NATO: ”Sverige kommer behöva kompromissa”

2022 05 19

Turkiet hotar med att stoppa en svensk-finsk Natoansökan om länderna inte uppfyller en lång rad av krav.

– Jag tror att Sverige kommer att behöva kompromissa, säger Turkietkännaren Paul Levin till SVT.

Flera krav

Bland annat kräver Turkiet att Sverige och Finland utlämnar 33 personer som påstås ha en koppling till terrorklassade PKK och den så kallade Gülenrörelsen.

Enligt turkiska tjänstemän kräver även Turkiet att Sverige fördömer PKK:s syriska gren YPG, rapporterar Bloomberg.

Avslutningsvis vill Turkiet återigen kunna köpa vapen från Sverige. Turkiet kräver att vapenembargot, som Sverige tillsammans med andra EU-länder införde 2019 efter Turkiets invasion i Syrien, omedelbart hävs.

– Det är oacceptabelt att en som vill bli allierad har restriktioner gentemot en annan allierad kring försvarsprodukter, säger den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu efter ett möte med USA:s utrikesminister Antony Blinken i natt.

Cavusoglu kräver att Turkiets oro inte endast möts med ord utan med "handling", uppger CNN.

Kommer inte vika sig

Liberalernas partiledare Johan Pehrson betonar att det är viktigt att Sverige inte anpassar sig efter Turkiets kravlista.

– Vi ska inte göra några eftergifter, det kommer Liberalerna aldrig medverka till. Vapenembargot ska också ligga kvar, konstaterade Pehrson i gårdagens Aktuellt.

Men enligt Paul Levin är ett sådant scenario knappast troligt.

Väldigt viktig fråga

– Jag tror att Sverige kommer att behöva kompromissa, men det är också svårt för socialdemokratin som just har genomgått en inre omvändning där ett av motargumenten mot ett svenskt Natomedlemskap har varit att Sverige skulle frånhända sig möjligheten att stå upp för just sådana grupper som de här kurderna. Att överge dem kan bli svårt, säger Paul Levin till SVT och tillägger:

– Samtidigt är det så att ett Natomedlemskap för Sverige är väldigt viktigt. Det är en fråga som har att göra med rikets säkerhet, så det finns också tryck på regeringen att faktiskt göra vissa eftergifter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Netflix sanslösa succéserie är tillbaka – efter tre år

2025 11 24

Efter tre långa år kan nu fansen sluta vänta.

Imorgon, 26 november, släpps den femte och sista säsongen av Netflix dundersuccé Stranger Things.

Det blir avslutningen på serien som slagit tittarrekord efter tittarrekord och som anses vara en av streamingjättens bästa serier genom tiderna.

– Vi har filmat den här säsongen i ett helt år. Vid slutet hade vi filmat över 650 timmar. Så det behöver knappast sägas att det här är vår största och mest ambitiösa säsong hittills. Det är som åtta storfilmer. Det är helt galet, sade medskaparen Ross Duffer till The Hollywood Reporter redan i januari tidigare i år.

Största debuten någonsin

Stranger Things utspelar sig i den amerikanska staden Hawkins på 1980-talet. Övernaturliga krafter, hemliga statliga experiment och en mörk parallell dimension blir plötsligt vardag för en grupp barn i staden efter att en pojke i kompisgänget försvunnit mystiskt.

Responsen från tittarna har varit massiv.

När säsong fyra släpptes sommaren 2022 streamades serien under 286,7 miljoner visade timmar under premiärhelgen, enligt CNN.

Det var den största premiären någonsin för en engelskspråkig tv-serie. Stranger Things nådde även förstaplatsen för den mest sedda Netflixserien i 83 länder, vilket även det var ett rekord, och befann sig på topp 10-listan i alla 93 länder som Netflix verkar i.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Utesluter inte långfilm

Den nya säsongen kommer att släppas i tre delar. Volym 1, som består av fyra avsnitt, släpps den 26 november, volym 2 med tre avsnitt på julafton innan allting avslutas på nyårsafton.

Enligt Matt Duffer, en annan medskapare till Stranger Things, utesluts inte att göra en långfilm av supersuccén.

– Det har varit superintensivt och känslosamt att filma, för oss och för våra skådespelare. Vi har gjort den här serien tillsammans i nästan tio år. Det har varit många tårar. Det har varit så många tårar, säger han till The Hollywood Reporter

– Serien betyder så mycket för oss alla, och alla har lagt ner sin själ i den. Och vi hoppas – och tror – att passionen kommer att överföras till filmduken.

LÄS MER: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

JUST NU: Alexander Bard dundrar – ”Reagerar i panik”

2025 11 24

Alexander Bard riktar hård kritik mot en skola.

Artisten, författaren och samhällsdebattören Alexander Bard riktar hård kritik mot Handelshögskolan i Stockholm.

Även höga företrädare för SD och KD kritiserar skolan.

Bard kritisk mot Handelshögskolan

Handelshögskolan i Stockholm har beslutat att dra tillbaka krav på högskoleprov, rapporterar SVT.

Krav på högskoleprov hade införts för att kringgå problem med glädjebetyg – men avskaffas nu med motiveringen att det lett till att färre kvinnor kom in på utbildningarna.

Andelen kvinnor minskade från 39 till 29 procent.

– Det fick negativa effekter på mångfalden. Vi tar nu bort kravet på högskoleprov inför hösten 2026, säger Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, till kanalen.

Beslutet får artisten och debattören Alexander Bard, som själv har studerat på Handelshögskolan, att rasa.

– Fascinerande hur Handelshögskolan reagerar i panik när grabbarna tar för sig efter att de förbannade kvoteringarna har skrotats, dundrar Alexander Bard i ett inlägg på X.

– Men varför inte bara bekämpa betygsinflationen direkt? Vad fan hände med de nationella proven? Skit i orättvisa könskvoter! tillägger Bard i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

Kritiseras även av SD

Handelshögskolans besked har väckt reaktioner från flera håll.

Bland dem som har reagerat finns Sverigedemokraternas toppolitiker Tobias Andersson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

– Mångfald före excellens låter Handelshögskolan i Stockholm hälsa, skriver Andersson på X, i ett inlägg där han delar en artikel om skolans beslut.

Partikollegan Jessica Stegrud (SD) instämmer.

– Kvinnor ska komma in på egna och likvärdiga meriter. Allt annat är både förnedrande, fördummande och orättvist, skriver Stegrud på X.

Teodorescu Måwe instämmer

Även Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe är kritisk till Handelshögskolans besked.

– Borde inte det centrala vara faktiska meriter och inte kön? Om man nu ansåg att man fick in studenter vars betyg inte motsvarade deras faktiska kunskaper finns det väl ingen anledning att vilja ha in dessa studenter bara för att de är kvinnor? Märklig syn på meritokrati, skriver Teodorescu Måwe på X.

Handelshögskolan uppger emellertid att man ser över sin antagningsmodell. Inför höstterminen 2026 har man enbart betygskrav, därefter kommer man dock att även titta på andra antagningsmodeller som används internationellt, rapporterar kanalen.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan - jättebolag satsar 475 miljarder

Foto: Stockholm Pride, Wikimedia

Text: Redaktionen