Natochefen varnar hela Europa: “Det här är på riktigt”

2023 12 15

Ryssland siktar i praktiken på att ockupera hela Ukraina och störta president Volodymyr Zelensky.

Det var Vladimir Putins budskap under den bisarrt långa presskonferensen igår som varade drygt fyra timmar.

– Ukraina producerar ingenting, sade diktatorn och uttryckte att landet ska göras till en “neutral stat”.

Putin gjorde det även tydligt för hela Europa och resten av världen att Ryssland inte kommer att backa från kriget.

– Freden kommer när vi har uppnått våra mål och våra mål har inte förändrats.

Stoltenberg: En risk på riktigt

I samma veva går Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ut med en av de mest kraftfulla varningar som förmedlats från alliansledaren: om Ryssland besegrar Ukraina kommer Putin att inleda krig i ytterligare land.

Hotet är på riktigt, understryker Jens Stoltenberg.

– Om Putin vinner i Ukraina finns det en verklig risk att hans aggression inte slutar där, säger han efter ett möte med Slovakiens premiärminister Robert Fico, enligt Politico.

– Vårt stöd är inte välgörenhet. Det är en investering i vår säkerhet.

Repris från Ukraina: "Svin"

Generalsekreterarens uttalande kommer in en kontext där Ryssland trappat upp retoriken mot flera europeiska länder.

Nyligen riktade Putinregimen fokus mot Lettland och anklagade den tidigare Sovjetstaten och numera Natomedlemmen för liknande saker som man gjorde inför invasionen av Ukraina, nämligen att den ryskspråkiga minoriteten diskrimineras.

– Om de för en sådan politik gentemot människor som vill bo i det landet, arbetat där, skapar något gott för det landet, och de behandlar dem så svinaktigt, så kommer de till slut själva att möta detta svinaktiga beteende i sitt land, sade Putin förra veckan enligt Newsweek.

"Otäck utveckling"

Under fredagen har Ryssland även höjt tonläget mot Finland, efter att landet utöver gått med i Nato även tecknat ett nytt försvarsavtal med USA.

– Det kommer definitivt att utgöra ett hot mot Ryssland, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

Den senaste tidens utspel kommer dessutom i ett mycket känsligt läge.

Sverige är fortfarande inte godkänd medlem i Nato, och enligt uppgifter från Pentagon kan det dröja så länge som till juni innan Turkiet tar upp frågan.

– Risken för en mycket otäck utveckling är påtaglig. Det här känns inte betryggande, sade en centralt placerad källa vid regeringskansliet tidigare i veckan om den utdragna Natoprocessen.

LÄS MER: Uppgifter: Fruktar att Sverige inte släpps in i Nato – regeringen befarar otäckt scenario

Foto: Nato

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen