NATO: Detta händer om Finland godkänns men inte Sverige

2023 01 24

Finland har öppnat för att gå med i Nato utan Sverige.

– Självklart måste vi ändå utvärdera läget om det visar sig att Sveriges ansökan stampar på stället en lång tid framöver, sa landets utrikesminister Pekka Haavisto till Yle på tisdagsmorgonen.

Han poängterade dock att Finlands högsta prioritet fortsatt är att gå med tillsammans med Sverige.

– Finlands linje har inte förändrats när det kommer till att gå hand i hand in i Nato.

Samtidigt finns det inget avtal som låser Finland till att endast gå med i försvarsalliansen om Sveriges ansökan även godkänns.

– Ser man på regeringens Natoförslag från i december använde man skrivningar som ”målet är” och ”det är vad vi vill” när det gällde att gå med tillsammans med Sverige, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet i Finland, till SvD.

Så agerar Nato

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har vid flera tillfällen kallat Sverige för en ”fristad för terrorister” och kritiserat Sverige för inställningen till den kurdiska milisen YPG och dess politiska gren PYD. Två grupper som Ankara anser har koppling till terrorstämplade PKK. Helgens protester har bokstavligen talat eldat på det turkiska missnöjet.

Finland har inte mottagit lika hård kritik.

Ett scenario där Turkiet godkänner Finlands ansökan, men inte Sveriges, kan därmed bli en realitet.

Om så blir fallet skulle Nato bli tvungna att godkänna Finlands ansökan. Försvarsalliansens principer gör gällande att alla länder som uppfyller Natos kriterier är välkomna.

– Om Natos öppna dörrar-politik alls ska ha någon trovärdighet kan man inte säga nej till Finland i det läget, säger Charly Salonius-Pasternak till Svenska Yle.

Jobbigt för Nato

Ett finskt medlemskap utan Sverige kan dock ställa till det för Nato.

Det optimala för alliansen är att Finland och Sverige går med samtidigt.

Tomas Ries, docent vid försvarshögskolan i Stockholm, förklarar att ett svensk-finskt medlemskap ses som en mycket viktig pusselbit i Natos nordiska säkerhets- och försvarspolitiska arbete.

–  Sverige har en väldigt viktig geografisk roll mitt i norden. I praktiken kan man ändå tänka att det inte skulle ändra på så mycket. Sverige kunde fortsättningsvis ha ett mycket nära försvarssamarbete med Finland och Nato. Men visst skulle det skapa ett gap mellan Sverige och Nato, säger Ries till Svenska Yle.

Han tillägger att ett finskt Natomedlemskap utan Sverige skulle innebära begränsningar i den gemensamma försvarsplaneringen.

– I teorin skulle det finnas en ovisshet om hur Sverige, som är omringat av Natoländer, skulle agera vid ett eventuellt krig, framhåller Tomas Ries och tillägger:

– Det skulle också ge Ryssland en signal om att det genom kontakter till ett medlemsland går att påverka centrala principer inom Nato, som till exempel öppna dörrar-politiken.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Flera smittade av allvarlig sjukdom – från vanligt föremål i trädgården

2024 05 23

Flera personer i södra Sverige har smittats av en ovanlig bakterie som tycks förekomma i vanligt trädgårdsmaterial.

Det är från Skåne de senaste larmen kommer.

Minst tre personer har under försommaren smittats av bakterien legionella efter att ha hanterat vanlig planteringsjord, rapporterar Sydsvenskan.

Alla smittade bor på olika platser i landskapet och samtliga har behövt uppsöka sjukhusvård.

– Vi ser toppen på isberget, de som kommer till sjukhus och får diagnosen. Då får man ofta en ganska allvarlig lunginflammation där man behöver vårdas inneliggande med riktad antibiotikabehandling, säger Marianne Alanko Blomé som är biträdande smittskyddsläkare på Region Skåne, till lokaltidningen.

Yngre och friska drabbas

Smittskyddsläkaren bekräftar att fallen inträffat på kort tid. Alla har haft någon form av jordkontakt.

Jord-legionella var länge helt okänt i Sverige. Under den varma sommaren 2018 skedde dock ett större utbrott med ett 30-tal bekräftade fall där de flesta var hemmahörande i Stockholm.

Totalt har Skåne haft tvåsiffriga antal fall under de senaste två åren.

Och även om det är relativt få som smittas höjer Smittskydd Skåne ett varningens  finger. Legionellatyperna slår nämligen annorlunda än andra varianter.

– När det gäller den vanliga legionellan är det ofta äldre eller personer med nedsatt immunförsvar som bli sjuka. Här ser vi en del yngre, väsentligen friska som drabbas, säger Marianne Alanko Blomé.

Vanligt i Australien

Bakterien kallas för “legionella longbeachae” och har inte kunnat spåras till någon specifik leverantör.

Att smittan numera sker just i Sverige är ovanligt, enligt Folkhälsomyndigheten. 

– I Australien och Nya Zeeland däremot är det relativt vanligt att legionellafall smittats vid trädgårdsarbete och jordhantering. Sommarens ökning av fall är unikt för Sverige och ses varken i Danmark, Norge eller Finland, kommenterade myndigheten i samband med utbrottet 2018.

Fyra rekommendationer

Även om risken för att insjukna bedöms som liten uppmanar Folkhälsomyndigheten att se över hur man hanterar jord eller kompostmaterial. Särskilt om man tillhör en sårbar grupp med nedsatt infektionsförsvar, nedsatt lungfunktion eller röker.

– Öppna jordpåsar utomhus eller i välventilerad miljö och undvik att andas in damm från jordpåsarna, framhåller Folkhälsomyndigheten som även ger följande rekommendationer:

- Undvik att andas in damm från trädgårdsmaterial

- Om jorden eller trädgårdskompostmaterialet är torrt, fukta/blöt ned detta me vattenkanna för att minska risken att damm virvlar upp

- Tvätta händerna med tvål och vatten efter hantering av jord och trädgårdskompostmaterial

Foto P. Shah

Text: Redaktionen


SVERIGE: Vill införa Netflix-skatt

2024 05 25

Svenska filminstitutets nya vd bekräftar att hon vill införa en ny kostnad gällande Netflix.

Streamingtjänster har blivit allt mer vanligt förekommande i Sverige det senaste årtiondet.

Samtidigt har kostnaderna för tjänsterna ökat, och nu vill Filminstitutets nya vd Anna Croneman lägga till en ny kostnad gällande streamingjättarna.

Detta för att finansiera produktionen av svensk film.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Enda alternativet”

Förslaget gör gällande att en slags skatt ska införas på streamingtjänster för att finansiera svensk film.

– Hittills är det det enda alternativet som existerar. Och jag tycker att det är rimligt att de som visar svensk film också ska vara med och bidra till den allmänna infrastrukturen, säger Anna Croneman till SR.

Finns i flera länder

I flera länder finns redan en så kallad Netflix-skatt som bidrar med finansieringen till olika projekt, bland annat Danmark.

Förslaget kommer att behandlas i samband med regeringens filmutredning som kommer att vara färdig först nästa år.

– Vi ligger så långt efter. Det är klart att det är jättesvårt att satsa sig ur ett dödläge utan att ha resurser så jag tycker att den här finansieringsfrågan är kolossalt viktig, fortsätter Anna Croneman.

Tillträdde tidigare i år

Det råder vissa oklarheter gällande exakt hur en sådan skatt skulle vara utformad.

Croneman understryker dock att den behövs för att finansiera svensk film.

Anna Croneman tillträdde som ny vd för Svenska Filminstitutet i april.

Anna Croneman är utbildad producent vid Dramatiska Institutet. Hon kommer närmast från Sveriges Television där hon sedan 2017 arbetar som programchef för SVT Drama, och innan dess från produktionsbolaget Avanti Film där hon var en av grundarna, förklarar institutet via sin webbsida.

– Anna Croneman har producerat ett stort antal filmer och tv-serier samt haft förtroendeuppdrag som vice ordförande i Filminstitutets styrelse och i Film&TV-Producenterna. 

“I rätt tid”

Filminstitutets styrelseordförande Gunilla von Platen understryker att Croneman kommer in i rätt tid just med anledning av filmutredningen som pågår.

– Styrelsen ser fram emot att Anna Croneman blir den som nu kommer att leda Filminstitutet framåt. Hon har med sin gedigna bakgrund inom film och tv den kompetens och de egenskaper som behövs och hon kommer in i verksamheten i rätt tid med tanke på den nyligen startade filmutredningen.  

Foto: G. Carstens-Peters

Text: Redaktionen