Natos nya drag mot Ryssland

2022 06 15

Hotet från Ryssland ska mötas med mer soldater.

Det konstaterar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju med norska Verdens Gang.

– I de samtal jag har haft finns det enighet om en betydande förstärkning. Det jag kan säga är att det dels handlar om fler styrkor i öst, men också mer förförvaring av utrustning och ammunition så att man snabbt kan skicka in soldater. Vi vill också ha soldater i beredskap, styrkor som snabbt kan komma till undsättning, säger han till tidningen.

Utökad militär närvaro

Efter att Ryssland annekterade Krym från Ukraina 2014 stärkte Nato sin närvaro i östra Europa. Fyra nya högkvarter etablerades i medlemsländer som gränsar mot Ryssland.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har dessa baser förstärkts och ytterligare fyra länder i öst har tagit emot marktrupper.

Nato har nu 40 000 soldater utplacerade i närheten av Ryssland.

– Putin ville ha mindre Nato. Nu får han mer Nato, konstaterar Stoltenberg.

Donald Trump kan återvända

Natochefen kommenterar även frågan om hur Nato ska stå rustat om USA skulle få en president som inte är positivt inställd till försvarsalliansen.

Natokritikern Donald Trump kan återvända till makten i Vita huset om drygt två år.

– Om man är orolig för att det väljs en ledare i USA, eller i något annat land, som är motståndare till samarbetet, då måste man stärka samarbetet så att det står sig även i motgång och tål alla slags väder. Ju starkare band desto svårare är det för enskilda politiker att montera ner, säger Stoltenberg.

Framtiden och Kina

Vid toppmötet i Madrid den 28-30 juni ska de 30 Nato-medlemmarna klargöra en gemensam syn på Kina. Tidigare har landet inte nämnts i militäralliansens strategiska koncept. 2019 nämndes Kina med en ynka mening.

– Jag förväntar mig inte på något sätt att Kina förklaras som en fiende. Det finns inte heller någon som vill isolera eller bojkotta Kina. Men Kina är viktigt för vår säkerhet. Det är ett auktoritärt land som förtrycker sin befolkning och bygger upp stora militära resurser, inklusive långdistanskärnvapenrobotar. Och de pressar andra länder, i sin egen region, men även Australien och Kanada, säger Stoltenberg till VG och tillägger:

– Vi måste förstå Kina för att göra oss mindre sårbara för deras användning av ekonomiskt våld mot oss. Vi har lärt oss att frihandel inte nödvändigtvis leder till frihet, utan att vi blir beroende av enskilda varor. Som gas från Ryssland eller sällsynta mineraler från Kina. Eller att vi delar avancerad teknik med dem under täckmantel av frihandel och släpper in dem i vår kritiska infrastruktur som med 5G.

Mer rivalitet mellan stormakterna

Natochefen betonar att samtliga Natoländer måste se över sina samarbeten med den stora diktaturen i Asien.

– I frihandelsavtal och i annat ekonomiskt samarbete med Kina måste säkerhetspolitiska konsekvenser beaktas, poängterar Stoltenberg.

– Ingen kan med säkerhet förutse hur världen kommer att se ut om tio år. Men vad vi kan säga är att världen kommer att präglas mer av rivalitet mellan stormakterna. Vi ser ett aggressivt Ryssland. Vi ser ett Kina som växer snabbt som en militärmakt, satsar stort på nya vapen, och samarbetar närmare med Ryssland, konstaterar Natochefen.

Foto: Nato President of Russia Office resp Library of Congress

Text: Redaktionen

Efterlängtat besked för Ukraina – akut hjälp på väg

2026 01 25

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har det hektiskt.

Efter att ha lett Ukraina under snart fyra år av krig finns nu en liten strimma av hopp om fred, efter att Ukraina mött USA och Ryssland i ett trepartssamtal i Abu Dhabi i veckan.

Mötet ägde rum kort efter den ukrainske presidentens besök på World Economic Forum i Davos, och idag har Zelenskyj mött Litauen i ett möte i Vilnius.

Och efter mötet meddelar Volodymyr Zelenskyj att han fått ett välkommet besked.

Ryska attacker fortsätter

De ryska attackerna fortsätter med full kraft.

Den senaste tiden har måltavlan i stor utsträckning varit ukrainsk infrastruktur och energiförsörjning, vilket slår hårt mot Ukrainas befolkning där många är utan ström i den bitande vinterkylan.

– Under mötet med president Gitanas Nausėda diskuterade vi först och främst stöd för Ukrainas energisystem. Ryssland attackerar vår energisektor varje dag, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på X.

– Jag informerade Gitanas om detta och även om Ukrainas behov av att stärka sin motståndskraft gällande energiförsörjningen och landets luftförsvar.

Får akut stöd

Den ukrainske presidenten meddelar också att Litauen har gett ett löfte om akut stöd för att hjälpa det krigsdrabbade folket i misären.

Ett stort antal generatorer ska skickas till Ukraina för att stötta upp vid elavbrott efter ryska attacker.

– Tack för stödet. Litauen har redan nu beslutat att hjälpa ukrainska städer och samhällen genom att skicka nästan hundra generatorer, framhåller den ukrainske presidenten i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Iran i skarp varning till USA – ”finger på avtryckaren”

Militärt samarbete

Under mötet diskuterades också ländernas militära samarbete och de pågående fredssamtalen med Ryssland.

– Vi diskuterade också militärt samarbete, gemensamma försvarsprojekt och Litauens förslag att lansera en vapenexportplattform i Vilnius, uppger Volodymyr Zelenskyj.

– Jag delade också de senaste detaljerna om våra diplomatiska fredsinsatser, inklusive mötena i Abu Dhabi där ukrainska, amerikanska och ryska delegationer deltog. Ukraina gör som alltid allt som är möjligt för att få kriget avslutat.

LÄS MER: Trump riktar hot mot hela världen – “kan genomföra attacker överallt“

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny trafikregel på gång – finns redan i Tyskland

2026 01 26

Flera europeiska länder har en trafikregel som i dagsläget saknas i Sverige.

Nu kan Sverige vara på väg att följa i fotspåren av bland annat Tyskland.

Transportstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utreda en ny regel kring minimiavstånd vid omkörning av cyklister.

– Uppdraget till Transportstyrelsen går ut på att öka trafiksäkerheten för cyklister utan att försämra trafiksäkerheten i andra delar av trafiken eller påtagligt minska framkomligheten för motorfordon, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), i ett uttalande.

Redovisas 30 augusti

Myndigheten har till den 30 augusti 2026 på sig för att utreda frågan.

Då ska uppdraget redovisas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

– Inom ramen för uppdraget ska Transportstyrelsen också genomföra en analys av trafiksäkerhetseffekter, internationella erfarenheter och skillnader mellan tätort och landsväg, uppger regeringen.

”Dra lärdom av andra länder”

Förhoppningen är att en tydligare reglering ska skapa en säkrare trafikmiljö, men också uppmuntra fler till att cykla.

– För att skapa trygga förutsättningar för att cykla är det viktigt att skapa säkra och tydliga regler om ett tillräckligt avstånd för säker omkörning av cyklister och dra lärdom av hur andra europeiska länder arbetat för detta, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Vi hoppas att det kommer uppmuntra till ännu mer till cykling, både som träningsform och i vardagen.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Tyskland och Spanien

Liknande regler finns redan i exempelvis Tyskland och Spanien.

I Tyskland måste motortrafik hålla minst 1,5 meters avstånd i sidled i städer, och två meter på landsvägar.

I Spanien måste motorfordon, utöver att hålla ett avstånd på 1,5 meter, också sänka hastigheten till 20 kilometer i timmen under hastighetsgränsen vid omkörning av cyklister, rapporterar Vi Bilägare.

Transportstyrelsen kritisk

Transportstyrelsen har tidigare ställt sig kritiska till införandet av liknande regler med motiveringen att det kan stoppa upp trafiken.

– Olika typer av trafikmiljöer innebär olika förutsättningar och en tvingande regel kan få negativ påverkan på trafiken. Exempelvis kan lastbilar och bussar få svårt att köra om cyklister, säger Christopher Patten, till Vi Bilägare.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Glatt besked för alla som tankar bilen

Foto: Musa Haef

Text: Redaktionen