NATO: Två positiva tecken för Sveriges Natoansökan

2023 01 29

Sveriges möjlighet att komma med i Nato är större än vad man för tillfället kan tro.

Det är slutsatsen när den mycket erfarna Turkietexperten Barcin Yinanc ger sin syn på Sveriges möjlighet att få ett ja till Natomedlemskap av Turkiet.

28 av 30 räcker inte

De senaste dagarnas upprörda utspel från Turkiets ledare Erdogan ger lätt skenet av att dörren till Sverige är totalt stängd.

Och det hjälper inte att 28 av 30 Natoländer redan har sagt ja till Sverige – Turkiet och Ungern behöver också säga ja då samtliga 30 medlemsländer måste ge sitt godkännande enligt Natos regelverk.

Erdogans nej kan dock bytas mot ett ja framöver tror Turkietexperten Barcin Yinanc.

En stor nypa salt

– Man ska ta de hårda orden från president Erdogan och turkiska ministrar om att stänga dörren för svenskt Natomedlemskap med en stor nypa salt, säger Barcin Yinanc till Sveriges Radio.

Hon poängterar att krisen inte är så stor när allt kommer kring.

– Jag kan inte säga att det är en stor, omfattande kris, säger hon till SR.

Hennes bedömning är att konflikten mellan Sverige och Turkiet kan lösas och hon är säker på att Turkiet så småningom kommer att ge sitt godkännande.

En rad bedömare har slagit fast att tonen från Turkiet kan komma att ändras efter valet i maj.

Föredrar Ryssland och Iran

En andra ljuspunkt för Sveriges Natoansökan är att en rad av de protester som genomfördes mot Sverige i Turkiet efter koranbränningen utfördes av långt ifrån vanligt folk.

Bakom flera av protesterna stod i stället hängivna Natomotståndare.

– En grupp som demonstrerade utanför det svenska generalkonsulatet är en nationalistisk ungdomsrörelse som vill att Turkiet går ur Nato för att i stället närma sig Ryssland, Iran och Syrien, uppger SR.

Ungdomsrörelsen är dessutom motståndare till USA och Israel.

Inte särskilt stora

Turkietexperten Barcın Yinanc förklarar emellertid att ungdomsrörelsen och andra islamistiska grupper som demonstrerat mot Sverige i Turkiet inte är särskilt stora.

Hon har verkat som journalist vid stora turkiska tidningar som Milliyet och Hurriyet samt CNN Turk och har 30 års erfarenhet av Turkiets internationella relationer.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen