Natoland följer Turkiet – rasar mot Ulf Kristersson

2023 02 01

Statsminister Ulf Kristersson (M) vägrar gå med på Erdoğans krav om att förbjuda koranbränningar.

Det slog han fast i en intervju med Expressen tidigare idag.

– Jag är övertygad om att vår överenskommelse gäller. Vi har inte fått några tecken på att den inte gäller, säger Kristersson om kommande Natoförhandlingar efter det turkiska kravet.

Statsministern betonade att det inte finns någon diskussion överhuvudtaget hos regeringen om att ändra svensk yttrandefrihetslagstiftning.

Natoland rasar

Kristerssons uttalande får nu ytterligare ett Natoland, utöver Turkiet, att reagera kraftfullt mot Sverige.

Det handlar om Ungern – medlem i Nato sedan 1999 och i EU sedan 2004.

– Att påstå att bränningen av en helig bok är en del av yttrandefriheten är bara ren dumhet, säger landets utrikesminister Peter Szijjarto på en presskonferens ikväll, rapporterar nyhetsbyrån AP.

"Oacceptabelt"

Representanten från den ungerska regeringen har precis deltagit i ett möte med Turkiets motsvarighet Mevlüt Çavuşoğlu i Budapest.

På mötet diskuterade de båda utrikesministrarna Rasmus Paludans antiturkiska protest då en koran brändes utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

– Som kristen och som katolik måste jag säga att bränning av en helig bok från en annan religion är en oacceptabel handling, säger Peter Szijjarto.

"Borde agera annorlunda"

Den ungerska ministern riktade sig direkt mot Kristerssons uttalande tidigare ikväll och menade vidare att det är “djupt respektlöst” att en sådan aktion kan falla under svenskt yttrandefrihetsskydd.

– De kanske borde agera annorlunda än så om de vill säkra Turkiets stöd, säger Peter Szijjarto enligt AP.

Vill inte påverka Turkiet

Ungern har än så länge inte ratificerat Sveriges medlemskap i Nato, vilket gör landet till den enda medlemmen tillsammans med Turkiet som ännu inte sagt ja.

Processen har flera gånger skjutits fram, men nu planeras den formella omröstningen att äga rum i februari då det ungerska parlamentet öppnar igen.

Enligt Peter Szijjarto har man en “tydlig ståndpunkt” att välkomna såväl Sverige som Finland till Nato, men säger likväl att man inte kommer att försöka påverka Turkiet i frågan.

– Jag uppmanar aldrig några andra utländska regeringar att göra saker som inte angår oss, säger han.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


18 aug 26

”Lägg undan pengar” – stor ökning väntar hushållen

2026 08 18

Svenska hushåll uppmanas att lägga undan pengar inför hösten och vintern.

Uppmaningen kommer från Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.

Han flaggar för att de höga elpriserna väntas bestå under en längre tid.

Svenska hushåll kan därför räkna med betydligt högre priser under hösten och vintern jämfört med samma period i fjol.

Södersten framhåller att det därför kan vara klokt att upprätta en särskild budget för att tackla prisökningarna.

– Vi har haft torrt väder hela året vilket påverkat nivåerna i vattenmagasinen negativt under lång tid och sommarens väderlek har tyvärr inte förbättrat förutsättningarna. Det kan vara klokt att kika på förra vinterns elräkningar och lägga undan motsvarande summa för att vara förberedd, säger han.

”En krona per kilowattimme”

Energikrisen som uppstått till följd av Irankriget spär på osäkerheten på elmarknaden.

Stängningen av Hormuzsundet, i kombination med låga nivåer i gaslagren och sommarens värmeböljor i Europa, riskerar att leda till fortsatt höga elpriser den närmaste tiden, uppger Södersten.

Han hänvisar till att genomsnittspriset i elområde SE3 ligger på 77 öre per kilowattimme under årets första sju månader. Det markerar en ökning med 64 procent jämfört med fjolåret, då genomsnittspriset landade på 47 öre/kWh.

– Backspegeln är ett sätt att bedöma läget, men man kan också kika på hur marknaden och elbörserna förutspår utvecklingen och där görs bedömningen att elpriset kan landa på runt en krona per kilowattimme i vinter, säger Fortums elprisexpert, 

LÄS MER: Stor rusning på villamarknaden

Lås priset tillfälligt

Inför vintern kan det även vara klokt att kika på ett fast elavtal.

Att tillfälligt låsa priset under en period, exempelvis över vintermånaderna, kan vara en smart lösning för om man är känslig för prissvängningar, konstaterar Södersten.

– Vi ser ett något högre intresse för olika varianter av prislåsningar hos våra kunder just nu, säger han.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bästa kommunen för äldre att bo i

Foto: V. Solar

Text: Redaktionen


Putin uppmanas evakuera Moskva

2026 08 18

Alexander Dugin beskrivs ofta som “Putins hjärna”.

Den ryske ultranationalisten har sedan 1990-talet argumenterat för ett expansionistiskt Ryssland och beskrivit Ukraina som en central del av den ryska intressesfären. Mycket av Dugins tankegångar har senare blivit framträdande i Vladimir Putins retorik och politik.

Nu vill Dugin återigen påverka den ryske diktatorn.

Han uppmanar Putin att evakuera samtliga miljonstäder i Ryssland, inklusive huvudstaden Moskva.

– Städer, särskilt storstäder, måste omedelbart tömmas på invånare, säger Dugin enligt oberoende Moscow Times.

Dugin anser att massevakueringar är nödvändiga eftersom ett kärnvapenkrig med väst är ”oundvikligt”. Ett sådant krig kommer att leda till utplåning av städer runt om i Ryssland, menar den ryske nationalisten.

– Det kommer inte längre att finnas några storstäder: inget Moskva, inget Sankt Petersburg, inget Jekaterinburg, säger han.

Oklar maktspelare

Alexander Dugin har av flera bedömare beskrivits som en maktspelare inom Putins närmaste krets. Det är dock oklart hur stort direkt inflytande han har på Vladimir Putin.

Redan 2008 förespråkade Dugin att Ryssland skulle annektera Krymhalvön. Sex år senare ockuperade ryska styrkor den ukrainska halvön.

Alexander Dugin har även under många förespråkat en konfrontation mellan Ryssland och Ukraina. 

LÄS MER: Ghana rasar mot Ryssland

Hemliga drönarbaser

Flera europeiska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland förbereder ett krig mot Nato.

Nyligen avslöjade den brittiska tidningen The Telegraph att Ryssland har byggt upp ett nätverk av drönarbaser i de västra delarna av landet. Från anläggningarna kan Ryssland avfyra långdistansdrönare med kapacitet att nå mål djupt in på Natos territorium.

Flera europeiska huvudstäder är inom räckhåll för drönarna. Enligt kartläggningen rymmer varje bas omkring 1 000 drönare. Sammanlagt har 59 avfyrningsramper placerats ut.

– Nya ryska baser för uppskjutning av drönare kan användas för framtida attackvågor mot Nato, om Kreml skulle besluta sig för det. Baserna skulle möjliggöra avfyrning av större salvor, rapporterar tankesmedjan The Institute of the Study of War, ISW.

LÄS OCKSÅ: Natoland kraftigt manipulerat av annat land

Foto: Cattu resp President of Russia Office

Text: Redaktionen