NATO: ”Sverige kommer behöva kompromissa”

2022 05 19

Turkiet hotar med att stoppa en svensk-finsk Natoansökan om länderna inte uppfyller en lång rad av krav.

– Jag tror att Sverige kommer att behöva kompromissa, säger Turkietkännaren Paul Levin till SVT.

Flera krav

Bland annat kräver Turkiet att Sverige och Finland utlämnar 33 personer som påstås ha en koppling till terrorklassade PKK och den så kallade Gülenrörelsen.

Enligt turkiska tjänstemän kräver även Turkiet att Sverige fördömer PKK:s syriska gren YPG, rapporterar Bloomberg.

Avslutningsvis vill Turkiet återigen kunna köpa vapen från Sverige. Turkiet kräver att vapenembargot, som Sverige tillsammans med andra EU-länder införde 2019 efter Turkiets invasion i Syrien, omedelbart hävs.

– Det är oacceptabelt att en som vill bli allierad har restriktioner gentemot en annan allierad kring försvarsprodukter, säger den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu efter ett möte med USA:s utrikesminister  Antony Blinken i natt.

Cavusoglu kräver att Turkiets oro inte endast möts med ord utan med "handling", uppger CNN.

Kommer inte vika sig

Liberalernas partiledare Johan Pehrson betonar att det är viktigt att Sverige inte anpassar sig efter Turkiets kravlista.

– Vi ska inte göra några eftergifter, det kommer Liberalerna aldrig medverka till. Vapenembargot ska också ligga kvar, konstaterade Pehrson i gårdagens Aktuellt.

Men enligt Paul Levin är ett sådant scenario knappast troligt.

Väldigt viktig fråga

– Jag tror att Sverige kommer att behöva kompromissa, men det är också svårt för socialdemokratin som just har genomgått en inre omvändning där ett av motargumenten mot ett svenskt Natomedlemskap har varit att Sverige skulle frånhända sig möjligheten att stå upp för just sådana grupper som de här kurderna. Att överge dem kan bli svårt, säger Paul Levin till SVT och tillägger:

– Samtidigt är det så att ett Natomedlemskap för Sverige är väldigt viktigt. Det är en fråga som har att göra med rikets säkerhet, så det finns också tryck på regeringen att faktiskt göra vissa eftergifter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen