Natoland tvärvänder – lägger in veto

2023 12 05

Ukraina står inför en mycket hård prövning i vinter.

Enligt amerikanska tjänstemän kommer Ryssland ännu en gång sikta in sig på att attackera civil infrastruktur för att skapa ett enormt lidande bland civilbefolkningen under de kalla vintermånaderna.

Ukraina behöver fortsatt all hjälp de kan få för att försvara sig.

Då hade Natomedlemmen Bulgarien fattat beslut om att skicka 100 pansarfordon, som landet ansåg att man inte längre behövde, till de ukrainska styrkorna.

Men några veckor efter att det bulgariska parlamentet godkänt avtalet tvärvänder landet, rapporterar Newsweek med hänvisning till tv-kanalen Nova.

Lägger in veto

Anledningen är att Bulgariens president, Rumen Radev, har lagt in sitt veto.

Han menar att representanterna från landets inrikesdepartement som skrivit på avtalet inte är tillräckligt pålästa och skickar istället tillbaka kontraktet för diskussion.

Specifikt handlar det om att Radev inte är övertygad om att Bulgarien inte själva behöver fordonen.

– Av diskussionerna under antagandet av förslaget i nationalförsamlingen framgår att en stor del av dem inte var bekanta med den specifika listan över den utrustning som tillhandahålls vid omröstningen, vilket gör det omöjligt för dem att bedöma om det faktiskt inte längre är nödvändigt, uttrycker Rumen Radev enligt Newsweek.

Kan försvara egna gränsen

Enligt den bulgariska presidenten skulle de pansarfordon som landets parlament godkände att skicka till Ukraina istället kunna användas för att skydda den bulgariska gränsen.

– En fråga av avgörande betydelse, både för den inre säkerheten och för genomförandet av landets utrikespolitiska prioritet för Bulgariens fullständiga anslutning till Schengenområdet, framhåller Rumen Radev.

Vacklar i relationen till Ryssland

Bulgarien gick med i Nato våren 2004.

Tre år senare antogs landet med fullt medlemskap i EU.

Men trots sina västvänliga allianser, och inledningsvis sitt orubbliga stöd för Ukraina, har Bulgarien vacklat i hur man ska förhålla sig till Ryssland.

Dels utifrån rädsla för sin egen landsgräns – men kanske framför allt när det gäller att importera gas och energi från Putinregimen.

– Den bulgariska regeringen försöker sända en tydlig signal till sina allierade att den håller fast vid den euroatlantiska agendan att underminera ryskt inflytande, säger Martin Vladimiriov, senioranalytiker på tankesmedjan Center for the Study of Democracy, till Politico.

– Men samtidigt försöker den bevara viktiga ekonomiska intressen kopplade till detta ryska inflytande, inte bara inom Bulgarien utan också inom den sydöstra europeiska regionen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


14 dec 2025

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Den ryska krigsmakten kämpar med att finansiera sitt krig i Ukraina.

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen


14 dec 2025

”Explosioner skakar Moskva” – massiva attacker

2025 12 15

Under söndagskvällen har flera drönare slagit ner i området kring Moskva.

Ryska invånare rapporterar i sociala medier om explosionerna runt Moskva, som för andra gången denna veckan utsätts för drönarattacker.

– Explosioner skakar Moskvas utkanter när drönare når Rysslands huvudstadsregion, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till ryska Telegram-kanaler.

Filmer på sociala medier

Varken ukrainska eller ryska myndigheter har ännu kommenterat den specifika attacken, men på sociala medier sprids filmklipp som visar flera drönare som slår ner och exploderar.

– Moskvas borgmästare Sergey Sobyanin har ännu inte kommenterat händelsen, uppger tidningen.

Ryssland rapporterar om 56 drönare

Drönarattacken i Moskvaregionen har ännu inte kommenterats, men det ryska försvarsministeriet har rapporterat ett stort antal drönarattacker mot landet under eftermiddagen och kvällen.

De rapporterade drönarna ska enligt ministeriet har skjutits ner.

–  Mellan klockan 16 och 20 lokal tid sköt luftförsvaret enligt uppgift ner 56 drönare, inklusive två över Moskvaregionen, uppger tidningen, med hänvisning till ett uttalande från de ryska myndigheterna.  

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Här sköts drönarna ner

Enligt rapporten från det ryska försvarsministeriet sköts drönarna ner i följande regioner:

- 24 drönare över Belgorodregionen  

- 17 drönare över Brjanskregionen  

- 5 drönare över Tularegionen  

- 3 drönare över Kurskregionen  

- 2 drönare över Kalugaregionen  

- 2 drönare över Rjazanregionen   

- 2 drönare över Moskvaregionen  

- 1 drönare över Voronezjregionen   

Tidigare attack

Kvällens attack är andra gången på kort tid som Moskva attackeras med drönare.

Tidigare i veckan, under natten till den 11 december, kom också rapporter från ryska medier om drönarattacker mot Moskva.

Då gick regionen ut och varnade för fara.

Dessutom fick flygningarna från flera flygplatserna i regionen avbrytas tillfälligt.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: flickch

Text: Redaktionen