Natoland hävdar: ”Då hade Ryssland inte attackerat”

2024 03 04

Natolandet Ungerns utrikesminister Peter Szijjártó är övertygad om att Ryssland inte skulle attackerat Ukraina 2022 om den fria världen haft en annan ledare.

Under ett besök i New York uppger Szijjártó att Ryssland inte skulle gått till attack om Donald Trump var USA:s president 2022.

– Konflikter i Ukraina och andra delar av världen hade kunnat undvikas om Donald Trump varit president.

– Namnet Donald Trump är synonymt med både fred och goda ungersk-amerikanska relationer, säger utrikesministern enligt Sky News.

Blockerar stöd

Peter Szijjártó upprepar USA:s före detta peresidents retorik. Donald Trump har vid upprepade tillfällen hävdat att Ryssland inte skulle invaderat Ukraina om han satt vid makten.

Kritiker menar dock att situationen för Ukraina skulle varit ännu värre om Trump innehaft presidentposten. Trump har uppmanat sina partikamrater att rösta nej till amerikanskt stöd till Ukraina och under sin tid vid makten intog Trump en välvillig hållning till odemokratiska stater och deras ledare.

Trump har även stått för flera kontroversiella uttalanden efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Ex-presidenten hyllade Rysslands diktator Valdimir Putin när hans trupper korsade den ukrainska gränsen i februari 2022.

– Det här är genialt. Putin förklarar en stor del av Ukraina självständigt, sa Donald Trump i ett uttalande i radio.

Trump hänvisade till att Putin beordrat ryska styrkor att ge sig in i regionerna Luhansk och Donetsk, som Putin tidigare utropat som självständiga.

– Så Putin säger nu att en stor del av Ukraina är självständigt. Jag säger: Hur smart är inte det? Han kommer att gå in och vara en fredsbevarare, kommenterade Trump.

Valt sida

Den ungerska regeringen har länge upprätthållit en god relation med det republikanska partiet och Donald Trump.

Landets premiärminister Viktor Orbán har länge varit en nära allierade till ex-presidenten. I likhet med Trump har Orbán vidhållit en vänlig inställning till Ryssland och Vladimir Putin.

Biden-administrationen fick nog

David Pressman, USA:s ambasadör i Ungern, har tidigare kritiserat Ungern för att försöka blanda sig i det amerikanska presidentvalet.

Efter att Viktor Orbán öppet deklarerat sitt stöd för Donald Trump och uppmanat president Joe Biden att dra sig ur valet fick ambassadören nog.

– Det är inte sådant vi förväntar oss från allierade. Den bilaterala relationen mellan USA och Ungern är extremt pressad, sa Pressman till Financial Times.

LÄS MER HÄR:

USA rasar mot Ungern

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen