Natochefen varnar hela Europa: “Det här är på riktigt”

2023 12 15

Ryssland siktar i praktiken på att ockupera hela Ukraina och störta president Volodymyr Zelensky.

Det var Vladimir Putins budskap under den bisarrt långa presskonferensen igår som varade drygt fyra timmar.

– Ukraina producerar ingenting, sade diktatorn och uttryckte att landet ska göras till en “neutral stat”.

Putin gjorde det även tydligt för hela Europa och resten av världen att Ryssland inte kommer att backa från kriget.

– Freden kommer när vi har uppnått våra mål och våra mål har inte förändrats.

Stoltenberg: En risk på riktigt

I samma veva går Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ut med en av de mest kraftfulla varningar som förmedlats från alliansledaren: om Ryssland besegrar Ukraina kommer Putin att inleda krig i ytterligare land.

Hotet är på riktigt, understryker Jens Stoltenberg.

– Om Putin vinner i Ukraina finns det en verklig risk att hans aggression inte slutar där, säger han efter ett möte med Slovakiens premiärminister Robert Fico, enligt Politico.

– Vårt stöd är inte välgörenhet. Det är en investering i vår säkerhet.

Repris från Ukraina: "Svin"

Generalsekreterarens uttalande kommer in en kontext där Ryssland trappat upp retoriken mot flera europeiska länder.

Nyligen riktade Putinregimen fokus mot Lettland och anklagade den tidigare Sovjetstaten och numera Natomedlemmen för liknande saker som man gjorde inför invasionen av Ukraina, nämligen att den ryskspråkiga minoriteten diskrimineras.

– Om de för en sådan politik gentemot människor som vill bo i det landet, arbetat där, skapar något gott för det landet, och de behandlar dem så svinaktigt, så kommer de till slut själva att möta detta svinaktiga beteende i sitt land, sade Putin förra veckan enligt Newsweek.

"Otäck utveckling"

Under fredagen har Ryssland även höjt tonläget mot Finland, efter att landet utöver gått med i Nato även tecknat ett nytt försvarsavtal med USA.

– Det kommer definitivt att utgöra ett hot mot Ryssland, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

Den senaste tidens utspel kommer dessutom i ett mycket känsligt läge.

Sverige är fortfarande inte godkänd medlem i Nato, och enligt uppgifter från Pentagon kan det dröja så länge som till juni innan Turkiet tar upp frågan.

– Risken för en mycket otäck utveckling är påtaglig. Det här känns inte betryggande, sade en centralt placerad källa vid regeringskansliet tidigare i veckan om den utdragna Natoprocessen.

LÄS MER: Uppgifter: Fruktar att Sverige inte släpps in i Nato – regeringen befarar otäckt scenario

Foto: Nato

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Ryssland sträcker nu ut en hand till Turkiet i förhoppning om hjälp.

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Tobias Billström går emot statsministern

2025 09 17

Tobias Billström (M), tidigare utrikesminister i Sveriges regering, går emot statsminister Ulf Kristersson.

För ett drygt år sedan avgick Billström från sin ministerpost.

Nu är han högaktuell med en ny bok, “Skarpt läge”.

I den framkommer det att exministern har svängt och anser att det var ett misstag att införa den omdebatterade rollen som nationell säkerhetsrådgivare i Sverige.

– Det får sägas vara ovanligt, med tanke på att funktionen i allra högsta grad är politisk. Jag är numera övertygad om att detta inte är den rätta ordningen, framhåller Tobias Billström enligt SVT som tagit del av boken.

För mycket makt

Billström är även kritisk till att så mycket makt koncentrerats till säkerhetsrådet.

– Det kan påpekas att beslutet om att ge NSR (nationell säkerhetsrådgivare, red. anm) en sådan stående punkt fattades utan att vare sig utrikes- eller försvarsministern informerades på förhand. Det är under alla omständigheter svårt att i dag riktigt uppfatta var den formella skiljelinjen mellan vad som är politiskt och opolitiskt är tänkt att gå och för framtiden måste detta klargöras tydligt, framhäver den forne utrikesministern.

LÄS OCKSÅ: Minister rasar mot Facebook – inlägg tas inte bort

Många turer

Rollen som nationell säkerhetsrådgivare infördes efter valet 2022 under nuvarande statsminister Ulf Kristersson.

Henrik Landerholm blev den första att inneha titeln. Landerholm avslöjades dock en tid därefter med att bland annat ha slarvat bort viktiga dokument och en mobil på Ungerns ambassad.

En polisutredning inleddes för att undersöka om Landerholm gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemliga uppgifter. Tidigare i september friades han från misstankarna.

Andersson: osäkert om den blir kvar

Efter Landerholm utsågs Tobias Thyberg till posten, men avgick redan efter ett par timmar efter att känsliga bilder från en gammal dejtingapp uppdagats. Thyberg hade inte informerat om bilderna vid rekryteringen.

Från och med juli 2025 började Niclas Kvarnstörm tjänstgöra som ny nationell säkerhetsrådgivare.

Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt att det är tveksamt om rollen blir kvar om S-blocket vinner valet nästa år.

Foto: Ninni Andersson reps Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen