NATO: Magdalena Andersson gör en djup analys – men lär landa i ett ja

2022 04 10

ANALYS: Sverige har gjort sig känt som militärt alliansfritt och innehar världsrekord när det gäller att ha haft fred längst tid.

Sverige har inte varit inblandat i krig sedan den 14 augusti 1814 då fred slöts med Norge i Moss efter Karl XIII:s krig mot Kung Kristian Fredrik.

Sverige neutralt

Under såväl första världskriget som andra världskriget förblev Sverige neutralt – vilket emellanåt bibehölls med hjälp av eftergifter åt båda sidor.

Sverige har inte sällan kritiserats för sin neutralitet. Ett av de mer kända tillfällena på senare tid var när Storbritanniens premiärminister Margret Thatcher gästade intervjuprogram Dabrowski med Stina Dabrowski.

Thatcher på hugget

– Sverige var neutralt, sade Thatcher syrligt i intervjun.

Dabrowski ställde då en följdfråga till den karismatiska och viljestarka premiärministern.

– Vad tycker du om Sverige?

– Hade folk varit neutrala mot Hitler hade Hitler vunnit. Hade folk varit neutrala mot Stalin hade Stalin vunnit.

– Så du tycker att Sverige…börjar Dabrowski.

– Mer än så säger jag inte, klippte Thatcher av.

Gick med i EU 1995

Sverige förhöll sig neutralt under Kalla Kriget 1946 till 1990 men gled sedan över till den amerikanska och Västeuropeiska sidan och gick med i EU 1995 samt inledde ett allt närmare samarbete med Nato.

Emellertid har Sverige fortsatt att vara militärt alliansfritt.

Finska vinterkriget 1939

Den enda gången Sverige aktivt valde sida under den långa freds- och neutralitetsperioden var när Sovjetunionen anföll Finland vid finska vinterkriget 1939.

När Sverige beslutade sig för att sända vapen till Ukraina i mars 2022 så var det första gången sedan 1939 som Sverige sände vapen till ett land i krig.

Ryssland allt aggressivare

I och med att Sverige övat och samverkat allt närmare med Nato så har banden stärkts de senaste åren samtidigt som Rysslands diktator blivit allt mer aggressiv och gått till militärt anfall mot sina grannländer vid flera tillfällen.

Så tycker partierna

Frågan om att gå med i Nato har sedan Ukrainakriget blivit den hetaste frågan i svensk politik.

Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern säger ja till Natomedlemskap.

Sverigedemokraterna säger ja om Finland går med.

Socialdemokraterna säger nej men har öppnat för att tänka över frågan igen i och med den pågående analys om Sveriges säkerhetsläge som ska vara klar nu i vår.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej.

Finlands riksdag

En ny uppdatering i den ledande finska dagstidningen Helsingin Sanomat klargör att 98 av Finlands riksdagsledamöter säger ja till Natomedlemskap medan 14 säger nej. Resten har inte meddelat sin position. Det krävs 101 röster för att nå majoritet i Finlands 200 platser stora riksdag.

Jasidan kan väntas nå 101 röster inom bara någon dag.

Inom kort

Finlands statsledning har signalerat att Finland väntas fatta beslut inom kort och mycket talar för att Finland kommer att säga ja till att ansöka om Natomedlemskap.

Allt detta är sådant som statsminister Magdalena Andersson (S) har att tänka igenom när hon nu analyserar Sveriges relation till EU.

Magdalena Andersson (S)

Flera saker talar för att statsministerns vånda och djupa funderingar kring svenskt Natomedlemskap kommer att landa i ett ja om Finland säger ja.

Svenska väljarkåren säger kraftig ja till Nato om Finland går med. I det läget vill 59 procent av svenska folket att Sverige går med i Nato mot bara 17 procent som säger nej enligt en Sifomätning utför i mars i år.

Socialdemokraterna har om och om igen betonat vikten av att Sverige och Finland går hand i hand i Natofrågan.

Det är vanskligt av Socialdemokraterna att gå in en valkampanj där Finland ska med i Nato och en rad svenska partier vill samma sak samtidigt som Socialdemokraterna säger nej.

Redan i år

Min prognos är därför sammantaget att Sveriges S-regering med stöd av M, C, L, KD och sannolikt även SD kommer att ansöka om svenskt medlemskap i Nato tillsammans med Finland redan i år.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Tidöregeringen – siffror skjuter i höjden

2026 07 28

Regerings- och Tidöpartierna har ett tufft opinionsläge inför riksdagsvalet i september.

Men nu kommer glädjebesked för regeringen som kan stärka partiernas valspurt.

Fortsätter öka

Ekonomi och arbetsmarknad är viktiga frågor för väljarna.

Nu kommer siffror som visar att arbetsmarknaden i Sverige är på väg åt rätt håll.

Antalet sysselsatta i Sverige fortsätter att öka, visar ny statistik från SCB.

I åldern 15 till 74 år ökade antalet sysselsatta med 27 000 personer i maj jämfört med motsvarande månad förra året.

Det innebär alltså att arbetslösheten minskar.

Under maj minskade arbetslösheten till 5,2 procent för personer mellan 20 och 65 år, visar statistiken.

Ökningen av antalet sysselsatta innebär att de under maj månad uppgick till 5 309 000 personer.

Många män och ännu fler kvinnor fick nytt jobb i maj.

– Sysselsättningen ökade med 15 000 kvinnor och 12 000 män, enligt SCB.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

Viktig integrationsfråga

Integrationen är också en viktig fråga inför valet, och även där kan Tidöregeringen glädja sig åt de nya siffrorna.

– Utrikes födda står för den största delen av ökningen av antalet sysselsatta med en ökning av 12 000 kvinnor och 11 000 män jämfört med maj 2025, enligt SCB.

Sysselsättningsgraden för utrikes födda ligger på 70,4 procent och är en av de viktiga integrationsfrågor som ofta diskuteras inför valet.

Bland inrikes födda är sysselsättningsgraden högre och ligger på 84,1 procent.

Den totala sysselsättningsgraden, alltså andelen sysselsatta i förhållande till befolkningen, låg på 80,4 procent i maj 2026. Det är en mycket liten ökning med 0,2 procentenheter jämfört med motsvarande månad förra året.

Arbetslösheten var i maj månad 11,2 procent bland utrikes födda och 3,2 procent bland inrikes födda.

Såväl integrationen som sysselsättningen och ekonomin lär bli stridsfrågor när valspurten närmar sig.

I en riksdagsdebatt i juni varnade Magdalena Andersson (S) för en växande arbetslöshet bland ungdomar.

ANDRA LÄSER: Tvärvänder om Ukraina – “Trodde aldrig det skulle ske”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historiskt besked för SD

2026 07 28

SD kommer för första gången i partiets historia att kandidera till riksdagen, samtliga regioner och i landets alla kommuner i höstens val.

Beskedet innebär att SD och S blir de enda partierna som kandiderar överallt i årets val. Det blir också första gången sedan 2010 som ett annat parti än Socialdemokraterna kandiderar överallt i hela landet. 

”Historisk milstolpe”

Sverigedemokraterna beskriver utvecklingen som en ”historisk milstolpe” för partiet, som grundades 1988 och kom in i riksdagen 2010.

– Det här är resultatet av ett långsiktigt och målmedvetet arbete i hela vår organisation. Från att ha varit ett litet parti med representation i delar av landet är vi nu ett rikstäckande parti som möter väljarna i varje kommun, varje region och i riksdagsvalet, säger partisekreterare Mattias Bäckström Johansson.

–  Bakom den här framgången finns tusentals förtroendevalda, kandidater, medlemmar och sverigevänner som har lagt ned ett enormt arbete. Det visar både styrkan och bredden i vårt parti. Sverigedemokraterna finns idag i hela Sverige och vi är redo att ta ansvar i ännu fler kommuner och regioner efter valet, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Jättefartyg sjunker i Svarta havet

Beskrivs som unik möjlighet

Efter det nya beskedet bedömer Sverigedemokraterna att partiet kommer att vara representerat i hela landet.

Partisekreterare Bäckström Johansson beskriver det som en unik möjlighet för SD att få genomslag för sin politik på nationell, regional och kommunal nivå.

– Vår ambition är inte bara att finnas med på valsedeln. Vi vill vinna väljarnas förtroende och göra verklig skillnad. Målet är ett starkt valresultat och ett ökat sverigedemokratiskt inflytande i hela landet, säger han.

LÄS OCKSÅ: Teknikjättar går samman – för att försvara sig

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redationen