Natochefen varnar hela Europa: “Det här är på riktigt”

2023 12 15

Ryssland siktar i praktiken på att ockupera hela Ukraina och störta president Volodymyr Zelensky.

Det var Vladimir Putins budskap under den bisarrt långa presskonferensen igår som varade drygt fyra timmar.

– Ukraina producerar ingenting, sade diktatorn och uttryckte att landet ska göras till en “neutral stat”.

Putin gjorde det även tydligt för hela Europa och resten av världen att Ryssland inte kommer att backa från kriget.

– Freden kommer när vi har uppnått våra mål och våra mål har inte förändrats.

Stoltenberg: En risk på riktigt

I samma veva går Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ut med en av de mest kraftfulla varningar som förmedlats från alliansledaren: om Ryssland besegrar Ukraina kommer Putin att inleda krig i ytterligare land.

Hotet är på riktigt, understryker Jens Stoltenberg.

– Om Putin vinner i Ukraina finns det en verklig risk att hans aggression inte slutar där, säger han efter ett möte med Slovakiens premiärminister Robert Fico, enligt Politico.

– Vårt stöd är inte välgörenhet. Det är en investering i vår säkerhet.

Repris från Ukraina: "Svin"

Generalsekreterarens uttalande kommer in en kontext där Ryssland trappat upp retoriken mot flera europeiska länder.

Nyligen riktade Putinregimen fokus mot Lettland och anklagade den tidigare Sovjetstaten och numera Natomedlemmen för liknande saker som man gjorde inför invasionen av Ukraina, nämligen att den ryskspråkiga minoriteten diskrimineras.

– Om de för en sådan politik gentemot människor som vill bo i det landet, arbetat där, skapar något gott för det landet, och de behandlar dem så svinaktigt, så kommer de till slut själva att möta detta svinaktiga beteende i sitt land, sade Putin förra veckan enligt Newsweek.

"Otäck utveckling"

Under fredagen har Ryssland även höjt tonläget mot Finland, efter att landet utöver gått med i Nato även tecknat ett nytt försvarsavtal med USA.

– Det kommer definitivt att utgöra ett hot mot Ryssland, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

Den senaste tidens utspel kommer dessutom i ett mycket känsligt läge.

Sverige är fortfarande inte godkänd medlem i Nato, och enligt uppgifter från Pentagon kan det dröja så länge som till juni innan Turkiet tar upp frågan.

– Risken för en mycket otäck utveckling är påtaglig. Det här känns inte betryggande, sade en centralt placerad källa vid regeringskansliet tidigare i veckan om den utdragna Natoprocessen.

LÄS MER: Uppgifter: Fruktar att Sverige inte släpps in i Nato – regeringen befarar otäckt scenario

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen