Natoland tvärvänder – lägger in veto

2023 12 05

Ukraina står inför en mycket hård prövning i vinter.

Enligt amerikanska tjänstemän kommer Ryssland ännu en gång sikta in sig på att attackera civil infrastruktur för att skapa ett enormt lidande bland civilbefolkningen under de kalla vintermånaderna.

Ukraina behöver fortsatt all hjälp de kan få för att försvara sig.

Då hade Natomedlemmen Bulgarien fattat beslut om att skicka 100 pansarfordon, som landet ansåg att man inte längre behövde, till de ukrainska styrkorna.

Men några veckor efter att det bulgariska parlamentet godkänt avtalet tvärvänder landet, rapporterar Newsweek med hänvisning till tv-kanalen Nova.

Lägger in veto

Anledningen är att Bulgariens president, Rumen Radev, har lagt in sitt veto.

Han menar att representanterna från landets inrikesdepartement som skrivit på avtalet inte är tillräckligt pålästa och skickar istället tillbaka kontraktet för diskussion.

Specifikt handlar det om att Radev inte är övertygad om att Bulgarien inte själva behöver fordonen.

– Av diskussionerna under antagandet av förslaget i nationalförsamlingen framgår att en stor del av dem inte var bekanta med den specifika listan över den utrustning som tillhandahålls vid omröstningen, vilket gör det omöjligt för dem att bedöma om det faktiskt inte längre är nödvändigt, uttrycker Rumen Radev enligt Newsweek.

Kan försvara egna gränsen

Enligt den bulgariska presidenten skulle de pansarfordon som landets parlament godkände att skicka till Ukraina istället kunna användas för att skydda den bulgariska gränsen.

– En fråga av avgörande betydelse, både för den inre säkerheten och för genomförandet av landets utrikespolitiska prioritet för Bulgariens fullständiga anslutning till Schengenområdet, framhåller Rumen Radev.

Vacklar i relationen till Ryssland

Bulgarien gick med i Nato våren 2004.

Tre år senare antogs landet med fullt medlemskap i EU.

Men trots sina västvänliga allianser, och inledningsvis sitt orubbliga stöd för Ukraina, har Bulgarien vacklat i hur man ska förhålla sig till Ryssland.

Dels utifrån rädsla för sin egen landsgräns – men kanske framför allt när det gäller att importera gas och energi från Putinregimen.

– Den bulgariska regeringen försöker sända en tydlig signal till sina allierade att den håller fast vid den euroatlantiska agendan att underminera ryskt inflytande, säger Martin Vladimiriov, senioranalytiker på tankesmedjan Center for the Study of Democracy, till Politico.

– Men samtidigt försöker den bevara viktiga ekonomiska intressen kopplade till detta ryska inflytande, inte bara inom Bulgarien utan också inom den sydöstra europeiska regionen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen