NATO: Magdalena Andersson gör en djup analys – men lär landa i ett ja

2022 04 10

Sveriges statsminister kommer sannolikt att svänga till ett ja i frågan om svenskt medlemskap i Nato.

ANALYS: Sverige har gjort sig känt som militärt alliansfritt och innehar världsrekord när det gäller att ha haft fred längst tid.

Sverige har inte varit inblandat i krig sedan den 14 augusti 1814 då fred slöts med Norge i Moss efter Karl XIII:s krig mot Kung Kristian Fredrik.

Sverige neutralt

Under såväl första världskriget som andra världskriget förblev Sverige neutralt – vilket emellanåt bibehölls med hjälp av eftergifter åt båda sidor.

Sverige har inte sällan kritiserats för sin neutralitet. Ett av de mer kända tillfällena på senare tid var när Storbritanniens premiärminister Margret Thatcher gästade intervjuprogram Dabrowski med Stina Dabrowski.

Thatcher på hugget

– Sverige var neutralt, sade Thatcher syrligt i intervjun.

Dabrowski ställde då en följdfråga till den karismatiska och viljestarka premiärministern.

– Vad tycker du om Sverige?

– Hade folk varit neutrala mot Hitler hade Hitler vunnit. Hade folk varit neutrala mot Stalin hade Stalin vunnit.

– Så du tycker att Sverige…börjar Dabrowski.

– Mer än så säger jag inte, klippte Thatcher av.

Gick med i EU 1995

Sverige förhöll sig neutralt under Kalla Kriget 1946 till 1990 men gled sedan över till den amerikanska och Västeuropeiska sidan och gick med i EU 1995 samt inledde ett allt närmare samarbete med Nato.

Emellertid har Sverige fortsatt att vara militärt alliansfritt.

Finska vinterkriget 1939

Den enda gången Sverige aktivt valde sida under den långa freds- och neutralitetsperioden var när Sovjetunionen anföll Finland vid finska vinterkriget 1939.

När Sverige beslutade sig för att sända vapen till Ukraina i mars 2022 så var det första gången sedan 1939 som Sverige sände vapen till ett land i krig.

Ryssland allt aggressivare

I och med att Sverige övat och samverkat allt närmare med Nato så har banden stärkts de senaste åren samtidigt som Rysslands diktator blivit allt mer aggressiv och gått till militärt anfall mot sina grannländer vid flera tillfällen.

Så tycker partierna

Frågan om att gå med i Nato har sedan Ukrainakriget blivit den hetaste frågan i svensk politik.

Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern säger ja till Natomedlemskap.

Sverigedemokraterna säger ja om Finland går med.

Socialdemokraterna säger nej men har öppnat för att tänka över frågan igen i och med den pågående analys om Sveriges säkerhetsläge som ska vara klar nu i vår.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej.

Finlands riksdag

En ny uppdatering i den ledande finska dagstidningen Helsingin Sanomat klargör att 98 av Finlands riksdagsledamöter säger ja till Natomedlemskap medan 14 säger nej. Resten har inte meddelat sin position. Det krävs 101 röster för att nå majoritet i Finlands 200 platser stora riksdag.

Jasidan kan väntas nå 101 röster inom bara någon dag.

Inom kort

Finlands statsledning har signalerat att Finland väntas fatta beslut inom kort och mycket talar för att Finland kommer att säga ja till att ansöka om Natomedlemskap.

Allt detta är sådant som statsminister Magdalena Andersson (S) har att tänka igenom när hon nu analyserar Sveriges relation till EU.

Magdalena Andersson (S)

Flera saker talar för att statsministerns vånda och djupa funderingar kring svenskt Natomedlemskap kommer att landa i ett ja om Finland säger ja.

◾Svenska väljarkåren säger kraftig ja till Nato om Finland går med. I det läget vill 59 procent av svenska folket att Sverige går med i Nato mot bara 17 procent som säger nej enligt en Sifomätning utför i mars i år.

◾Socialdemokraterna har om och om igen betonat vikten av att Sverige och Finland går hand i hand i Natofrågan.

◾Det är vanskligt av Socialdemokraterna att gå in en valkampanj där Finland ska med i Nato och en rad svenska partier vill samma sak samtidigt som Socialdemokraterna säger nej.

Redan i år

Min prognos är därför sammantaget att Sveriges S-regering med stöd av M, C, L, KD och sannolikt även SD kommer att ansöka om svenskt medlemskap i Nato tillsammans med Finland redan i år.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Norges statsminister stoppad från att resa

2025 11 14

Norges statsminister nekas inresa till USA-allierad.

Jonas Gahr Støre har hindrats från att resa in i Israel av politiska skäl.

Detta efter att premiärminister Benjamin Netanyahu inte önskat besök från Norge, rapporterar norska VG.

”Det finns inte tid att möjliggöra”

Enligt både israeliska och norska källor fick Støres kontor ett tydligt besked från Netanyahus stab.

– Förfrågan till premiärminister Netanyahus kontor besvarades med att det inte är rätt tid att ordna ett sådant besök nu. Det var motiveringen, säger Støre till norska DN.

Israel meddelade att ett besök från Oslo inte var önskvärt.

LÄS MER: USA inför sanktioner – mot två ukrainska företag

Palestina-linje kan ligga bakom

Støre bekräftar att flera av Norges ställningstaganden kan ha bidragit till att hans resa stoppades.

– Ja, jag tror att delar av den israeliska regeringen reagerar på detta sätt mot länder som har tagit ställning mot krigföringen i Gaza och som har erkänt den palestinska staten, säger han.

Norges engagemang i den internationella brottmålsdomstolen (ICC), erkännandet av Palestina och oljefondens tillbakadraganden från israeliska verksamheter nämns som möjliga orsaker.

Både norska och israeliska källor bedömer att beslutet att stoppa Støre från inresa är en politisk markering från Netanyahu-regeringen — inte ett praktiskt eller säkerhetsmässigt hinder.

Planer på besök

Planerna på ett Israelbesök växte fram i samband med att Støre deltog vid Donald Trumps toppmöte i Sharm el-Sheikh i oktober, efter fredsavtalet mellan Israel och Hamas.

Støre vill inleda samtal med aktörer i regionen inför återuppbyggnaden av Gaza.

Han säger att Norge kan ge ”ett särskilt bidrag” när återuppbyggnaden startar.

Tydlig politisk markering

Det är inte första gången Støre får kritik från Israel.

Nyligen handlade det om hans deltagande vid minnesceremonin för Kristallnatten.

Ceremonin organiserades av grupper som Israel anser vara kritiska mot landet.

Israels utrikesministerium kallade in Norges ambassadör och kallade deltagandet för känsligt och problematiskt, särskilt eftersom ledningen för det judiska samfundet i Norge tidigare hade bett Støre att avstå från att delta, uppger Times of Israel.

– Att Norges statsminister deltar i detta särskilda evenemang, trots tydliga önskemål från ledningen för det judiska samfundet i Norge om att avstå, på grund av oro för att evenemanget skulle kunna bli en plattform för att främja antisemitism, är särskilt bekymmersamt på grund av dess okänslighet och moraliska förvrängning, säger det israeliska utrikesministeriet i ett uttalande.

LÄS MER: Macron säker: Här kommer nästa krig starta

Foto: N Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14nov2025

Janssons frestelse kan försvinna från många julbord

2025 11 14

Den klassiska julbordsrätten Janssons frestelse kan försvinna på många av årets julbord.

Janssons frestelse är en klassiker på julbordet.

Men i år hotas tillgången på grund av en stor livsmedelsbrist.

Tillgången på anjovis är väldigt begränsad och anledningen är att fisket har varit historiskt dåligt.

– Under flera år har det varit lite tuffare förhållanden och det har varit olika anledningar till det. Förra året hade vi ganska tuff väderlek och vi fick inte upp de volymerna som vi ville ha, säger Orkla Foods kommunikationschef Kajsa Petersson, till SR.

Årets fiske

Årets fiske har börjat starkare.

Men det hjälper inte tillgången inför julen 2025.

– När man bereder anjovis så behöver den ligga på tunna för att bli riktigt smarrig och det tar lite tid. Så volymerna kan vara påverkade fram till jul, säger Kajsa Petersson.

Läs också: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Historien bakom Janssons frestelse

Bakgrunden till namnet på den klassiska maträtten är inte helt känd.

Det finns några olika teorier till vem Jansson, som namngett julbordsfavoriten, egentligen var.

En teori är att maträtten är döpt efter en Per Adolf Janzon, som var operasångare under 1800-talet, uppger tidningen Land, med hänvisning till Svenska gastronomiska akademien.

Han ska ha varit matglad men dog ganska ung, endast 45 år gammal.

Och just hans ålder kan vara det som gör att teorin spricker.

Janssons frestelse finns nämligen inte omnämnt i några böcker förrän omkring 30 år efter hans död.

En annan förklaring

En annan förklaring bakom namnet kan vara att den är döpt efter en film.

Den svenska stumfilmen ”Janssons frestelse” hade premiär kring juletid år 1928.

Enligt teorin ska ett hushåll i Stockholm ha experimenterat ihop rätten, och sedan döpt den efter filmen som hade premiär kring samma tid.

Läs mer: ”Snart 100 butiker” – lågprisutmanare växer i raketfart

Foto: Ica

Text: Redaktionen