NATO: ”Sverige kommer behöva kompromissa”

2022 05 19

Turkiet hotar med att stoppa en svensk-finsk Natoansökan om länderna inte uppfyller en lång rad av krav.

– Jag tror att Sverige kommer att behöva kompromissa, säger Turkietkännaren Paul Levin till SVT.

Flera krav

Bland annat kräver Turkiet att Sverige och Finland utlämnar 33 personer som påstås ha en koppling till terrorklassade PKK och den så kallade Gülenrörelsen.

Enligt turkiska tjänstemän kräver även Turkiet att Sverige fördömer PKK:s syriska gren YPG, rapporterar Bloomberg.

Avslutningsvis vill Turkiet återigen kunna köpa vapen från Sverige. Turkiet kräver att vapenembargot, som Sverige tillsammans med andra EU-länder införde 2019 efter Turkiets invasion i Syrien, omedelbart hävs.

– Det är oacceptabelt att en som vill bli allierad har restriktioner gentemot en annan allierad kring försvarsprodukter, säger den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu efter ett möte med USA:s utrikesminister Antony Blinken i natt.

Cavusoglu kräver att Turkiets oro inte endast möts med ord utan med "handling", uppger CNN.

Kommer inte vika sig

Liberalernas partiledare Johan Pehrson betonar att det är viktigt att Sverige inte anpassar sig efter Turkiets kravlista.

– Vi ska inte göra några eftergifter, det kommer Liberalerna aldrig medverka till. Vapenembargot ska också ligga kvar, konstaterade Pehrson i gårdagens Aktuellt.

Men enligt Paul Levin är ett sådant scenario knappast troligt.

Väldigt viktig fråga

– Jag tror att Sverige kommer att behöva kompromissa, men det är också svårt för socialdemokratin som just har genomgått en inre omvändning där ett av motargumenten mot ett svenskt Natomedlemskap har varit att Sverige skulle frånhända sig möjligheten att stå upp för just sådana grupper som de här kurderna. Att överge dem kan bli svårt, säger Paul Levin till SVT och tillägger:

– Samtidigt är det så att ett Natomedlemskap för Sverige är väldigt viktigt. Det är en fråga som har att göra med rikets säkerhet, så det finns också tryck på regeringen att faktiskt göra vissa eftergifter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen