NATO: Detta händer om Finland godkänns men inte Sverige

2023 01 24

– Självklart måste vi ändå utvärdera läget om det visar sig att Sveriges ansökan stampar på stället en lång tid framöver, sa landets utrikesminister Pekka Haavisto till Yle på tisdagsmorgonen.

Han poängterade dock att Finlands högsta prioritet fortsatt är att gå med tillsammans med Sverige.

– Finlands linje har inte förändrats när det kommer till att gå hand i hand in i Nato.

Samtidigt finns det inget avtal som låser Finland till att endast gå med i försvarsalliansen om Sveriges ansökan även godkänns.

– Ser man på regeringens Natoförslag från i december använde man skrivningar som ”målet är” och ”det är vad vi vill” när det gällde att gå med tillsammans med Sverige, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet i Finland, till SvD.

Så agerar Nato

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har vid flera tillfällen kallat Sverige för en ”fristad för terrorister” och kritiserat Sverige för inställningen till den kurdiska milisen YPG och dess politiska gren PYD. Två grupper som Ankara anser har koppling till terrorstämplade PKK. Helgens protester har bokstavligen talat eldat på det turkiska missnöjet.

Finland har inte mottagit lika hård kritik.

Ett scenario där Turkiet godkänner Finlands ansökan, men inte Sveriges, kan därmed bli en realitet.

Om så blir fallet skulle Nato bli tvungna att godkänna Finlands ansökan. Försvarsalliansens principer gör gällande att alla länder som uppfyller Natos kriterier är välkomna.

– Om Natos öppna dörrar-politik alls ska ha någon trovärdighet kan man inte säga nej till Finland i det läget, säger Charly Salonius-Pasternak till Svenska Yle.

Jobbigt för Nato

Ett finskt medlemskap utan Sverige kan dock ställa till det för Nato.

Det optimala för alliansen är att Finland och Sverige går med samtidigt.

Tomas Ries, docent vid försvarshögskolan i Stockholm, förklarar att ett svensk-finskt medlemskap ses som en mycket viktig pusselbit i Natos nordiska säkerhets- och försvarspolitiska arbete.

–  Sverige har en väldigt viktig geografisk roll mitt i norden. I praktiken kan man ändå tänka att det inte skulle ändra på så mycket. Sverige kunde fortsättningsvis ha ett mycket nära försvarssamarbete med Finland och Nato. Men visst skulle det skapa ett gap mellan Sverige och Nato, säger Ries till Svenska Yle.

Han tillägger att ett finskt Natomedlemskap utan Sverige skulle innebära begränsningar i den gemensamma försvarsplaneringen.

– I teorin skulle det finnas en ovisshet om hur Sverige, som är omringat av Natoländer, skulle agera vid ett eventuellt krig, framhåller Tomas Ries och tillägger:

– Det skulle också ge Ryssland en signal om att det genom kontakter till ett medlemsland går att påverka centrala principer inom Nato, som till exempel öppna dörrar-politiken.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen