NATO: Magdalena Andersson gör en djup analys – men lär landa i ett ja

2022 04 10

Sveriges statsminister kommer sannolikt att svänga till ett ja i frågan om svenskt medlemskap i Nato.

ANALYS: Sverige har gjort sig känt som militärt alliansfritt och innehar världsrekord när det gäller att ha haft fred längst tid.

Sverige har inte varit inblandat i krig sedan den 14 augusti 1814 då fred slöts med Norge i Moss efter Karl XIII:s krig mot Kung Kristian Fredrik.

Sverige neutralt

Under såväl första världskriget som andra världskriget förblev Sverige neutralt – vilket emellanåt bibehölls med hjälp av eftergifter åt båda sidor.

Sverige har inte sällan kritiserats för sin neutralitet. Ett av de mer kända tillfällena på senare tid var när Storbritanniens premiärminister Margret Thatcher gästade intervjuprogram Dabrowski med Stina Dabrowski.

Thatcher på hugget

– Sverige var neutralt, sade Thatcher syrligt i intervjun.

Dabrowski ställde då en följdfråga till den karismatiska och viljestarka premiärministern.

– Vad tycker du om Sverige?

– Hade folk varit neutrala mot Hitler hade Hitler vunnit. Hade folk varit neutrala mot Stalin hade Stalin vunnit.

– Så du tycker att Sverige…börjar Dabrowski.

– Mer än så säger jag inte, klippte Thatcher av.

Gick med i EU 1995

Sverige förhöll sig neutralt under Kalla Kriget 1946 till 1990 men gled sedan över till den amerikanska och Västeuropeiska sidan och gick med i EU 1995 samt inledde ett allt närmare samarbete med Nato.

Emellertid har Sverige fortsatt att vara militärt alliansfritt.

Finska vinterkriget 1939

Den enda gången Sverige aktivt valde sida under den långa freds- och neutralitetsperioden var när Sovjetunionen anföll Finland vid finska vinterkriget 1939.

När Sverige beslutade sig för att sända vapen till Ukraina i mars 2022 så var det första gången sedan 1939 som Sverige sände vapen till ett land i krig.

Ryssland allt aggressivare

I och med att Sverige övat och samverkat allt närmare med Nato så har banden stärkts de senaste åren samtidigt som Rysslands diktator blivit allt mer aggressiv och gått till militärt anfall mot sina grannländer vid flera tillfällen.

Så tycker partierna

Frågan om att gå med i Nato har sedan Ukrainakriget blivit den hetaste frågan i svensk politik.

Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern säger ja till Natomedlemskap.

Sverigedemokraterna säger ja om Finland går med.

Socialdemokraterna säger nej men har öppnat för att tänka över frågan igen i och med den pågående analys om Sveriges säkerhetsläge som ska vara klar nu i vår.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej.

Finlands riksdag

En ny uppdatering i den ledande finska dagstidningen Helsingin Sanomat klargör att 98 av Finlands riksdagsledamöter säger ja till Natomedlemskap medan 14 säger nej. Resten har inte meddelat sin position. Det krävs 101 röster för att nå majoritet i Finlands 200 platser stora riksdag.

Jasidan kan väntas nå 101 röster inom bara någon dag.

Inom kort

Finlands statsledning har signalerat att Finland väntas fatta beslut inom kort och mycket talar för att Finland kommer att säga ja till att ansöka om Natomedlemskap.

Allt detta är sådant som statsminister Magdalena Andersson (S) har att tänka igenom när hon nu analyserar Sveriges relation till EU.

Magdalena Andersson (S)

Flera saker talar för att statsministerns vånda och djupa funderingar kring svenskt Natomedlemskap kommer att landa i ett ja om Finland säger ja.

◾Svenska väljarkåren säger kraftig ja till Nato om Finland går med. I det läget vill 59 procent av svenska folket att Sverige går med i Nato mot bara 17 procent som säger nej enligt en Sifomätning utför i mars i år.

◾Socialdemokraterna har om och om igen betonat vikten av att Sverige och Finland går hand i hand i Natofrågan.

◾Det är vanskligt av Socialdemokraterna att gå in en valkampanj där Finland ska med i Nato och en rad svenska partier vill samma sak samtidigt som Socialdemokraterna säger nej.

Redan i år

Min prognos är därför sammantaget att Sveriges S-regering med stöd av M, C, L, KD och sannolikt även SD kommer att ansöka om svenskt medlemskap i Nato tillsammans med Finland redan i år.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Succéfilmen har kommit till SVT Play – kan streamas idag

2025 06 20

En animerad succéfilm från 2003 har landat på SVT Play.

För 22 år sedan släpptes en av de mest hyllade animerade filmerna genom tiderna.

Hitta Nemo introducerades då för biobesökare.

Pixar-filmen har nått en rankning på 8,2 på IMDB – och har nu kommit till streamingtjänsten SVT Play.

Det är Hitta Nemo

Den animerade familjefilmen handlar om den överbeskyddande clownfisken Marvin som ger sig ut på en äventyrlig resa genom havet för att hitta sin son Nemo, som blivit fångad av en dykare.

– Under sin färd får Marvin hjälp av den glömska fisken Doris, och tillsammans möter de både faror och vänner i det stora blå, förklarar SVT.

Svenska rösterna

Filmen är regisserad av Andrew Stanton och bland de svenska röstskådespelarna finns bland annat Leif Andrée, Ulla Skoog, Daniel Andersson och Mikael Persbrandt.

Filmen har hyllats brett – bland annat hos den renommerade recensionssajten Roger Ebert.

Läs mer: Netflix utvidgas – erbjuder helt ny funktion

“Även för vuxna”

Sajtens recensent reflekterade 2003 över att filmens huvudsakliga publik inte läser filmrecensioner.

– Deras föräldrar gör det, och till dem och vuxna som inte har barn som ursäkt kan jag säga att ”Hitta Nemo” är ett nöje för vuxna, menas det.

– Det finns skämt som vi förstår som barnen inte förstår, och komplexiteten i Albert Brooks neuroser, och den enorma duken fylld med varelser som har lite av samma hypnotiska skönhet som – ja, fiskar i ett akvarium.

Sajten ger Hitta Nemo fyra av fyra stjärnor i betyg.

“Genialt”

Även BBC:s recensent Nev Pierce hyllar filmen – och ger den fem av fem stjärnor.

Pierce väljer ordet “genialt” för att sammanfatta filmen.

– Hitta Nemo är en fantastisk vattenanimation som är rolig, spännande och oändligt uppfinningsrik och som kommer att tömma adjektivförrådet även hos den mest hyperboliska filmtittaren. Ett ord gör jobbet: genialt.

Läs mer: Netflix ska släppa ny svensk storfilm

Foto: Clement M

Text: Redaktionen


Utsågs till “Årets butik” – går nu i konkurs

2025 06 20

Ett tidigare hyllat bolag tvingas nu tacka för sig.

År 2021 utsågs bolaget Vindpinad till “Årets butik” av branschtidningen Sportfack för sitt hållbarhetsfokus.

Webbutiken – som har sålt produkter för friluftsliv och utomhussport – hyllades brett.

Nu går företaget bakom butiken i konkurs, rapporterar E-handel.

Går i konkurs

Det är Varbergs tingsrätt som har fattat beslutet.

Bolagets förlust hade fördjupats från minus 88 000 kronor till minus 163 000 kronor.

I en rapport från bolaget hänvisar man till inflation, pressade konsumenter och hård konkurrens som bidragande orsaker till utvecklingen.

Sjönk under hälften

Det var i höstas som de stora varningsflaggorna började dyka upp.

Företagets egna kapital sjönk då under hälften av aktiekapitalet, och ekonomin gick inte att rädda.

Anna-Karin Renell vid Advokatbyrån Eriksson & Bengtsson AB har utsetts till konkursförvaltare.

Läs mer: Klassisk butik i konkurs efter mer än 30 år

Det är Vindpinad

Vindpinad är en webbutik med produkter för friluftsliv, utomhussport och vardagsbruk.

– Vår affärside kretsar runt att vi vill hjälpa våra kunder till mer hållbara konsumtionsbeslut, förklarar Vindpinad som sin verksamhet.

– Därför har vi utvecklat en process där vi utvärderar en stor mängd miljö- och produktionsdata om varumärken och deras produkter. Utvärderingen mynnar ut i att varje enskild produkt får hållbarhetspoäng inom fem kategorier.

Det var visionen

Vindpinads långsiktiga vision var enligt egen utsago att bidra till en minskad konsumtion.

– Vi tar oss mot visionen genom att sälja produkter som ska älskas, användas, vårdas, lagas och användas på nytt under så lång tid som det bara är möjligt. Med tiden kommer produkterna berätta historier om både människor, platser och äventyr, menas det.

– Vårt övergripande mål är inte ekonomisk framgång utan vårt mål är ökad hållbarhet. Framgång och lönsamhet är snarare möjliga konsekvenser av, eller bevis för, träget arbete mot just det målet.

Foto: F. Irsara

Text: Redaktionen