Natojätte bjuder in Ryssland – “Har chockat alla”

2024 05 20

Natojätten Frankrike har väckt ilska bland dess allierade i västvärlden.

– Alla blev chockade.

Det säger en anonym europeisk diplomat till Politico efter att det blivit känt att Frankrike bjudit in Ryssland till 80-årsjubileet av landstigningen i Normandie den 6 juni.

Inbjudan har skickats mitt under processen då Ryssland inleder en ny offensiv mot Ukraina och har inte tagits emot väl bland Frankrikes allierade.

USA och Storbritannien är två av jättarna som uttryckt kraftig oro över den symboliska karaktären och det diplomatiska engagemanget efter den franska inbjudan.

Ifrågasätter Macron

Kritiken mot Frankrike är benhård.

En brittisk regeringstjänsteman menar att Natolandet och dess president Emmanuel Macron ger intryck av att själv befinna sig “ovanför kriget”.

Det syftas då även på att Paris nyligen tog emot den kinesiska diktatorn Xi Jinping samt skickade en representant till Vladimir Putins presidentinstallation häromveckan.

– Han är fullständigt malplacerad, säger tjänstemannen till Politico, och menar att Macron blivit någon slags “fredsmäklare” i Ukraina.

"Sysslar inte med historierevisionism"

Arrangören bakom jubileet, Mission Libération, leds av Frankrikes tidigare ambassadör i Washington Philippe Etienne. Han försäkrar att Putin själv är portad från evenemanget.

Men det hindrar inte Ryssland som nation att delta.

– Till skillnad från Kreml sysslar inte Frankrike med historierevisionism, framhåller arrangören i ett uttalande.

– Historiskt sett har Frankrike alltid bjudit in länder vars trupper landade i Normandie. En inbjudan har tidigare skickats till den Ryska Federationen.

Har varit på plats tidigare

Den 6 juni 1944 var dagen då den västallierade invasionen av det europeiska fastlandet inleddes under andra världskriget.

Operationen kallades “Operation Overlord" och ett par veckor senare inleddes marschen mot Nazityskland. Ungefär samtidigt inledde den sovjetiska armén en offensiv österifrån.

När 60-årsdagen respektive 70-årsdagen efter D-dagen uppmärksammades fanns Putin på plats. Vid det senare tillfället hade det gått flera månader efter ockupationen av Krimhalvön.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nya pensionsåldrar införs – få känner till det

2025 04 03

Nya riktåldrar för pension införs i Sverige.

Det meddelar Pensionsmyndigheten på onsdagsförmiddagen.

Riktåldern fastslår när det är möjligt och lämpligt att ta ut pension för olika åldersgrupper.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension är tre år före riktåldern. Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

Här är samtliga nya riktåldrar:

66 år = födda 1958–1959
67 år = födda 1960–1966
68 år = födda 1967–1980
69 år = födda 1981–1996
70 år = födda 1997–2014.

(Riktåldrarna är beslutade för personer födda 1963 eller tidigare. Födda 1964 och framåt har endast en prognostiserad riktålder, det betyder att den inte är fastställd/beslutad.)

Det här gäller

Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, förklarar hur det nya systemet fungerar.

– Det betyder att du tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension från 64 års ålder om din riktålder är 67 år. När det gäller garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan du tidigast få dessa från den riktålder som gäller för dig.

Ska motverka lägre pensioner

Riktåldern har införts för att motverka att pensionerna blir lägre i takt med att medellivslängden ökar.

Riksdagen har beslutat att riktåldern för åren 2020 – 2023 är 67 år, vilket i praktiken tillämpas under åren 2026 – 2029.

Varje år görs prognoser på riktålderns utveckling som ger en vägledning om vilka riktåldrar som kommer att gälla framåt. Riktåldern kan ändras med max ett år i taget, förutsatt att den inte har ändrats under de tre föregående åren.

Enligt nuvarande prognos väntas riktåldern öka, eftersom medellivslängden stiger i Sverige.

Många ovetandes

Trots att riktåldern har stor betydelse för pensionen är det få som känner till fenomenet. Enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten är det endast åtta procent som känner till begreppet.

– Det är viktigt att känna till riktåldern eftersom det påverkar när du kan ta ut din allmänna pension. Riktåldern kommer att påverka alla generationer framöver. När du får ditt orange kuvert och loggar in på pensionsmyndigheten.se så ser du vilken riktålder som troligen kommer att gälla för just dig, säger Monica Zettervall.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen