Natochefen varnar hela Europa: “Det här är på riktigt”

2023 12 15

Ryssland siktar i praktiken på att ockupera hela Ukraina och störta president Volodymyr Zelensky.

Det var Vladimir Putins budskap under den bisarrt långa presskonferensen igår som varade drygt fyra timmar.

– Ukraina producerar ingenting, sade diktatorn och uttryckte att landet ska göras till en “neutral stat”.

Putin gjorde det även tydligt för hela Europa och resten av världen att Ryssland inte kommer att backa från kriget.

– Freden kommer när vi har uppnått våra mål och våra mål har inte förändrats.

Stoltenberg: En risk på riktigt

I samma veva går Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ut med en av de mest kraftfulla varningar som förmedlats från alliansledaren: om Ryssland besegrar Ukraina kommer Putin att inleda krig i ytterligare land.

Hotet är på riktigt, understryker Jens Stoltenberg.

– Om Putin vinner i Ukraina finns det en verklig risk att hans aggression inte slutar där, säger han efter ett möte med Slovakiens premiärminister Robert Fico, enligt Politico.

– Vårt stöd är inte välgörenhet. Det är en investering i vår säkerhet.

Repris från Ukraina: "Svin"

Generalsekreterarens uttalande kommer in en kontext där Ryssland trappat upp retoriken mot flera europeiska länder.

Nyligen riktade Putinregimen fokus mot Lettland och anklagade den tidigare Sovjetstaten och numera Natomedlemmen för liknande saker som man gjorde inför invasionen av Ukraina, nämligen att den ryskspråkiga minoriteten diskrimineras.

– Om de för en sådan politik gentemot människor som vill bo i det landet, arbetat där, skapar något gott för det landet, och de behandlar dem så svinaktigt, så kommer de till slut själva att möta detta svinaktiga beteende i sitt land, sade Putin förra veckan enligt Newsweek.

"Otäck utveckling"

Under fredagen har Ryssland även höjt tonläget mot Finland, efter att landet utöver gått med i Nato även tecknat ett nytt försvarsavtal med USA.

– Det kommer definitivt att utgöra ett hot mot Ryssland, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

Den senaste tidens utspel kommer dessutom i ett mycket känsligt läge.

Sverige är fortfarande inte godkänd medlem i Nato, och enligt uppgifter från Pentagon kan det dröja så länge som till juni innan Turkiet tar upp frågan.

– Risken för en mycket otäck utveckling är påtaglig. Det här känns inte betryggande, sade en centralt placerad källa vid regeringskansliet tidigare i veckan om den utdragna Natoprocessen.

LÄS MER: Uppgifter: Fruktar att Sverige inte släpps in i Nato – regeringen befarar otäckt scenario

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen