NATO: Detta händer om Finland godkänns men inte Sverige

2023 01 24

Finland har öppnat för att gå med i Nato utan Sverige.

– Självklart måste vi ändå utvärdera läget om det visar sig att Sveriges ansökan stampar på stället en lång tid framöver, sa landets utrikesminister Pekka Haavisto till Yle på tisdagsmorgonen.

Han poängterade dock att Finlands högsta prioritet fortsatt är att gå med tillsammans med Sverige.

– Finlands linje har inte förändrats när det kommer till att gå hand i hand in i Nato.

Samtidigt finns det inget avtal som låser Finland till att endast gå med i försvarsalliansen om Sveriges ansökan även godkänns.

– Ser man på regeringens Natoförslag från i december använde man skrivningar som ”målet är” och ”det är vad vi vill” när det gällde att gå med tillsammans med Sverige, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet i Finland, till SvD.

Så agerar Nato

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har vid flera tillfällen kallat Sverige för en ”fristad för terrorister” och kritiserat Sverige för inställningen till den kurdiska milisen YPG och dess politiska gren PYD. Två grupper som Ankara anser har koppling till terrorstämplade PKK. Helgens protester har bokstavligen talat eldat på det turkiska missnöjet.

Finland har inte mottagit lika hård kritik.

Ett scenario där Turkiet godkänner Finlands ansökan, men inte Sveriges, kan därmed bli en realitet.

Om så blir fallet skulle Nato bli tvungna att godkänna Finlands ansökan. Försvarsalliansens principer gör gällande att alla länder som uppfyller Natos kriterier är välkomna.

– Om Natos öppna dörrar-politik alls ska ha någon trovärdighet kan man inte säga nej till Finland i det läget, säger Charly Salonius-Pasternak till Svenska Yle.

Jobbigt för Nato

Ett finskt medlemskap utan Sverige kan dock ställa till det för Nato.

Det optimala för alliansen är att Finland och Sverige går med samtidigt.

Tomas Ries, docent vid försvarshögskolan i Stockholm, förklarar att ett svensk-finskt medlemskap ses som en mycket viktig pusselbit i Natos nordiska säkerhets- och försvarspolitiska arbete.

– Sverige har en väldigt viktig geografisk roll mitt i norden. I praktiken kan man ändå tänka att det inte skulle ändra på så mycket. Sverige kunde fortsättningsvis ha ett mycket nära försvarssamarbete med Finland och Nato. Men visst skulle det skapa ett gap mellan Sverige och Nato, säger Ries till Svenska Yle.

Han tillägger att ett finskt Natomedlemskap utan Sverige skulle innebära begränsningar i den gemensamma försvarsplaneringen.

– I teorin skulle det finnas en ovisshet om hur Sverige, som är omringat av Natoländer, skulle agera vid ett eventuellt krig, framhåller Tomas Ries och tillägger:

– Det skulle också ge Ryssland en signal om att det genom kontakter till ett medlemsland går att påverka centrala principer inom Nato, som till exempel öppna dörrar-politiken.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen