Natoland följer Turkiet – rasar mot Ulf Kristersson

2023 02 01

Statsminister Ulf Kristersson (M) vägrar gå med på Erdoğans krav om att förbjuda koranbränningar.

Det slog han fast i en intervju med Expressen tidigare idag.

– Jag är övertygad om att vår överenskommelse gäller. Vi har inte fått några tecken på att den inte gäller, säger Kristersson om kommande Natoförhandlingar efter det turkiska kravet.

Statsministern betonade att det inte finns någon diskussion överhuvudtaget hos regeringen om att ändra svensk yttrandefrihetslagstiftning.

Natoland rasar

Kristerssons uttalande får nu ytterligare ett Natoland, utöver Turkiet, att reagera kraftfullt mot Sverige.

Det handlar om Ungern – medlem i Nato sedan 1999 och i EU sedan 2004.

– Att påstå att bränningen av en helig bok är en del av yttrandefriheten är bara ren dumhet, säger landets utrikesminister Peter Szijjarto på en presskonferens ikväll, rapporterar nyhetsbyrån AP.

"Oacceptabelt"

Representanten från den ungerska regeringen har precis deltagit i ett möte med Turkiets motsvarighet Mevlüt Çavuşoğlu i Budapest.

På mötet diskuterade de båda utrikesministrarna Rasmus Paludans antiturkiska protest då en koran brändes utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

– Som kristen och som katolik måste jag säga att bränning av en helig bok från en annan religion är en oacceptabel handling, säger Peter Szijjarto.

"Borde agera annorlunda"

Den ungerska ministern riktade sig direkt mot Kristerssons uttalande tidigare ikväll och menade vidare att det är “djupt respektlöst” att en sådan aktion kan falla under svenskt yttrandefrihetsskydd.

– De kanske borde agera annorlunda än så om de vill säkra Turkiets stöd, säger Peter Szijjarto enligt AP.

Vill inte påverka Turkiet

Ungern har än så länge inte ratificerat Sveriges medlemskap i Nato, vilket gör landet till den enda medlemmen tillsammans med Turkiet som ännu inte sagt ja.

Processen har flera gånger skjutits fram, men nu planeras den formella omröstningen att äga rum i februari då det ungerska parlamentet öppnar igen.

Enligt Peter Szijjarto har man en “tydlig ståndpunkt” att välkomna såväl Sverige som Finland till Nato, men säger likväl att man inte kommer att försöka påverka Turkiet i frågan.

– Jag uppmanar aldrig några andra utländska regeringar att göra saker som inte angår oss, säger han.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.  

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

Ge upp hela Donbas och halvera försvaret 

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras. 

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen 

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats 

Foto: 

Text: Redaktionen


19nov25

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025 4,6
2024 5,0
2023 4,1
2022 1,7
2021 1,4
2020 1,9
2019 1,9
2018 1,1
2017 0,8
2016 0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen