NATO: Två positiva tecken för Sveriges Natoansökan

2023 01 29

Sveriges möjlighet att komma med i Nato är större än vad man för tillfället kan tro.

Det är slutsatsen när den mycket erfarna Turkietexperten Barcin Yinanc ger sin syn på Sveriges möjlighet att få ett ja till Natomedlemskap av Turkiet.

28 av 30 räcker inte

De senaste dagarnas upprörda utspel från Turkiets ledare Erdogan ger lätt skenet av att dörren till Sverige är totalt stängd.

Och det hjälper inte att 28 av 30 Natoländer redan har sagt ja till Sverige – Turkiet och Ungern behöver också säga ja då samtliga 30 medlemsländer måste ge sitt godkännande enligt Natos regelverk.

Erdogans nej kan dock bytas mot ett ja framöver tror Turkietexperten Barcin Yinanc.

En stor nypa salt

– Man ska ta de hårda orden från president Erdogan och turkiska ministrar om att stänga dörren för svenskt Natomedlemskap med en stor nypa salt, säger Barcin Yinanc till Sveriges Radio.

Hon poängterar att krisen inte är så stor när allt kommer kring.

– Jag kan inte säga att det är en stor, omfattande kris, säger hon till SR.

Hennes bedömning är att konflikten mellan Sverige och Turkiet kan lösas och hon är säker på att Turkiet så småningom kommer att ge sitt godkännande.

En rad bedömare har slagit fast att tonen från Turkiet kan komma att ändras efter valet i maj.

Föredrar Ryssland och Iran

En andra ljuspunkt för Sveriges Natoansökan är att en rad av de protester som genomfördes mot Sverige i Turkiet efter koranbränningen utfördes av långt ifrån vanligt folk.

Bakom flera av protesterna stod i stället hängivna Natomotståndare.

– En grupp som demonstrerade utanför det svenska generalkonsulatet är en nationalistisk ungdomsrörelse som vill att Turkiet går ur Nato för att i stället närma sig Ryssland, Iran och Syrien, uppger SR.

Ungdomsrörelsen är dessutom motståndare till USA och Israel.

Inte särskilt stora

Turkietexperten Barcın Yinanc förklarar emellertid att ungdomsrörelsen och andra islamistiska grupper som demonstrerat mot Sverige i Turkiet inte är särskilt stora.

Hon har verkat som journalist vid stora turkiska tidningar som Milliyet och Hurriyet samt CNN Turk och har 30 års erfarenhet av Turkiets internationella relationer.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen