NATO: Detta händer om Finland godkänns men inte Sverige

2023 01 24

Finland har öppnat för att gå med i Nato utan Sverige.

– Självklart måste vi ändå utvärdera läget om det visar sig att Sveriges ansökan stampar på stället en lång tid framöver, sa landets utrikesminister Pekka Haavisto till Yle på tisdagsmorgonen.

Han poängterade dock att Finlands högsta prioritet fortsatt är att gå med tillsammans med Sverige.

– Finlands linje har inte förändrats när det kommer till att gå hand i hand in i Nato.

Samtidigt finns det inget avtal som låser Finland till att endast gå med i försvarsalliansen om Sveriges ansökan även godkänns.

– Ser man på regeringens Natoförslag från i december använde man skrivningar som ”målet är” och ”det är vad vi vill” när det gällde att gå med tillsammans med Sverige, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet i Finland, till SvD.

Så agerar Nato

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har vid flera tillfällen kallat Sverige för en ”fristad för terrorister” och kritiserat Sverige för inställningen till den kurdiska milisen YPG och dess politiska gren PYD. Två grupper som Ankara anser har koppling till terrorstämplade PKK. Helgens protester har bokstavligen talat eldat på det turkiska missnöjet.

Finland har inte mottagit lika hård kritik.

Ett scenario där Turkiet godkänner Finlands ansökan, men inte Sveriges, kan därmed bli en realitet.

Om så blir fallet skulle Nato bli tvungna att godkänna Finlands ansökan. Försvarsalliansens principer gör gällande att alla länder som uppfyller Natos kriterier är välkomna.

– Om Natos öppna dörrar-politik alls ska ha någon trovärdighet kan man inte säga nej till Finland i det läget, säger Charly Salonius-Pasternak till Svenska Yle.

Jobbigt för Nato

Ett finskt medlemskap utan Sverige kan dock ställa till det för Nato.

Det optimala för alliansen är att Finland och Sverige går med samtidigt.

Tomas Ries, docent vid försvarshögskolan i Stockholm, förklarar att ett svensk-finskt medlemskap ses som en mycket viktig pusselbit i Natos nordiska säkerhets- och försvarspolitiska arbete.

–  Sverige har en väldigt viktig geografisk roll mitt i norden. I praktiken kan man ändå tänka att det inte skulle ändra på så mycket. Sverige kunde fortsättningsvis ha ett mycket nära försvarssamarbete med Finland och Nato. Men visst skulle det skapa ett gap mellan Sverige och Nato, säger Ries till Svenska Yle.

Han tillägger att ett finskt Natomedlemskap utan Sverige skulle innebära begränsningar i den gemensamma försvarsplaneringen.

– I teorin skulle det finnas en ovisshet om hur Sverige, som är omringat av Natoländer, skulle agera vid ett eventuellt krig, framhåller Tomas Ries och tillägger:

– Det skulle också ge Ryssland en signal om att det genom kontakter till ett medlemsland går att påverka centrala principer inom Nato, som till exempel öppna dörrar-politiken.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen