NATO: Två positiva tecken för Sveriges Natoansökan

2023 01 29

Det är slutsatsen när den mycket erfarna Turkietexperten Barcin Yinanc ger sin syn på Sveriges möjlighet att få ett ja till Natomedlemskap av Turkiet.

28 av 30 räcker inte

De senaste dagarnas upprörda utspel från Turkiets ledare Erdogan ger lätt skenet av att dörren till Sverige är totalt stängd.

Och det hjälper inte att 28 av 30 Natoländer redan har sagt ja till Sverige – Turkiet och Ungern behöver också säga ja då samtliga 30 medlemsländer måste ge sitt godkännande enligt Natos regelverk.

Erdogans nej kan dock bytas mot ett ja framöver tror Turkietexperten Barcin Yinanc.

En stor nypa salt

– Man ska ta de hårda orden från president Erdogan och turkiska ministrar om att stänga dörren för svenskt Natomedlemskap med en stor nypa salt, säger Barcin Yinanc till Sveriges Radio.

Hon poängterar att krisen inte är så stor när allt kommer kring.

– Jag kan inte säga att det är en stor, omfattande kris, säger hon till SR.

Hennes bedömning är att konflikten mellan Sverige och Turkiet kan lösas och hon är säker på att Turkiet så småningom kommer att ge sitt godkännande.

En rad bedömare har slagit fast att tonen från Turkiet kan komma att ändras efter valet i maj.

Föredrar Ryssland och Iran

En andra ljuspunkt för Sveriges Natoansökan är att en rad av de protester som genomfördes mot Sverige i Turkiet efter koranbränningen utfördes av långt ifrån vanligt folk.

Bakom flera av protesterna stod i stället hängivna Natomotståndare.

– En grupp som demonstrerade utanför det svenska generalkonsulatet är en nationalistisk ungdomsrörelse som vill att Turkiet går ur Nato för att i stället närma sig Ryssland, Iran och Syrien, uppger SR.

Ungdomsrörelsen är dessutom motståndare till USA och Israel.

Inte särskilt stora

Turkietexperten Barcın Yinanc förklarar emellertid att ungdomsrörelsen och andra islamistiska grupper som demonstrerat mot Sverige i Turkiet inte är särskilt stora.

Hon har verkat som journalist vid stora turkiska tidningar som Milliyet och Hurriyet samt CNN Turk och har 30 års erfarenhet av Turkiets internationella relationer.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen