NATO: Två positiva tecken för Sveriges Natoansökan

2023 01 29

Sveriges möjlighet att komma med i Nato är större än vad man för tillfället kan tro.

Det är slutsatsen när den mycket erfarna Turkietexperten Barcin Yinanc ger sin syn på Sveriges möjlighet att få ett ja till Natomedlemskap av Turkiet.

28 av 30 räcker inte

De senaste dagarnas upprörda utspel från Turkiets ledare Erdogan ger lätt skenet av att dörren till Sverige är totalt stängd.

Och det hjälper inte att 28 av 30 Natoländer redan har sagt ja till Sverige – Turkiet och Ungern behöver också säga ja då samtliga 30 medlemsländer måste ge sitt godkännande enligt Natos regelverk.

Erdogans nej kan dock bytas mot ett ja framöver tror Turkietexperten Barcin Yinanc.

En stor nypa salt

– Man ska ta de hårda orden från president Erdogan och turkiska ministrar om att stänga dörren för svenskt Natomedlemskap med en stor nypa salt, säger Barcin Yinanc till Sveriges Radio.

Hon poängterar att krisen inte är så stor när allt kommer kring.

– Jag kan inte säga att det är en stor, omfattande kris, säger hon till SR.

Hennes bedömning är att konflikten mellan Sverige och Turkiet kan lösas och hon är säker på att Turkiet så småningom kommer att ge sitt godkännande.

En rad bedömare har slagit fast att tonen från Turkiet kan komma att ändras efter valet i maj.

Föredrar Ryssland och Iran

En andra ljuspunkt för Sveriges Natoansökan är att en rad av de protester som genomfördes mot Sverige i Turkiet efter koranbränningen utfördes av långt ifrån vanligt folk.

Bakom flera av protesterna stod i stället hängivna Natomotståndare.

– En grupp som demonstrerade utanför det svenska generalkonsulatet är en nationalistisk ungdomsrörelse som vill att Turkiet går ur Nato för att i stället närma sig Ryssland, Iran och Syrien, uppger SR.

Ungdomsrörelsen är dessutom motståndare till USA och Israel.

Inte särskilt stora

Turkietexperten Barcın Yinanc förklarar emellertid att ungdomsrörelsen och andra islamistiska grupper som demonstrerat mot Sverige i Turkiet inte är särskilt stora.

Hon har verkat som journalist vid stora turkiska tidningar som Milliyet och Hurriyet samt CNN Turk och har 30 års erfarenhet av Turkiets internationella relationer.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen