NATO: ”Sverige kommer behöva kompromissa”

2022 05 19

Turkiet hotar med att stoppa en svensk-finsk Natoansökan om länderna inte uppfyller en lång rad av krav.

– Jag tror att Sverige kommer att behöva kompromissa, säger Turkietkännaren Paul Levin till SVT.

Flera krav

Bland annat kräver Turkiet att Sverige och Finland utlämnar 33 personer som påstås ha en koppling till terrorklassade PKK och den så kallade Gülenrörelsen.

Enligt turkiska tjänstemän kräver även Turkiet att Sverige fördömer PKK:s syriska gren YPG, rapporterar Bloomberg.

Avslutningsvis vill Turkiet återigen kunna köpa vapen från Sverige. Turkiet kräver att vapenembargot, som Sverige tillsammans med andra EU-länder införde 2019 efter Turkiets invasion i Syrien, omedelbart hävs.

– Det är oacceptabelt att en som vill bli allierad har restriktioner gentemot en annan allierad kring försvarsprodukter, säger den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu efter ett möte med USA:s utrikesminister  Antony Blinken i natt.

Cavusoglu kräver att Turkiets oro inte endast möts med ord utan med "handling", uppger CNN.

Kommer inte vika sig

Liberalernas partiledare Johan Pehrson betonar att det är viktigt att Sverige inte anpassar sig efter Turkiets kravlista.

– Vi ska inte göra några eftergifter, det kommer Liberalerna aldrig medverka till. Vapenembargot ska också ligga kvar, konstaterade Pehrson i gårdagens Aktuellt.

Men enligt Paul Levin är ett sådant scenario knappast troligt.

Väldigt viktig fråga

– Jag tror att Sverige kommer att behöva kompromissa, men det är också svårt för socialdemokratin som just har genomgått en inre omvändning där ett av motargumenten mot ett svenskt Natomedlemskap har varit att Sverige skulle frånhända sig möjligheten att stå upp för just sådana grupper som de här kurderna. Att överge dem kan bli svårt, säger Paul Levin till SVT och tillägger:

– Samtidigt är det så att ett Natomedlemskap för Sverige är väldigt viktigt. Det är en fråga som har att göra med rikets säkerhet, så det finns också tryck på regeringen att faktiskt göra vissa eftergifter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen