Natos nya drag mot Ryssland

2022 06 15

Hotet från Ryssland ska mötas med mer soldater.

Det konstaterar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju med norska Verdens Gang.

– I de samtal jag har haft finns det enighet om en betydande förstärkning. Det jag kan säga är att det dels handlar om fler styrkor i öst, men också mer förförvaring av utrustning och ammunition så att man snabbt kan skicka in soldater. Vi vill också ha soldater i beredskap, styrkor som snabbt kan komma till undsättning, säger han till tidningen.

Utökad militär närvaro

Efter att Ryssland annekterade Krym från Ukraina 2014 stärkte Nato sin närvaro i östra Europa. Fyra nya högkvarter etablerades i medlemsländer som gränsar mot Ryssland.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har dessa baser förstärkts och ytterligare fyra länder i öst har tagit emot marktrupper.

Nato har nu 40 000 soldater utplacerade i närheten av Ryssland.

– Putin ville ha mindre Nato. Nu får han mer Nato, konstaterar Stoltenberg.

Donald Trump kan återvända

Natochefen kommenterar även frågan om hur Nato ska stå rustat om USA skulle få en president som inte är positivt inställd till försvarsalliansen.

Natokritikern Donald Trump kan återvända till makten i Vita huset om drygt två år.

– Om man är orolig för att det väljs en ledare i USA, eller i något annat land, som är motståndare till samarbetet, då måste man stärka samarbetet så att det står sig även i motgång och tål alla slags väder. Ju starkare band desto svårare är det för enskilda politiker att montera ner, säger Stoltenberg.

Framtiden och Kina

Vid toppmötet i Madrid den 28-30 juni ska de 30 Nato-medlemmarna klargöra en gemensam syn på Kina. Tidigare har landet inte nämnts i militäralliansens strategiska koncept. 2019 nämndes Kina med en ynka mening.

– Jag förväntar mig inte på något sätt att Kina förklaras som en fiende. Det finns inte heller någon som vill isolera eller bojkotta Kina. Men Kina är viktigt för vår säkerhet. Det är ett auktoritärt land som förtrycker sin befolkning och bygger upp stora militära resurser, inklusive långdistanskärnvapenrobotar. Och de pressar andra länder, i sin egen region, men även Australien och Kanada, säger Stoltenberg till VG och tillägger:

– Vi måste förstå Kina för att göra oss mindre sårbara för deras användning av ekonomiskt våld mot oss. Vi har lärt oss att frihandel inte nödvändigtvis leder till frihet, utan att vi blir beroende av enskilda varor. Som gas från Ryssland eller sällsynta mineraler från Kina. Eller att vi delar avancerad teknik med dem under täckmantel av frihandel och släpper in dem i vår kritiska infrastruktur som med 5G.

Mer rivalitet mellan stormakterna

Natochefen betonar att samtliga Natoländer måste se över sina samarbeten med den stora diktaturen i Asien.

– I frihandelsavtal och i annat ekonomiskt samarbete med Kina måste säkerhetspolitiska konsekvenser beaktas, poängterar Stoltenberg.

– Ingen kan med säkerhet förutse hur världen kommer att se ut om tio år. Men vad vi kan säga är att världen kommer att präglas mer av rivalitet mellan stormakterna. Vi ser ett aggressivt Ryssland. Vi ser ett Kina som växer snabbt som en militärmakt, satsar stort på nya vapen, och samarbetar närmare med Ryssland, konstaterar Natochefen.

Foto: Nato President of Russia Office resp Library of Congress

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Flera svenska städer plågas av så kallade vansinneskörningar.

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer.

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej.

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Nato har skickat upp stridsflyg – akut varning till folket

2026 07 31

Ett Nato-land har utfärdat ett larm till sina invånare.

Rumänien har skickat upp stridsflyg efter att drönare upptäckts nära gränsen mot Ukraina.

Nu varnas landets invånare att söka skydd, rapporterar RBC Ukraine.

Akut varning utfärdad

Rumänska myndigheter har utfärdat en akut varning till invånare i norra delen av Tulcea.

Detta efter att radarsystem upptäckt misstänkta luftmål nära gränsen mot Ukraina.

– Myndigheterna varnar befolkningen för att föremål från luftrummet kan falla ner och uppmanar invånarna att söka skydd, skriver den rumänska nyhetskanalen Digi24.

Varningen skickades ut genom landets system för nödlarm efter beslut från det nationella militära ledningscentret.

LÄS MER: UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

F-16-plan i luften

Efter drönarlarmet skickade Rumänien upp två stridsflyg.

– Två F-16-flygplan från den 86:e flygbasen i Borcea skickades upp från marken klockan 21:12 för att övervaka situationen, meddelar Rumäniens försvarsdepartement.

Senare uppgav försvarsdepartementet att radarsystemen hade registrerat återkommande signaler från luftmål i området.

Enligt myndigheterna befann sig objekten i rumänskt luftrum i omkring 20 sekunder vid 21.14 innan de lämnade landet och fortsatte tillbaka mot Ukraina.

Rumänska myndigheter har ännu inte uppgett vem som låg bakom drönarna.

Flera drönarincidenter nära Nato-landet

Händelsen är den senaste i en rad incidenter där drönare har kopplats till kriget i Ukraina och kommit nära eller in över rumänskt territorium.

Under en period på tre dagar ska Rumänien ha skjutit ner tre drönare.

Den första inträffade förra veckan, då ett rumänskt F-16-plan sköt ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Myndigheterna bekräftade senare att det handlade om en rysk Shahed-drönare.

Vid ett tidigare tillfälle skickade Nato upp fyra stridsflyg samtidigt – två rumänska F-16-plan och två italienska Eurofighter-plan – efter ytterligare en drönarincident.

Efter den tredje nedskjutningen kallade Rumäniens utrikesdepartement även upp Rysslands ambassadör för samtal.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen