NATOCHEFEN: ”Jag är djupt oroad”

2025 01 14

Europeiska länder måste öppna plånboken.

Det fastslår försvarsalliansens generalsekreterare Mark Rutte.

Enligt Natochefen kommer varje enskilt land behöva lägga runt 3,6 eller 3,7 procent av BNP på det inhemska försvaret om man inte lyckas göra ett bättre jobb med gemensamma inköp av vapen och utrustning.

Läget är akut. 

Om inte tillräckligt mycket görs innan 2029 eller 2030 kan det vara för sent, menar Natochefen.

– Vi är säkra nu, men inte om fyra eller fem år. Om inte utgifterna ökar bör européerna ta ryska språkkurser eller flytta till Nya Zeeland, säger han i ett tal i Europaparlamentet.

EU måste ta sitt ansvar

Mark Rutte betonar att Europa måste bygga upp sin egen försvarsindustri.  

Europas nuvarande försvarsindustri är ”för liten, för fragmenterad och för långsam", konstaterar Natos generalsekreterare.

– Jag är djupt oroad över säkerhetsläget i Europa.

– Vi är inte i krig, men det råder inte heller fred. Det innebär att vi behöver satsa mer på försvaret och producera mer. Det här kan inte vänta. Vi måste stärka motståndskraften i våra samhällen och vår kritiska infrastruktur.

Vidare uppmanar Rutte till ökat samarbete mellan EU och Nato.

Historiskt har Nato fokuserat på försvar och transatlantiska relationer, medan EU har gått i bräschen för frågor som handel, jordbruk och klimat.

Det vill generalsekreteraren ändra på. 

– Jag tror att det är avgörande för Europas säkerhet att involvera allierade som inte tillhör EU-samarbetet i militära frågor. Det transatlantiska försvarsindustriella samarbetet gör oss alla starkare, säger Rutte.

EU-länderna har enats

De senaste åren har EU-ländernas ledare enats om flera ökningar av försvarsutgifterna för att stärka unionens samlade försvarsberedskap och försvarsförmåga.

Bland annat har EU-rådet beslutat att göra det möjligt att ersätta medlemsländerna för material som donerats till Ukraina.

Rådet har också antagit en förordning om stöd för ammunitionstillverkning. Målsättningen är att Europa ska uppnå en årlig produktionskapacitet på 2 miljoner artillerigranater i slutet av 2025.

Sedan 2021 har EU också en gemensam försvarsfond, den så kallade Europeiska försvarsfonden.

Fonden har en total budget på 8 miljarder euro för åren 2021–2027, varav 2,7 miljarder euro går till att finansiera gemensam försvarsforskning och 5,3 miljarder euro till samarbetsprojekt för förmågeutveckling.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Elon Musk ökar trycket – mot Donald Trump

2025 06 04

Elon Musk fortsätter att svinga mot Trumps nya lagförslag.

Republikanerna med Donald Trump i spetsen försöker få igenom den nya lagstiftningen “The big beautiful bill”.

Lagförslaget handlar bland annat om breda skattesänkningar – men kritiker menar att det kommer att få den amerikanska statsskulden att skjuta i taket.

En av de mest kritiska rösterna kommer från Trumps tidigare radarpartner Elon Musk – som nu på nytt svingar mot lagförslaget.

“Inte okej”

Musk uppmanar amerikanerna att ringa till de folkvalda för att protestera mot förslaget.

– Ring din senator, ring din kongressledamot. Att sätta USA i konkurs är INTE okej! DÖDA LAGFÖRSLAGET.

Tidigare idag lät det även så här från Musk:

– Ett nytt utgiftsförslag bör utarbetas som inte massivt ökar underskottet och höjer skuldtaket med 5 BILJONER DOLLAR. Enorma utgiftsförslag gör USA bankrutt! DET RÄCKER NU.

Även Rand Paul

En annan som är emot lagförslaget är topprepublikanen Rand Paul.

Paul sade på söndagen att ”matematiken inte riktigt går ihop” när det gäller kostnaden för president Trumps ”Big beautiful bill”, samtidigt som han redogjorde för sitt motstånd när lagstiftningen går vidare till senaten den här veckan. 

– Jag tycker att de ber om för mycket pengar, sade Paul enligt CBS News.

Trump svarar

Donald Trump menar själv att kritiken är obefogad.

Han menar att “så många falska påståenden görs om ”THE ONE, BIG, BEAUTIFUL BILL””

– Men vad ingen förstår är att det är den enskilt största utgiftsminskningen i historien, överlägset, skriver han på Truth Social.

Läs mer: TRUMP: “Jag har pratat med Putin – han kommer att slå till”

“Historisk möjlighet”

Trump understryker vidare att han anser att “att anta The one big beautiful bill är en historisk möjlighet att vända vårt land efter fyra katastrofala år under Joe Biden”.

– Vi kommer att ta ett stort steg mot att balansera vår budget genom att anta den största obligatoriska utgiftsminskningen någonsin, och amerikanerna kommer att få behålla mer av sina pengar med den största skattesänkningen någonsin och inte längre beskatta tips, övertid eller social trygghet för seniorer.

Foto: White House Archived flickr resp TED Conference flickr 

Text: Redaktionen


Prishöjningar vid nöjesparkerna – men en har blivit billigare

2025 06 04

De flesta svenska nöjesparker har blivit dyrare.

Säsongen för nöjesparkbesök är här och ledande aktörer som Gröna Lund och Liseberg satsar stort på att locka folk till parkerna.

Som mycket annat har besöken till nöjesparker i Sverige blivit dyrare.

I en ny sammanställning framgår att sju av nio har blivit dyrare – och att en faktiskt har blivit billigare.

Det rapporterar TV4.

Hela listan

Här är listan över prisförändringarna för vuxna (jämfört med förra året):

- Furuviksparken (Gävle): 50 kronor dyrare

- Skara Sommarland (Skara): 40 kronor dyrare

- Skansen (Stockholm): 20 kronor dyrare

- Universeum (Göteborg): 10 kronor dyrare

- Astrid Lindgrens värld (Vimmerby): 20 kronor dyrare

- Tosselilla Sommarland (Tomelilla): 15 kronor dyrare

- Liseberg (Göteborg): 30 kronor dyrare

- Gröna Lund (Stockholm): Ingen prisförändring

- Kolmården (Norrköping): 20 kronor billigare

Samtliga nöjesparker som har höjt priset har även gjort det för barnbesök.

Gröna Lund dyrast

Gröna Lund har inte genomfört någon prishöjning jämfört med förra året, men är trots det Sveriges dyraste nöjespark.

Därefter följer Skara Sommarland, Kolmården och sedan Liseberg.

Den billigaste nöjesparken på listan är Skansen.

Läs mer: Norge överväger förändring för matbutikerna – på grund av Sverige

Inflationstakten lägre

Under de senaste åren är det mycket som har blivit dyrare – men inflationstakten har sedermera sjunkit.

Enligt Statistiska centralbyråns senaste rapport från mitten av maj var inflationstakten enligt KPI 0,3 procent i april.

Månadsförändringen från mars till april var 0,1 procent enligt KPI.

Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 2,3 procent i april.

Kaffe dyrare

Drivmedelspriserna sjönk 3,0 procent från mars till april och var 16,7 procent lägre än april 2024.

– Kaffepriserna steg ovanligt mycket i april, sedan föregående månad steg priserna med nästan 15 procent och jämfört med april i fjol var de drygt 42 procent högre, uppger SCB.

– I april var priserna på livsmedel och alkoholfria drycker 5,5 procent högre än motsvarande månad föregående år.

Foto: Stefan Karlberg

Text: Redaktionen