Natochefen hyllar Sverige – ökar trycket

2022 11 29

Sedan Ryssland den 24 februari inledde sin krigföring mot Ukraina har Sverige valt att ansöka om medlemskap i Nato.

Samtliga länder förutom Turkiet och Ungern har godkänt Sveriges ansökan, och Ungern har aviserat att de är positivt inställda.

Nu hyllar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg Sverige, rapporterar SVT.

– Sverige har till exempel ändrat sin grundlag. Sverige har skärpt och stärkt sina lagar mot terrorism, säger han.

Gradvis integrering

Sverige har tillsammans med Finland ansökt om medlemskap i organisationen och väntar på att accepteras.

– Till dess att samtliga Natoländer har ratificerat Sveriges ansökan om Natomedlemskap har Sverige status som ansökarland (invitee), vilket innebär en gradvis integrering i Natos strukturer, skriver regeringen på sin hemsida.

Det var den 16 maj i år som dåvarande regering beslutade sig för att ansöka om medlemskap i Nato med brett stöd i riksdagen.

“Har levererat”

Under Natomötet understryker Jens Stoltenberg att Sverige och FInland skulle styrka Nato vid inträde till organisationen.

Han nämner även att Sverige uppfyllt sina uppgifter och sätter tryck på Turkiet.

– Finland och Sverige implementerar, de har levererat, säger han.

“På god väg”

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) medverkade på Natomötet och förtydligar vikten av samarbete.

– Vi kommer att utbyta åsikter, men i slutändan handlar det om att leva upp till det trepartsavtal som skrevs under vid Natomötet i Madrid i somras mellan Sverige, Finland och Turkiet, säger han.

Billström menar även att Sverige uppfyller sin del av avtalet.

– Vi anser att är vi är på god väg mot att uppfylla avtalets punkter.

Ömsesidiga försvarsförpliktelser

Nato innehåller 30 medlemsstater som alla har ömsesidiga försvarsförpliktelser gentemot varandra.

Trots att Sverige inte är fullvärdiga medlemmar i Nato finns ett starkt samarbete mellan parterna.

– 2014 blev Sverige och Finland så kallade Enhanced Opportunities Partners till Nato, mot bakgrund av Rysslands annektering av Krim. Det innebar bland annat en fördjupad säkerhetspolitisk dialog, skriver regeringen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen 

UPPGIFTER: Trump kommer att ställas inför riksrätt

2026 04 08

Det visar de senaste oddsen från spelbolaget Polymarket.

Enligt oddsen är det 66 procents sannolikhet att presidenten ställs inför riksrätt innan hans mandatperiod löper ut, rapporterar Newsweek.

Efter hotfulla uttalandet

Oddsen har sjunkit efter att Trump under tisdagskvällen hotat att förinta den iranska civilisationen om landet inte öppnar Hormuzsundet igen.

– En hel civilisation kommer att dö i natt, skrev presidenten på Truth Social.

Utspelet fick demokraten och ledamoten av USA:s representanthus, John B. Larsson, att lämna in en ansökan om riksrätt mot Trump.

Svaret: ”Patetiskt”

Vita huset reagerar kraftfullt på riksrättsansökan.

– Det är patetiskt. Demokraterna har talat om att ställa president Trump inför riksrätt redan innan han svors in i ämbetet. Demokraterna i kongressen är galna, svaga och ineffektiva, vilket är anledningen till att deras väljarsiffror är historiskt låga, säger Vita husets talesperson David Ingle till Newsweek.

Förutspår riksrätt efter mellanårsvalet

Topprepublikanen Ted Cruz bedömer att Trump kommer att ställas inför riksrätt efter  mellanårsvalet i november.

– Du kommer att förlora representanthuset, du kommer att förlora senaten och du kommer att tillbringa de kommande två åren med att bli ställd inför riksrätt varje dag, ska senatorn ha sagt till president Trump, enligt ljudinspelningar som Axios har tagit del av. 

LÄS MER: JD Vance rasar mot Zelenskyj – “skandalöst“

Det här gäller

För att en president ska ställa inför riksrätt krävs det att en ansökan godkänns med en enkel majoritet i kammaren.

Under processen utreder representanthuset om presidenten har begått allvarliga brott som kan motivera åtal. För att fälla presidenten behöver två tredjedelar av kammaren rösta för åtal.  

Om presidenten fälls kan senaten avsätta honom från ämbetet.

Under sin första mandatperiod ställdes Trump inför riksrätt två gånger.

– Den har rättegångsliknande former men är ingen rättegång i den mening som vi är vana vid. Det görs inte en juridisk bedömning där lagboken i första hand är underlag, säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till SVT.

– I stället blir det mer en bedömning om anklagelserna är ett brott mot konstitutionen.

LÄS OCKSÅ: Ukrainsk fullträff – krossar Putins ”sista färja”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen