inställd till försvarsalliansen.

Natokritikern Donald Trump kan återvända till makten i Vita huset om drygt två år.

– Om man är orolig för att det väljs en ledare i USA, eller i något annat land, som är motståndare till samarbetet, då måste man stärka samarbetet så att det står sig även i motgång och tål alla slags väder. Ju starkare band desto svårare är det för enskilda politiker att montera ner, säger Stoltenberg.

Framtiden och Kina

Vid toppmötet i Madrid den 28-30 juni ska de 30 Nato-medlemmarna klargöra en gemensam syn på Kina. Tidigare har landet inte nämnts i militäralliansens strategiska koncept. 2019 nämndes Kina med en ynka mening.

– Jag förväntar mig inte på något sätt att Kina förklaras som en fiende. Det finns inte heller någon som vill isolera eller bojkotta Kina. Men Kina är viktigt för vår säkerhet. Det är ett auktoritärt land som förtrycker sin befolkning och bygger upp stora militära resurser, inklusive långdistanskärnvapenrobotar. Och de pressar andra länder, i sin egen region, men även Australien och Kanada, säger Stoltenberg till VG och tillägger:

– Vi måste förstå Kina för att göra oss mindre sårbara för deras användning av ekonomiskt våld mot oss. Vi har lärt oss att frihandel inte nödvändigtvis leder till frihet, utan att vi blir beroende av enskilda varor. Som gas från Ryssland eller sällsynta mineraler från Kina. Eller att vi delar avancerad teknik med dem under täckmantel av frihandel och släpper in dem i vår kritiska infrastruktur som med 5G.

Mer rivalitet mellan stormakterna

Natochefen betonar att samtliga Natoländer måste se över sina samarbeten med den stora diktaturen i Asien.

– I frihandelsavtal och i annat ekonomiskt samarbete med Kina måste säkerhetspolitiska konsekvenser beaktas, poängterar Stoltenberg.

– Ingen kan med säkerhet förutse hur världen kommer att se ut om tio år. Men vad vi kan säga är att världen kommer att präglas mer av rivalitet mellan stormakterna. Vi ser ett aggressivt Ryssland. Vi ser ett Kina som växer snabbt som en militärmakt, satsar stort på nya vapen, och samarbetar närmare med Ryssland, konstaterar Natochefen.

Foto: Nato President of Russia Office resp Library of Congress

Text: Redaktionen

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 05

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skatteverket går ut med varning – gäller 500 000 svenskar

2026 11 05

Skatteverket går ut med en varning till många svenskar.

Över en halv miljon svenskar har fått skatten sänkt genom gåvor till välgörenhet.

Men nu riskerar många att gå miste om tusenlappar.

50 organisationer saknas

Den som skänker pengar till välgörenhet kan få skattereduktion på gåvan. Totalt finns det i dag 288 godkända gåvomottagare i Sverige.

Men för att det ska vara möjligt måste organisationen som tar emot pengarna vara godkänd av Skatteverket. Nu går myndigheten ut med en varning.

Ett femtiotal organisationer har ännu inte ansökt om att förnya sina godkännanden.

– En gåvomottagarorganisation måste ansöka hos Skatteverket om att bli godkänd vart tredje år och om godkännandet går ut försvinner möjligheten till skattereduktion för givarna, meddelar Skatteverket.

Nu måste organisationerna dessutom själva komma ihåg att förnya sina godkännanden.

– Tidigare skickade Skatteverket ut en påminnelse till gåvoorganisationerna när det var dags att förnya sitt godkännande. Det görs inte längre. Gåvogivare kan därför komma att mista möjligheten till skattereduktion för sin gåva, uppger myndigheten.

Läs också: Trump erkänner – ”Därför förlorade vi”

Kan missa 3 000 kronor

Det är många som kan beröras av förändringen. Enligt Skatteverket fick drygt 515 000 personer skattereduktion för gåvor som de skänkte under 2025.

För privatpersoner kan det handla om betydande belopp. Skattereduktionen motsvarar 25 procent av gåvorna och kan uppgå till högst 3 000 kronor per år.

Den som skänker 4 000 kronor under ett år kan exempelvis få 1 000 kronor i sänkt skatt. Vid gåvor på sammanlagt 12 000 kronor blir skattereduktionen 3 000 kronor.

Så kontrollerar du organisationen

Det finns dock flera villkor. Varje enskild gåva måste uppgå till minst 200 kronor och den sammanlagda summan under året måste vara minst 2 000 kronor.

Gåvorna måste dessutom gå till godkänd social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Den som regelbundet skänker pengar till välgörenhet bör kontrollera att mottagaren fortfarande finns med på Skatteverkets lista över godkända gåvomottagare.

Om en organisation förlorar sitt godkännande kan gåvor som lämnas efter att godkännandet upphört inte längre ge rätt till skattereduktion.

Det är alltså viktigt att kontrollera statusen innan pengarna skänks, särskilt för den som ger regelbundet till samma organisation.

Andra läser: Miljöpartiet bryter vallöfte

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen