NATO: Detta händer om Finland godkänns men inte Sverige

2023 01 24

Finland har öppnat för att gå med i Nato utan Sverige.

– Självklart måste vi ändå utvärdera läget om det visar sig att Sveriges ansökan stampar på stället en lång tid framöver, sa landets utrikesminister Pekka Haavisto till Yle på tisdagsmorgonen.

Han poängterade dock att Finlands högsta prioritet fortsatt är att gå med tillsammans med Sverige.

– Finlands linje har inte förändrats när det kommer till att gå hand i hand in i Nato.

Samtidigt finns det inget avtal som låser Finland till att endast gå med i försvarsalliansen om Sveriges ansökan även godkänns.

– Ser man på regeringens Natoförslag från i december använde man skrivningar som ”målet är” och ”det är vad vi vill” när det gällde att gå med tillsammans med Sverige, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet i Finland, till SvD.

Så agerar Nato

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har vid flera tillfällen kallat Sverige för en ”fristad för terrorister” och kritiserat Sverige för inställningen till den kurdiska milisen YPG och dess politiska gren PYD. Två grupper som Ankara anser har koppling till terrorstämplade PKK. Helgens protester har bokstavligen talat eldat på det turkiska missnöjet.

Finland har inte mottagit lika hård kritik.

Ett scenario där Turkiet godkänner Finlands ansökan, men inte Sveriges, kan därmed bli en realitet.

Om så blir fallet skulle Nato bli tvungna att godkänna Finlands ansökan. Försvarsalliansens principer gör gällande att alla länder som uppfyller Natos kriterier är välkomna.

– Om Natos öppna dörrar-politik alls ska ha någon trovärdighet kan man inte säga nej till Finland i det läget, säger Charly Salonius-Pasternak till Svenska Yle.

Jobbigt för Nato

Ett finskt medlemskap utan Sverige kan dock ställa till det för Nato.

Det optimala för alliansen är att Finland och Sverige går med samtidigt.

Tomas Ries, docent vid försvarshögskolan i Stockholm, förklarar att ett svensk-finskt medlemskap ses som en mycket viktig pusselbit i Natos nordiska säkerhets- och försvarspolitiska arbete.

–  Sverige har en väldigt viktig geografisk roll mitt i norden. I praktiken kan man ändå tänka att det inte skulle ändra på så mycket. Sverige kunde fortsättningsvis ha ett mycket nära försvarssamarbete med Finland och Nato. Men visst skulle det skapa ett gap mellan Sverige och Nato, säger Ries till Svenska Yle.

Han tillägger att ett finskt Natomedlemskap utan Sverige skulle innebära begränsningar i den gemensamma försvarsplaneringen.

– I teorin skulle det finnas en ovisshet om hur Sverige, som är omringat av Natoländer, skulle agera vid ett eventuellt krig, framhåller Tomas Ries och tillägger:

– Det skulle också ge Ryssland en signal om att det genom kontakter till ett medlemsland går att påverka centrala principer inom Nato, som till exempel öppna dörrar-politiken.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen