Natoland följer Turkiet – rasar mot Ulf Kristersson

2023 02 01

Statsminister Ulf Kristersson (M) vägrar gå med på Erdoğans krav om att förbjuda koranbränningar.

Det slog han fast i en intervju med Expressen tidigare idag.

– Jag är övertygad om att vår överenskommelse gäller. Vi har inte fått några tecken på att den inte gäller, säger Kristersson om kommande Natoförhandlingar efter det turkiska kravet.

Statsministern betonade att det inte finns någon diskussion överhuvudtaget hos regeringen om att ändra svensk yttrandefrihetslagstiftning.

Natoland rasar

Kristerssons uttalande får nu ytterligare ett Natoland, utöver Turkiet, att reagera kraftfullt mot Sverige.

Det handlar om Ungern – medlem i Nato sedan 1999 och i EU sedan 2004.

– Att påstå att bränningen av en helig bok är en del av yttrandefriheten är bara ren dumhet, säger landets utrikesminister Peter Szijjarto på en presskonferens ikväll, rapporterar nyhetsbyrån AP.

"Oacceptabelt"

Representanten från den ungerska regeringen har precis deltagit i ett möte med Turkiets motsvarighet Mevlüt Çavuşoğlu i Budapest.

På mötet diskuterade de båda utrikesministrarna Rasmus Paludans antiturkiska protest då en koran brändes utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

– Som kristen och som katolik måste jag säga att bränning av en helig bok från en annan religion är en oacceptabel handling, säger Peter Szijjarto.

"Borde agera annorlunda"

Den ungerska ministern riktade sig direkt mot Kristerssons uttalande tidigare ikväll och menade vidare att det är “djupt respektlöst” att en sådan aktion kan falla under svenskt yttrandefrihetsskydd.

– De kanske borde agera annorlunda än så om de vill säkra Turkiets stöd, säger Peter Szijjarto enligt AP.

Vill inte påverka Turkiet

Ungern har än så länge inte ratificerat Sveriges medlemskap i Nato, vilket gör landet till den enda medlemmen tillsammans med Turkiet som ännu inte sagt ja.

Processen har flera gånger skjutits fram, men nu planeras den formella omröstningen att äga rum i februari då det ungerska parlamentet öppnar igen.

Enligt Peter Szijjarto har man en “tydlig ståndpunkt” att välkomna såväl Sverige som Finland till Nato, men säger likväl att man inte kommer att försöka påverka Turkiet i frågan.

– Jag uppmanar aldrig några andra utländska regeringar att göra saker som inte angår oss, säger han.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen