Natoledare uppmanar Sverige och övriga allierade: ändra er omedelbart

2024 03 14

Nyligen öppnade Frankrikes president Emmanuel Macron för att skicka soldater till Ukraina.

Ingenting bör uteslutas, sade den franska ledaren i slutet av februari.

– Vi kommer att göra allt vi kan för att förhindra Ryssland från att vinna detta krig, underströk Macron.

Uttalandet väckte starka reaktioner hos flera ledare inom Nato och västvärlden som motsatte sig förslaget som en gräns man inte vill passera.

Även Sverige förkastade idén. Det är “inte aktuellt överhuvudtaget” sade statsminister Ulf Kristersson (M) till SVT.

– Frankrikes tradition är inte den svenska traditionen.

Uppmanar: sluta sätt gränser

Nu uppmanar Litauens president Gitanas Nausėda försvarsalliansens medlemmar, däribland Sverige, att upphöra med den gränsdragningen.

Han välkomnar den diskussion som Macron inledde och vädjar till Natos allierade att sluta “dra röda linjer” när det gäller vad de är villiga att göra för att stötta Ukraina.

– Om vi börjar säga “Nej, Vladimir Putin kommer inte att gilla det eller det”... då kommer vi aldrig att fatta ett beslut. Och det var därför jag sade till både president Macron och media igår att vi borde sluta dra röda linjer för oss själva, säger Gitanas Nausėda till litauiska LRT enligt amerikanska tidningen Newsweek.

Kreml: "Konfrontation oundvikligt"

Strax efter Macrons förslag varnade Putinregimen för att ett direkt krig mellan Ryssland och Nato om sådana åtgärder vidtas.

– I så fall kommer det inte att handla om sannolikhet, utan oundviklighet. Det är så vi bedömer det, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov till rysk media vid tillfället.

På grund av den internationella kontroversen tvingades även Jens Stoltenberg gå ut och försäkra att Nato som organisation inte stod bakom att skicka trupper till slagfältet.

– Det finns inga planer för Natos stridstrupper på marken i Ukraina, sade Natochefen.

Presidenten: Måste övervägas

Men enligt Gitanas Nausėda måste förslaget åtminstone upp på bordet igen och övervägas av Natos ledare.

– Jag välkomnade idén att skicka uppdrag till ukrainskt territorium som ett förslag, och jag tror fortfarande att vi bör diskutera det här, säger den litauiska presidenten och tillägger:

– Självklart skulle det bästa vara att vi enhälligt kommer överens om behovet av detta och att vi mycket noga bedömer den underrättelsetjänst och övrig information som vi har.

Foto: Nato resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen