NATO: Magdalena Andersson gör en djup analys – men lär landa i ett ja

2022 04 10

Sveriges statsminister kommer sannolikt att svänga till ett ja i frågan om svenskt medlemskap i Nato.

ANALYS: Sverige har gjort sig känt som militärt alliansfritt och innehar världsrekord när det gäller att ha haft fred längst tid.

Sverige har inte varit inblandat i krig sedan den 14 augusti 1814 då fred slöts med Norge i Moss efter Karl XIII:s krig mot Kung Kristian Fredrik.

Sverige neutralt

Under såväl första världskriget som andra världskriget förblev Sverige neutralt – vilket emellanåt bibehölls med hjälp av eftergifter åt båda sidor.

Sverige har inte sällan kritiserats för sin neutralitet. Ett av de mer kända tillfällena på senare tid var när Storbritanniens premiärminister Margret Thatcher gästade intervjuprogram Dabrowski med Stina Dabrowski.

Thatcher på hugget

– Sverige var neutralt, sade Thatcher syrligt i intervjun.

Dabrowski ställde då en följdfråga till den karismatiska och viljestarka premiärministern.

– Vad tycker du om Sverige?

– Hade folk varit neutrala mot Hitler hade Hitler vunnit. Hade folk varit neutrala mot Stalin hade Stalin vunnit.

– Så du tycker att Sverige…börjar Dabrowski.

– Mer än så säger jag inte, klippte Thatcher av.

Gick med i EU 1995

Sverige förhöll sig neutralt under Kalla Kriget 1946 till 1990 men gled sedan över till den amerikanska och Västeuropeiska sidan och gick med i EU 1995 samt inledde ett allt närmare samarbete med Nato.

Emellertid har Sverige fortsatt att vara militärt alliansfritt.

Finska vinterkriget 1939

Den enda gången Sverige aktivt valde sida under den långa freds- och neutralitetsperioden var när Sovjetunionen anföll Finland vid finska vinterkriget 1939.

När Sverige beslutade sig för att sända vapen till Ukraina i mars 2022 så var det första gången sedan 1939 som Sverige sände vapen till ett land i krig.

Ryssland allt aggressivare

I och med att Sverige övat och samverkat allt närmare med Nato så har banden stärkts de senaste åren samtidigt som Rysslands diktator blivit allt mer aggressiv och gått till militärt anfall mot sina grannländer vid flera tillfällen.

Så tycker partierna

Frågan om att gå med i Nato har sedan Ukrainakriget blivit den hetaste frågan i svensk politik.

Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern säger ja till Natomedlemskap.

Sverigedemokraterna säger ja om Finland går med.

Socialdemokraterna säger nej men har öppnat för att tänka över frågan igen i och med den pågående analys om Sveriges säkerhetsläge som ska vara klar nu i vår.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej.

Finlands riksdag

En ny uppdatering i den ledande finska dagstidningen Helsingin Sanomat klargör att 98 av Finlands riksdagsledamöter säger ja till Natomedlemskap medan 14 säger nej. Resten har inte meddelat sin position. Det krävs 101 röster för att nå majoritet i Finlands 200 platser stora riksdag.

Jasidan kan väntas nå 101 röster inom bara någon dag.

Inom kort

Finlands statsledning har signalerat att Finland väntas fatta beslut inom kort och mycket talar för att Finland kommer att säga ja till att ansöka om Natomedlemskap.

Allt detta är sådant som statsminister Magdalena Andersson (S) har att tänka igenom när hon nu analyserar Sveriges relation till EU.

Magdalena Andersson (S)

Flera saker talar för att statsministerns vånda och djupa funderingar kring svenskt Natomedlemskap kommer att landa i ett ja om Finland säger ja.

◾Svenska väljarkåren säger kraftig ja till Nato om Finland går med. I det läget vill 59 procent av svenska folket att Sverige går med i Nato mot bara 17 procent som säger nej enligt en Sifomätning utför i mars i år.

◾Socialdemokraterna har om och om igen betonat vikten av att Sverige och Finland går hand i hand i Natofrågan.

◾Det är vanskligt av Socialdemokraterna att gå in en valkampanj där Finland ska med i Nato och en rad svenska partier vill samma sak samtidigt som Socialdemokraterna säger nej.

Redan i år

Min prognos är därför sammantaget att Sveriges S-regering med stöd av M, C, L, KD och sannolikt även SD kommer att ansöka om svenskt medlemskap i Nato tillsammans med Finland redan i år.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Har vunnit 220 miljoner kronor – vinnaren söks

2025 12 03

En lycklig privatperson har kammat hem en makalös summa i Eurojackpot.

Eurojackpot är det stora och klassiska spelet där deltagare från 17 länder, däribland Sverige, har chans att vinna stora pengar.

Vid några få tillfällen har det handlat om nästan ofattbara vinster. Särskilt uppmärksammat blev den svensk som i våras vann 1,25 miljarder på Eurojackpot – efter att ha fått sju rätt.

Det var då och är fortfarande den högsta vinsten i Sverige någonsin.

"Helt otroligt"

Varje tisdag och fredag är det dragning i Eurojackpot.

Och efter att gårdagens vinnande nummer drogs kan en lycklig vinnare nu få sitt liv förändrat i grunden.

Den här gången är det en dansk som kammat hem storvinsten på knappt 150 miljoner danska kronor, motsvarande 220 miljoner svenska kronor, rapporterar Ekstra Bladet.

Danske Spil kallar utfallet för “helt otroligt”.

Det är ett belopp som verkligen kan förändra människors liv, och det är därför vi alltid erbjuder våra kostnadsfria miljonärråd till de stora vinnarna, så att de får en bra start på livet som mångmiljonärer, säger Malene Mølgaard, direktör för Danske Lotteri Spil.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Vinnaren söks

Vinsten, som exakt ligger på 149 420 552 danska kronor, är den sjätte största någonsin i Danmark. Det skulle även ha varit sjätte största genom tiderna i Sverige, om lotten sålts i en svensk kiosk. Just den här lotten såldes dock i Rudersdal på Själland.

Enligt Danske Spil har man än så länge inte fått tag på vinnaren för att meddela den stora nyheten.

Eurojackpot har funnits sedan 2012.

Topp 10 största svenska vinsterna i Eurojackpot

1

1 254 052 648 kr

25 mars 2025, Västra Götaland 

2

561 942 260 kr

15 mars 2019, Örebro 

3

409 505 916 kr

8 augusti 2025, Stockholm

4

257 985 846 kr

20 juli 2018, Göteborg

5

250 951 363 kr

26 juli 2024, Kristianstad

6

173 234 853 kr

23 februari 2024, Gislaved 

7

141 236 222 kr

8 maj 2020, Ludvika 

8

139 294 502 kr

22 januari 2021, Jönköping 

9

114 452 257 kr

27 november 2020, Kalmar 

10

107 668 057 kr

22 oktober 2021, Huskvarna 

Källa: Svenska spel

LÄS OCKSÅ: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Svenska spel

Text: Redaktionen


3dec2025

Nya skatteregler för svenskar med lån – ”gäller att ha koll”

2025 12 03

Skatteverket går ut och informerar om de nya reglerna för ränteavdrag i deklarationen.

Från och med inkomståret 2025 ändras reglerna för hur mycket avdrag som privatpersoner får göra i deklarationen för sin betalda låneränta.

– Nya reglerna om ränteavdrag påverkar 5,8 miljoner, uppger Skatteverket.

– Men i år är det nya regler som gäller för hur stort avdrag som får göras beroende på vilka lån man har.

Beror på vilket typ av lån

De nya reglerna gör en skillnad på vilken typ av lån som räntan betalts på.

För de lån där det finns en säkerhet får man också i fortsättningen göra avdrag för hela den betalade ränteavgiften.

Men för de som har lån som saknar säkerhet gäller nya regler.

Då gäller avdraget bara för halva ränteutgiften, för inkomståret 2025.

– Det gäller att alla som skickar in kontrolluppgifter för både dig och mig har koll på om räntan avser ett lån med eller utan säkerhet så att det blir rätt i deklarationen. Viktigt är också att komma ihåg att hela ränteutgiften ska fyllas i oavsett om det är ett lån som ger rätt till helt eller halvt avdrag, säger Skatteverkets deklarationsexpert Johan Schauman.

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Ändras ytterligare inför inkomståret 2026

De nya reglerna gäller redan för inkomståret 2025, men kommer förändras ytterligare från inkomståret 2026.

Och det är också viktigt för kommuner, regioner och ideella föreningar att ha koll på de nya reglerna när de lämnar in uppgifter till Skatteverket.

– Reglerna har ändrats för lån utan säkerhet så kallade blancolån, till exempel sms-lån, kontokrediter och avbetalningsköp, efter beslut från riksdagen, säger Johan Schauman på Skatteverket.

– Beslutet innebär att möjligheten till avdrag för ränteutgifter vid lån utan säkerhet trappas av på två år. Inkomstår 2025 får man avdrag för hälften av ränteutgiften och för inkomstår 2026 får man inget avdrag alls om lånet saknar säkerhet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen