NATO: Magdalena Andersson gör en djup analys – men lär landa i ett ja

2022 04 10

ANALYS: Sverige har gjort sig känt som militärt alliansfritt och innehar världsrekord när det gäller att ha haft fred längst tid.

Sverige har inte varit inblandat i krig sedan den 14 augusti 1814 då fred slöts med Norge i Moss efter Karl XIII:s krig mot Kung Kristian Fredrik.

Sverige neutralt

Under såväl första världskriget som andra världskriget förblev Sverige neutralt – vilket emellanåt bibehölls med hjälp av eftergifter åt båda sidor.

Sverige har inte sällan kritiserats för sin neutralitet. Ett av de mer kända tillfällena på senare tid var när Storbritanniens premiärminister Margret Thatcher gästade intervjuprogram Dabrowski med Stina Dabrowski.

Thatcher på hugget

– Sverige var neutralt, sade Thatcher syrligt i intervjun.

Dabrowski ställde då en följdfråga till den karismatiska och viljestarka premiärministern.

– Vad tycker du om Sverige?

– Hade folk varit neutrala mot Hitler hade Hitler vunnit. Hade folk varit neutrala mot Stalin hade Stalin vunnit.

– Så du tycker att Sverige…börjar Dabrowski.

– Mer än så säger jag inte, klippte Thatcher av.

Gick med i EU 1995

Sverige förhöll sig neutralt under Kalla Kriget 1946 till 1990 men gled sedan över till den amerikanska och Västeuropeiska sidan och gick med i EU 1995 samt inledde ett allt närmare samarbete med Nato.

Emellertid har Sverige fortsatt att vara militärt alliansfritt.

Finska vinterkriget 1939

Den enda gången Sverige aktivt valde sida under den långa freds- och neutralitetsperioden var när Sovjetunionen anföll Finland vid finska vinterkriget 1939.

När Sverige beslutade sig för att sända vapen till Ukraina i mars 2022 så var det första gången sedan 1939 som Sverige sände vapen till ett land i krig.

Ryssland allt aggressivare

I och med att Sverige övat och samverkat allt närmare med Nato så har banden stärkts de senaste åren samtidigt som Rysslands diktator blivit allt mer aggressiv och gått till militärt anfall mot sina grannländer vid flera tillfällen.

Så tycker partierna

Frågan om att gå med i Nato har sedan Ukrainakriget blivit den hetaste frågan i svensk politik.

Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern säger ja till Natomedlemskap.

Sverigedemokraterna säger ja om Finland går med.

Socialdemokraterna säger nej men har öppnat för att tänka över frågan igen i och med den pågående analys om Sveriges säkerhetsläge som ska vara klar nu i vår.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej.

Finlands riksdag

En ny uppdatering i den ledande finska dagstidningen Helsingin Sanomat klargör att 98 av Finlands riksdagsledamöter säger ja till Natomedlemskap medan 14 säger nej. Resten har inte meddelat sin position. Det krävs 101 röster för att nå majoritet i Finlands 200 platser stora riksdag.

Jasidan kan väntas nå 101 röster inom bara någon dag.

Inom kort

Finlands statsledning har signalerat att Finland väntas fatta beslut inom kort och mycket talar för att Finland kommer att säga ja till att ansöka om Natomedlemskap.

Allt detta är sådant som statsminister Magdalena Andersson (S) har att tänka igenom när hon nu analyserar Sveriges relation till EU.

Magdalena Andersson (S)

Flera saker talar för att statsministerns vånda och djupa funderingar kring svenskt Natomedlemskap kommer att landa i ett ja om Finland säger ja.

Svenska väljarkåren säger kraftig ja till Nato om Finland går med. I det läget vill 59 procent av svenska folket att Sverige går med i Nato mot bara 17 procent som säger nej enligt en Sifomätning utför i mars i år.

Socialdemokraterna har om och om igen betonat vikten av att Sverige och Finland går hand i hand i Natofrågan.

Det är vanskligt av Socialdemokraterna att gå in en valkampanj där Finland ska med i Nato och en rad svenska partier vill samma sak samtidigt som Socialdemokraterna säger nej.

Redan i år

Min prognos är därför sammantaget att Sveriges S-regering med stöd av M, C, L, KD och sannolikt även SD kommer att ansöka om svenskt medlemskap i Nato tillsammans med Finland redan i år.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen