Nato varnar västvärlden: “Elefanten i rummet”

2023 10 04

Det är dags att kraftigt öka vapenproduktionen i väst.

Budskapet kommer direkt från Rob Baur, Natos högsta militära tjänsteman.

Han menar att tempot i vapenproduktionen måste skruvas upp rejält både bland västvärldens regeringar och försvarstillverkare.

Anledningen är att Natoländer nu börjar se “botten av tunnan” efter att Ukraina försetts med vapen från redan "halvtomma" ammunitionslager, rapporterar BBC.

– Vi behöver stora volymer, betonar Rob Baur och pekar på att underinvesteringen pågått i flera årtionden.

"Elefanten i rummet"

Storbritanniens försvarsminister James Heappy delar den uppfattningen.

Han insinuerar också att Natos medlemsländer inte alltid lever upp till kravet att öronmärka två procent av landets BNP till försvaret.

Ministern kallar det för “elefanten i rummet”.

– Om det inte är dags – när det är krig i Europa – att spendera två procent på försvaret, när är det då dags?

– Två procent måste vara golvet för våra försvarsutgifter, inte taket.

Varnar för förödande konsekvenser

Enligt James Heappy är det än viktigare att öka vapenproduktionen när lagerna nu börjar sina.

Annars kan det få förödande konsekvenser i Ukraina.

– Vi kan inte sluta bara för att våra lager ser lite tunna ut. Vi måste hålla Ukraina kvar i kampen ikväll och imorgon och i övermorgon och dagen efter det.

– Och om vi slutar betyder det inte att Putin automatiskt slutar.

Svenska ministern: "Gräver djupt i fickorna"

James Heappy och Rob Baur talade på ett säkerhetsforum i polska Warszawa.

På plats fanns även Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M).

Han delar uppfattningen om att det är avgörande för Europa att skärpa till dess försvarsindustriella bas för att kunna stötta Ukraina på lång sikt.

– Vi gräver ganska djupt i fickorna just nu, säger han enligt BBC.

– Och i det långa loppet tror jag att det är väsentligt att Ukraina också kan producera försvarsmateriel från Europas industriella bas. Vi har lärt oss några hårda läxor här om volymer, inte minst när det gäller vapenammunition.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen