6 december 2025

Natoland hävdar: ”Då hade Ryssland inte attackerat”

2024 03 04

Natolandet Ungerns utrikesminister Peter Szijjártó är övertygad om att Ryssland inte skulle attackerat Ukraina 2022 om den fria världen haft en annan ledare.

Under ett besök i New York uppger Szijjártó att Ryssland inte skulle gått till attack om Donald Trump var USA:s president 2022.

– Konflikter i Ukraina och andra delar av världen hade kunnat undvikas om Donald Trump varit president.

– Namnet Donald Trump är synonymt med både fred och goda ungersk-amerikanska relationer, säger utrikesministern enligt Sky News.

Blockerar stöd

Peter Szijjártó upprepar USA:s före detta peresidents retorik. Donald Trump har vid upprepade tillfällen hävdat att Ryssland inte skulle invaderat Ukraina om han satt vid makten.

Kritiker menar dock att situationen för Ukraina skulle varit ännu värre om Trump innehaft presidentposten. Trump har uppmanat sina partikamrater att rösta nej till amerikanskt stöd till Ukraina och under sin tid vid makten intog Trump en välvillig hållning till odemokratiska stater och deras ledare.

Trump har även stått för flera kontroversiella uttalanden efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.  Ex-presidenten hyllade Rysslands diktator Valdimir Putin när hans trupper korsade den ukrainska gränsen i februari 2022.

– Det här är genialt. Putin förklarar en stor del av Ukraina självständigt, sa Donald Trump i ett uttalande i radio.

Trump hänvisade till att Putin beordrat ryska styrkor att ge sig in i regionerna Luhansk och Donetsk, som Putin tidigare utropat som självständiga.

– Så Putin säger nu att en stor del av Ukraina är självständigt. Jag säger: Hur smart är inte  det? Han kommer att gå in och vara en fredsbevarare, kommenterade Trump.

Valt sida

Den ungerska regeringen har länge upprätthållit en god relation med det republikanska partiet och Donald Trump.

Landets premiärminister Viktor Orbán har länge varit  en nära allierade till ex-presidenten. I likhet med Trump har Orbán vidhållit en vänlig inställning till Ryssland och Vladimir Putin.

Biden-administrationen fick nog 

David Pressman, USA:s ambasadör i Ungern, har tidigare kritiserat Ungern för att försöka blanda sig i det amerikanska presidentvalet.

Efter att Viktor Orbán öppet deklarerat sitt stöd för Donald Trump och uppmanat president Joe Biden att dra sig ur valet fick ambassadören nog.

– Det är inte sådant vi förväntar oss från allierade. Den bilaterala relationen mellan USA och Ungern är extremt pressad, sa Pressman till Financial Times.

LÄS MER HÄR: 

USA rasar mot Ungern 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen