Natoland följer Turkiet – rasar mot Ulf Kristersson

2023 02 01

Statsminister Ulf Kristersson (M) vägrar gå med på Erdoğans krav om att förbjuda koranbränningar.

Det slog han fast i en intervju med Expressen tidigare idag.

– Jag är övertygad om att vår överenskommelse gäller. Vi har inte fått några tecken på att den inte gäller, säger Kristersson om kommande Natoförhandlingar efter det turkiska kravet.

Statsministern betonade att det inte finns någon diskussion överhuvudtaget hos regeringen om att ändra svensk yttrandefrihetslagstiftning.

Natoland rasar

Kristerssons uttalande får nu ytterligare ett Natoland, utöver Turkiet, att reagera kraftfullt mot Sverige.

Det handlar om Ungern – medlem i Nato sedan 1999 och i EU sedan 2004.

– Att påstå att bränningen av en helig bok är en del av yttrandefriheten är bara ren dumhet, säger landets utrikesminister Peter Szijjarto på en presskonferens ikväll, rapporterar nyhetsbyrån AP.

"Oacceptabelt"

Representanten från den ungerska regeringen har precis deltagit i ett möte med Turkiets motsvarighet Mevlüt Çavuşoğlu i Budapest.

På mötet diskuterade de båda utrikesministrarna Rasmus Paludans antiturkiska protest då en koran brändes utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

– Som kristen och som katolik måste jag säga att bränning av en helig bok från en annan religion är en oacceptabel handling, säger Peter Szijjarto.

"Borde agera annorlunda"

Den ungerska ministern riktade sig direkt mot Kristerssons uttalande tidigare ikväll och menade vidare att det är “djupt respektlöst” att en sådan aktion kan falla under svenskt yttrandefrihetsskydd.

– De kanske borde agera annorlunda än så om de vill säkra Turkiets stöd, säger Peter Szijjarto enligt AP.

Vill inte påverka Turkiet

Ungern har än så länge inte ratificerat Sveriges medlemskap i Nato, vilket gör landet till den enda medlemmen tillsammans med Turkiet som ännu inte sagt ja.

Processen har flera gånger skjutits fram, men nu planeras den formella omröstningen att äga rum i februari då det ungerska parlamentet öppnar igen.

Enligt Peter Szijjarto har man en “tydlig ståndpunkt” att välkomna såväl Sverige som Finland till Nato, men säger likväl att man inte kommer att försöka påverka Turkiet i frågan.

– Jag uppmanar aldrig några andra utländska regeringar att göra saker som inte angår oss, säger han.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen