Natoland hävdar: ”Då hade Ryssland inte attackerat”

2024 03 04

Natolandet Ungerns utrikesminister Peter Szijjártó är övertygad om att Ryssland inte skulle attackerat Ukraina 2022 om den fria världen haft en annan ledare.

Under ett besök i New York uppger Szijjártó att Ryssland inte skulle gått till attack om Donald Trump var USA:s president 2022.

– Konflikter i Ukraina och andra delar av världen hade kunnat undvikas om Donald Trump varit president.

– Namnet Donald Trump är synonymt med både fred och goda ungersk-amerikanska relationer, säger utrikesministern enligt Sky News.

Blockerar stöd

Peter Szijjártó upprepar USA:s före detta peresidents retorik. Donald Trump har vid upprepade tillfällen hävdat att Ryssland inte skulle invaderat Ukraina om han satt vid makten.

Kritiker menar dock att situationen för Ukraina skulle varit ännu värre om Trump innehaft presidentposten. Trump har uppmanat sina partikamrater att rösta nej till amerikanskt stöd till Ukraina och under sin tid vid makten intog Trump en välvillig hållning till odemokratiska stater och deras ledare.

Trump har även stått för flera kontroversiella uttalanden efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Ex-presidenten hyllade Rysslands diktator Valdimir Putin när hans trupper korsade den ukrainska gränsen i februari 2022.

– Det här är genialt. Putin förklarar en stor del av Ukraina självständigt, sa Donald Trump i ett uttalande i radio.

Trump hänvisade till att Putin beordrat ryska styrkor att ge sig in i regionerna Luhansk och Donetsk, som Putin tidigare utropat som självständiga.

– Så Putin säger nu att en stor del av Ukraina är självständigt. Jag säger: Hur smart är inte det? Han kommer att gå in och vara en fredsbevarare, kommenterade Trump.

Valt sida

Den ungerska regeringen har länge upprätthållit en god relation med det republikanska partiet och Donald Trump.

Landets premiärminister Viktor Orbán har länge varit en nära allierade till ex-presidenten. I likhet med Trump har Orbán vidhållit en vänlig inställning till Ryssland och Vladimir Putin.

Biden-administrationen fick nog

David Pressman, USA:s ambasadör i Ungern, har tidigare kritiserat Ungern för att försöka blanda sig i det amerikanska presidentvalet.

Efter att Viktor Orbán öppet deklarerat sitt stöd för Donald Trump och uppmanat president Joe Biden att dra sig ur valet fick ambassadören nog.

– Det är inte sådant vi förväntar oss från allierade. Den bilaterala relationen mellan USA och Ungern är extremt pressad, sa Pressman till Financial Times.

LÄS MER HÄR:

USA rasar mot Ungern

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen