NATO uppmanar norrmännen: ”Krig är en möjlig händelse”

2024 02 06

Bauer är i Norge för att delta i Atlantkommitténs säkerhetskonferens.

NATO-toppen förbereder nu norska folket på att kriget kan komma.

Ökad motståndskraft

Under tisdagsmorgonen intog Bauer podiet för att presentera NATO:s nya försvarsplaner och den aktuella situationen med krig i Europa.

Bauer uppgav att säkerhetsläget i Europa är värre än det har varit på decennier och att den nuvarande världsordningen är hotad.

– Om vi förbereder oss ökar vi vår motståndskraft och vi minskar möjligheten att en konflikt bryter ut, sa Bauer på konferensen, uppger VG.

”Dags att förbereda sig”

– Det går inte att ta förgivet att vi kommer fortsätta ha fred. Det är dags att förbereda sig för det oväntade, sa han under föredraget.

Bauer hänvisade till den svenska försvarschefens uttalanden tidigare i år.

– Den svenska försvarschefen sa i januari att hans land måste förbereda sig för krig. Jag har gett honom fullt stöd och upprepat budskapet från Nato-nivå, säger Bauer, enligt den norska tidningen.

Underföredraget påpekade Bauer att han inte säger detta för att skrämma någon.

Däremot vill han förbereda folket på vad som kan komma.

– Krig är en möjlig händelse. Precis som människor i Ukraina plötsligt upplevde i februari 2022, tillägger han.

Förbättrad säkerhet

Bauer är optimistisk till att fler länder ansluter till NATO.

– Med ett finskt och mycket snart svenskt medlemskap i Nato kommer säkerheten i norra Europa att förbättras avsevärt.

Norge, Danmark, Finland och Sverige ökar sina försvarsbudgetar.

Något Bauer menar leder till att vi kommer att kunna stå emot hot på ett bättre sätt.

Men Bauer poängterade samtidigt att alla länder måste kunna försvara sig, tills allierat stöd är på plats.

– Vi har underinvesterat i försvaret under många år. Det finns en brist på missilförsvar, ammunition, trupper och mer utbildning behövs hela tiden, och särskilt för landstyrkorna, sa han.

Foto: L. Zischke

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Ryska broar sprängs i luften

2026 07 08

Under det senaste dygnet har fyra broar sprängts i luften av ukrainska attacker.

Samtliga broar i regionen Belgorod.

Syftet med attackerna är att skära av försörjningsvägarna till de ryska styrkorna i ockuperade Kharkiv, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Missil har slagit ner

En missil träffade en bro i Kolykhalino och skar på så sätt av vägen till flera samhällen vid gränsen till Ukraina.

Ytterligare tre broar har under det senaste dygnet förstörts i ukrainska attacker.

– Uppenbarligen försöker fienden störa logistiken hos våra enheter, som nu aktivt genomför offensiva operationer i Charkivregionen, uppger ryska myndigheter, enligt tidningen.

Intensifierat attackerna

Ukraina har den senaste tiden förstört flera broar i områdena som förser den ryska armén med materiel och förnödenheter.

– Målet är transportleder genom vilka den ryska armén överför personal, vapen och ammunition, framhåller Ukrainas generalstab, enligt tidningen.

Samtidigt slår också ukrainarna direkt mot den ryska stridsförmågan.

Under onsdagen kommer ytterligare en rapport om en fullträff.

Ett ryskt stridsflyg har skjutits ner i luften, enligt Ukrainas flygvapen.

– Goda nyheter från flygvapnet! Idag eliminerade vi ännu en rysk flygterrorist, uppger militären i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

Flyghangarer attackerade

Den senaste veckan har flera ryska stridsflyg slagits ut i attacker mot flyganläggningar

– Inga hangarer är säkra. Ukrainas säkerhetstjänst krossar ryska flygbaser på Krym och träffar jetplan och drönare, rapporterade Kyiv Post i förra veckan efter en ukrainsk attack.

Läs också: Rysk flygbas under attack

Sju stridsflyg förstördes

Flera flygbaser har varit måltavla för attacker den senaste veckan.

Ibland har flera flygplan eliminerats i ett och samma anfall.

– Attacken förstörde minst sju ryska stridsflygplan samt träffade drönarhangarer, uppgav tidningen i samband med förra veckans attack.

Läs också: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Arkivfoto: E. Kypreos

Text: Redaktionen