Natoledare uppmanar Sverige och övriga allierade: ändra er omedelbart

2024 03 14

Nyligen öppnade Frankrikes president Emmanuel Macron för att skicka soldater till Ukraina.

Ingenting bör uteslutas, sade den franska ledaren i slutet av februari.

– Vi kommer att göra allt vi kan för att förhindra Ryssland från att vinna detta krig, underströk Macron.

Uttalandet väckte starka reaktioner hos flera ledare inom Nato och västvärlden som motsatte sig förslaget som en gräns man inte vill passera.

Även Sverige förkastade idén. Det är “inte aktuellt överhuvudtaget” sade statsminister Ulf Kristersson (M) till SVT.

– Frankrikes tradition är inte den svenska traditionen.

Uppmanar: sluta sätt gränser

Nu uppmanar Litauens president Gitanas Nausėda försvarsalliansens medlemmar, däribland Sverige, att upphöra med den gränsdragningen.

Han välkomnar den diskussion som Macron inledde och vädjar till Natos allierade att sluta “dra röda linjer” när det gäller vad de är villiga att göra för att stötta Ukraina.

– Om vi börjar säga “Nej, Vladimir Putin kommer inte att gilla det eller det”... då kommer vi aldrig att fatta ett beslut. Och det var därför jag sade till både president Macron och media igår att vi borde sluta dra röda linjer för oss själva, säger Gitanas Nausėda till litauiska LRT enligt amerikanska tidningen Newsweek.

Kreml: "Konfrontation oundvikligt"

Strax efter Macrons förslag varnade Putinregimen för att ett direkt krig mellan Ryssland och Nato om sådana åtgärder vidtas.

– I så fall kommer det inte att handla om sannolikhet, utan oundviklighet. Det är så vi bedömer det, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov till rysk media vid tillfället.

På grund av den internationella kontroversen tvingades även Jens Stoltenberg gå ut och försäkra att Nato som organisation inte stod bakom att skicka trupper till slagfältet.

– Det finns inga planer för Natos stridstrupper på marken i Ukraina, sade Natochefen.

Presidenten: Måste övervägas

Men enligt Gitanas Nausėda måste förslaget åtminstone upp på bordet igen och övervägas av Natos ledare.

– Jag välkomnade idén att skicka uppdrag till ukrainskt territorium som ett förslag, och jag tror fortfarande att vi bör diskutera det här, säger den litauiska presidenten och tillägger:

– Självklart skulle det bästa vara att vi enhälligt kommer överens om behovet av detta och att vi mycket noga bedömer den underrättelsetjänst och övrig information som vi har.

Foto: Nato resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten.

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker.

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

– Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen