NATO: Magdalena Andersson gör en djup analys – men lär landa i ett ja

2022 04 10

ANALYS: Sverige har gjort sig känt som militärt alliansfritt och innehar världsrekord när det gäller att ha haft fred längst tid.

Sverige har inte varit inblandat i krig sedan den 14 augusti 1814 då fred slöts med Norge i Moss efter Karl XIII:s krig mot Kung Kristian Fredrik.

Sverige neutralt

Under såväl första världskriget som andra världskriget förblev Sverige neutralt – vilket emellanåt bibehölls med hjälp av eftergifter åt båda sidor.

Sverige har inte sällan kritiserats för sin neutralitet. Ett av de mer kända tillfällena på senare tid var när Storbritanniens premiärminister Margret Thatcher gästade intervjuprogram Dabrowski med Stina Dabrowski.

Thatcher på hugget

– Sverige var neutralt, sade Thatcher syrligt i intervjun.

Dabrowski ställde då en följdfråga till den karismatiska och viljestarka premiärministern.

– Vad tycker du om Sverige?

– Hade folk varit neutrala mot Hitler hade Hitler vunnit. Hade folk varit neutrala mot Stalin hade Stalin vunnit.

– Så du tycker att Sverige…börjar Dabrowski.

– Mer än så säger jag inte, klippte Thatcher av.

Gick med i EU 1995

Sverige förhöll sig neutralt under Kalla Kriget 1946 till 1990 men gled sedan över till den amerikanska och Västeuropeiska sidan och gick med i EU 1995 samt inledde ett allt närmare samarbete med Nato.

Emellertid har Sverige fortsatt att vara militärt alliansfritt.

Finska vinterkriget 1939

Den enda gången Sverige aktivt valde sida under den långa freds- och neutralitetsperioden var när Sovjetunionen anföll Finland vid finska vinterkriget 1939.

När Sverige beslutade sig för att sända vapen till Ukraina i mars 2022 så var det första gången sedan 1939 som Sverige sände vapen till ett land i krig.

Ryssland allt aggressivare

I och med att Sverige övat och samverkat allt närmare med Nato så har banden stärkts de senaste åren samtidigt som Rysslands diktator blivit allt mer aggressiv och gått till militärt anfall mot sina grannländer vid flera tillfällen.

Så tycker partierna

Frågan om att gå med i Nato har sedan Ukrainakriget blivit den hetaste frågan i svensk politik.

Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern säger ja till Natomedlemskap.

Sverigedemokraterna säger ja om Finland går med.

Socialdemokraterna säger nej men har öppnat för att tänka över frågan igen i och med den pågående analys om Sveriges säkerhetsläge som ska vara klar nu i vår.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej.

Finlands riksdag

En ny uppdatering i den ledande finska dagstidningen Helsingin Sanomat klargör att 98 av Finlands riksdagsledamöter säger ja till Natomedlemskap medan 14 säger nej. Resten har inte meddelat sin position. Det krävs 101 röster för att nå majoritet i Finlands 200 platser stora riksdag.

Jasidan kan väntas nå 101 röster inom bara någon dag.

Inom kort

Finlands statsledning har signalerat att Finland väntas fatta beslut inom kort och mycket talar för att Finland kommer att säga ja till att ansöka om Natomedlemskap.

Allt detta är sådant som statsminister Magdalena Andersson (S) har att tänka igenom när hon nu analyserar Sveriges relation till EU.

Magdalena Andersson (S)

Flera saker talar för att statsministerns vånda och djupa funderingar kring svenskt Natomedlemskap kommer att landa i ett ja om Finland säger ja.

Svenska väljarkåren säger kraftig ja till Nato om Finland går med. I det läget vill 59 procent av svenska folket att Sverige går med i Nato mot bara 17 procent som säger nej enligt en Sifomätning utför i mars i år.

Socialdemokraterna har om och om igen betonat vikten av att Sverige och Finland går hand i hand i Natofrågan.

Det är vanskligt av Socialdemokraterna att gå in en valkampanj där Finland ska med i Nato och en rad svenska partier vill samma sak samtidigt som Socialdemokraterna säger nej.

Redan i år

Min prognos är därför sammantaget att Sveriges S-regering med stöd av M, C, L, KD och sannolikt även SD kommer att ansöka om svenskt medlemskap i Nato tillsammans med Finland redan i år.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Mohamed Ali (V) i Putinskandal

2026 11 14

Det har tidigare rapporterats om att Ali utryckt att han vill förbjuda prideflaggor och att han spridit konspirationsteorier om Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023.

Nu kommer nya avslöjanden. 

Mohamed Ali ska ha delat fler inlägg som tydligt strider mot Vänsterpartiets partilinje, rapporterar Expressen.

Lättklädda kvinnor och niqab 

Ett av inläggen innehåller ett sju minuter långt klipp från en debatt om niqb i egyptisk tv.

I klippet uttalar sig Ahmed Karima, professor i islamisk rätt vid al-Azharuniversitetet, om det heltäckande plagget. Han säger bland annat att ”den lättklädda kvinnan utgör en större fara för samhället än kvinnan som bär niqab”, rapporterar Expressen.

– De värderingar som återges hör inte hemma i Vänsterpartiet. Det är viktigt att Mohamed visar att han förändrat sitt synsätt och delar Vänsterpartiets värderingar, framhåller V:s partisekreterare Maria Forsberg i en kommentar till tidningen.

Delat Putinlögn

Mohamed Ali ska även ha delat ett påstående som tillskrivs Rysslands diktator Vladimir Putin.

Påståendet kommer från sajten Geopolitica och går ut på att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA skulle ligga bakom 95 procent av världens terrordåd.

USA:s finansdepartementet har pekat ut den ryske ultranationalisten Alexander Dugin som ansvarig för Geopolitica – en sajt som enligt amerikanska myndigheter används för att sprida rysk propaganda och västfientliga budskap.  

– Dugin kontrollerar Geopolitica, en webbplats som fungerar som en plattform för ryska ultranationalister att sprida desinformation och propaganda riktad mot västerländska och andra målgrupper, framhöll finansdepartementet i ett uttalande 2022.  

Alexander Dugin har sedan 1990-talet argumenterat för ett expansionistiskt Ryssland och beskrivit Ukraina som en central del av den ryska intressesfären. Mycket av Dugins tankegångar har senare blivit framträdande i Vladimir Putins retorik och politik.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

C-väljare har valt sida

2026 11 13

Redan nu står det klart vilka regeringsalternativ S- och M-ledaren kommer att presentera. 

Andersson avser att bilda en regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet, med stöd av Vänsterpartiet.

Kristersson går i sin tur fram med en borgerlig regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, som Sverigedemokraterna har lovat att acceptera.

Nu ger Centerpartiets väljare besked om vilket alternativ de föredrar.

Nästan hälften, 49 procent, svarar att de föredrar en regering med S, MP och C, med V som samarbetsparti utanför regeringen. Det visar en undersökning från SVT/Indikator Opinion.

Samtidigt svarar 38 procent att de föredrar en borgerlig regering med passivt stöd från SD.

– När man får välja mellan de olika regeringsalternativen föredrar en majoritet en Andersson-regering. Men de allra flesta av dem vill då att Vänsterpartiet står utanför regeringen och agerar samarbetsparti, säger Indikators opinionschef Per Oleskog Tryggvason till SVT.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

SD-lösning framför Vänsterpartiet

Magdalena Anderssons regeringsalternativ ligger dock inte på bordet. Vänsterpartiet har fortfarande inte backat från sitt krav på ministerposter.

Om V står fast vid sitt krav anser en majoritet av Centerpartiets väljare att en borgerlig regering är det bästa alternativet.

Över hälften, 54 procent, föredrar en borgerlig regering, som släpps fram av SD, om Vänsterpartiet håller fast vid sin röda linje.

Betydligt färre, 28 procent, föredrar i ett sådant scenario en regering med S, MP, C och V. Samtidigt är 12 procent beredda att gå till extra val.

– Vi vet från tidigare undersökningar att Centerpartiets väljare har starka antipatier mot både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, men att man tycker mer illa om SD. Samtidigt är det skillnad på att ett parti sitter i regeringen och att det ger sitt stöd från utsidan, säger Per Oleskog Tryggvason.

Andra läser: 2 000 kronor direkt – många bilister går i samma fälla

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen