Natoland följer Turkiet – rasar mot Ulf Kristersson

2023 02 01

Statsminister Ulf Kristersson (M) vägrar gå med på Erdoğans krav om att förbjuda koranbränningar.

Det slog han fast i en intervju med Expressen tidigare idag.

– Jag är övertygad om att vår överenskommelse gäller. Vi har inte fått några tecken på att den inte gäller, säger Kristersson om kommande Natoförhandlingar efter det turkiska kravet.

Statsministern betonade att det inte finns någon diskussion överhuvudtaget hos regeringen om att ändra svensk yttrandefrihetslagstiftning.

Natoland rasar

Kristerssons uttalande får nu ytterligare ett Natoland, utöver Turkiet, att reagera kraftfullt mot Sverige.

Det handlar om Ungern – medlem i Nato sedan 1999 och i EU sedan 2004.

– Att påstå att bränningen av en helig bok är en del av yttrandefriheten är bara ren dumhet, säger landets utrikesminister Peter Szijjarto på en presskonferens ikväll, rapporterar nyhetsbyrån AP.

"Oacceptabelt"

Representanten från den ungerska regeringen har precis deltagit i ett möte med Turkiets motsvarighet Mevlüt Çavuşoğlu i Budapest.

På mötet diskuterade de båda utrikesministrarna Rasmus Paludans antiturkiska protest då en koran brändes utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

– Som kristen och som katolik måste jag säga att bränning av en helig bok från en annan religion är en oacceptabel handling, säger Peter Szijjarto.

"Borde agera annorlunda"

Den ungerska ministern riktade sig direkt mot Kristerssons uttalande tidigare ikväll och menade vidare att det är “djupt respektlöst” att en sådan aktion kan falla under svenskt yttrandefrihetsskydd.

– De kanske borde agera annorlunda än så om de vill säkra Turkiets stöd, säger Peter Szijjarto enligt AP.

Vill inte påverka Turkiet

Ungern har än så länge inte ratificerat Sveriges medlemskap i Nato, vilket gör landet till den enda medlemmen tillsammans med Turkiet som ännu inte sagt ja.

Processen har flera gånger skjutits fram, men nu planeras den formella omröstningen att äga rum i februari då det ungerska parlamentet öppnar igen.

Enligt Peter Szijjarto har man en “tydlig ståndpunkt” att välkomna såväl Sverige som Finland till Nato, men säger likväl att man inte kommer att försöka påverka Turkiet i frågan.

– Jag uppmanar aldrig några andra utländska regeringar att göra saker som inte angår oss, säger han.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige utklassar Europa – inget land är bättre

2026 08 24

Sverige krossar övriga medlemsländer i EU.

Ren utklassning.

Så beskrivs de svenska siffrorna i förhållande till EU-länderna när det gäller att sänka utsläpp från nya bilar.

Av alla länder i hela unionen är det nämligen Sverige som fått ned koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar snabbast de senaste åren, rapporterar Vi Bilägare.

Jämfört med år 2000 har de svenska snittutsläppen rasat med hela 70 procent, från 200 gram koldioxid per kilometer till 59 gram per kilometer.

Planat ut efter matkskiftet

Den största minskningen skedde mellan 2019 och 2022. Därefter har minskningen planat ut. Enligt Vi Bilägare skulle det kunna bero på att regeringen ersatt den tidigare elbilsbonusen med en premie som inte kan utnyttjas av lika många hushåll.

– Minskningstakten har dämpats sedan 2022, bland annat till följd av att klimatbonusen avskaffades och elbilsförsäljningen bromsade in. Utsläppen har ändå fortsatt att minska, bland annat genom en ökad andel laddhybrider, säger branschorganisationen Mobility Swedens vd Jessica Alenius till bilmagasinet.

De enda länderna som kan utmana Sverige i statistiken är Danmark, Finland och Nederländerna som minskat sina utsläpp från nyregistrerade bilar med över 60 procent.

I Tyskland har man enbart lyckats få ned utsläppen med 36 procent och i Spanien och Italien är siffrorna så låga som 26 respektive 23 procent.

LÄS MER: Experten: Då ska du binda bolåneräntan

Ny premie

Regeringens senaste elbilspremie öppnade i mars tidigare i år. Premien kritiserades när den infördes för att enbart omfatta vissa inomstgrupper i utvalda kommuner.

– Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet, sade Carl-Erik Stjärnvall, hållbarhetsansarig på Riksförbundet M Sverige.

Hushåll som är berättigade stödet kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa en leasa en ny eller begagnad elbil.

– Jag är väldigt glad att den nya elbilspremien startar nu. Jag hoppas att många hushåll, inte minst barnfamiljer, ska kunna ta chansen att skaffa en elbil med hjälp av det här stödet, sade Johan Britz (L) i våras då han vikarierade som klimat- och miljöminister.

LÄS MER: Högkostnadsskyddet för mediciner kan göras om

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen