NATO: Detta händer om Finland godkänns men inte Sverige

2023 01 24

Finland har öppnat för att gå med i Nato utan Sverige.

– Självklart måste vi ändå utvärdera läget om det visar sig att Sveriges ansökan stampar på stället en lång tid framöver, sa landets utrikesminister Pekka Haavisto till Yle på tisdagsmorgonen.

Han poängterade dock att Finlands högsta prioritet fortsatt är att gå med tillsammans med Sverige.

– Finlands linje har inte förändrats när det kommer till att gå hand i hand in i Nato.

Samtidigt finns det inget avtal som låser Finland till att endast gå med i försvarsalliansen om Sveriges ansökan även godkänns.

– Ser man på regeringens Natoförslag från i december använde man skrivningar som ”målet är” och ”det är vad vi vill” när det gällde att gå med tillsammans med Sverige, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet i Finland, till SvD.

Så agerar Nato

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har vid flera tillfällen kallat Sverige för en ”fristad för terrorister” och kritiserat Sverige för inställningen till den kurdiska milisen YPG och dess politiska gren PYD. Två grupper som Ankara anser har koppling till terrorstämplade PKK. Helgens protester har bokstavligen talat eldat på det turkiska missnöjet.

Finland har inte mottagit lika hård kritik.

Ett scenario där Turkiet godkänner Finlands ansökan, men inte Sveriges, kan därmed bli en realitet.

Om så blir fallet skulle Nato bli tvungna att godkänna Finlands ansökan. Försvarsalliansens principer gör gällande att alla länder som uppfyller Natos kriterier är välkomna.

– Om Natos öppna dörrar-politik alls ska ha någon trovärdighet kan man inte säga nej till Finland i det läget, säger Charly Salonius-Pasternak till Svenska Yle.

Jobbigt för Nato

Ett finskt medlemskap utan Sverige kan dock ställa till det för Nato.

Det optimala för alliansen är att Finland och Sverige går med samtidigt.

Tomas Ries, docent vid försvarshögskolan i Stockholm, förklarar att ett svensk-finskt medlemskap ses som en mycket viktig pusselbit i Natos nordiska säkerhets- och försvarspolitiska arbete.

–  Sverige har en väldigt viktig geografisk roll mitt i norden. I praktiken kan man ändå tänka att det inte skulle ändra på så mycket. Sverige kunde fortsättningsvis ha ett mycket nära försvarssamarbete med Finland och Nato. Men visst skulle det skapa ett gap mellan Sverige och Nato, säger Ries till Svenska Yle.

Han tillägger att ett finskt Natomedlemskap utan Sverige skulle innebära begränsningar i den gemensamma försvarsplaneringen.

– I teorin skulle det finnas en ovisshet om hur Sverige, som är omringat av Natoländer, skulle agera vid ett eventuellt krig, framhåller Tomas Ries och tillägger:

– Det skulle också ge Ryssland en signal om att det genom kontakter till ett medlemsland går att påverka centrala principer inom Nato, som till exempel öppna dörrar-politiken.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


ELPRISLARM: ”Mycket prekär situation”

2025 10 04

Flera analytiker utfärdar varningar om elpriser.

Elpriserna i Sverige har under flera år varit ett debatterat ämne.

De senaste vintrarnas höga priser har bland annat resulterat i kompensationer till konsumenterna från politiskt håll.

Sveriges uppdelning i fyra elprisområden diskuteras.

Elpriserna är ofta lägre i norra Sverige, ett faktum som nu problematiseras av flera analytiker, rapporterar SR.

Varnar för låga priser

Norra Sveriges låga elpriser skapar stora problem för elproducenterna, menar analytiker.

Eftersom det finns för mycket el, leder det till att företag som producerar el riskerar att gå i konkurs.

– Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr, säger energistrategen Arne Bergvik, till SR.

Motverkar nysatsningar

De låga priserna resulterar också i att nya företag inte satsar på elproduktion.

Det är helt enkelt inte lönsamt.          

– Det fattas inte några nya investeringsbeslut kring ny elproduktion i det här landet på grund av att det inte går att räkna hem det, säger Fortums Sverigechef Peter Strannegård, till radiokanalen.

Läs också: Finansinspektionen varnar för 40 företag – hela listan

Regeringen vill ha kärnkraft

Elpriserna har också eldat på debatten om svensk elproduktion.

Regeringen har under nuvarande mandatperiod drivit på hårt för att bygga ut mer kärnkraft i Sverige.

– En robust och fossilfri elförsörjning är avgörande för hushållens ekonomiska trygghet och möjligheten att skapa jobb och tillväxt i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

– Nu ser vi steg för steg till att ny kärnkraft kan komma på plats, genom att skapa de långsiktiga spelregler som krävs för långsiktiga investeringar.

Andra röster

Socialdemokraterna har också öppnat för att ge statligt stöd för byggande av ny kärnkraft.

Men Miljöpartiet motsätter sig ett sådant förslag.

– Vi vill inte se ny kärnkraft i Sverige, säger Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén, till SVT.

Läs också: Kalldusch för City Gross – “Tråkigt besked”

Text: Redaktionen


JUST NU: Svantesson slår tillbaka – ”rasism”

2025 10 04

Regeringen har fått kritik för införandet av bidragstak.

I regeringens budgetproposition, som lämnades till riksdagen för några veckor sedan, finns en reform om ett nytt bidragstak.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att reformen kommer vara viktig för att bryta människors utanförskap i det svenska samhället.

– Bidragsreformen består av ett bidragstak, som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag, framhåller regeringen i ett uttalande.

För 2026 skjuter regeringen till 1 459 miljoner kronor för att genomföra bidragsreformen.

Ytterligare omkring 4 900 miljoner kronor avsätts för 2027 och 2028.

Möts av kritik

Förslaget har mötts av stark kritik.

Reformen kommer öka kriminalitet och fattigdom, menar kritikerna.

Dessutom kommer den slå hårt mot stora barnfamiljer, menar professor emeritus Anders Forslund på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, rapporterar SvD.

Enligt regeringens egna räkneexempel kan en familj med fem barn få 46 500 kr i månaden i bidrag.

Det föreslagna bidragstaket kommer minska den summan med 8 000 kr.

5 000 barnfamiljer kommer påverkas av reformen, enligt regeringens uppgifter.

Läs också: Kalldusch för City Gross – “Tråkigt besked”

Finansministern slår tillbaka

Elisabeth Svantesson (M) slår nu tillbaka mot sina kritiker.

– Anders är en väldigt klok person, men det finns flera delar i detta och handlar också om moral. Att man överhuvudtaget kan ha de här nivåerna på bidrag i Sverige det är inte rättvist, säger hon, rapporterar SvD.

Danmark som dåligt exempel

Flera kritiker har använt Danmark, som halverade bidragsnivåerna 2022 med ökad kriminalitet som konsekvens, som ett dåligt exempel.

Finansministern avfärdar resonemanget.

– Det är de låga förväntningarnas rasism, antingen så hamnar man i kriminalitet, eller så blir du långtidsbidragsberoende. Med det sagt, så klart att det finns människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, men så många fler kan ju självklart jobba, säger hon till tidningen.

Läs mer: Stödet växer – EU närmar sig helt unik åtgärd mot Ryssland

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen