NATO KRAFTSAMLAR: Agerar mot Ryssland – Sverige kallas in

2024 01 18

Hela 90 000 soldater kommer att mobiliseras.

Syftet med övningen är att avskräcka Ryssland från att attackera.

Det rapporterar den tyska nyhetsbyrån DPA.

Nyhetsbyrån uppger att man fick uppgifterna bekräftade under torsdagen vid sidan av ett möte med Natos högsta militära representanter i Bryssel.

Skickar 20 000 soldater

Övningen, som börjar i februari, går under namnet "Steadfast Defender."

Tidigare i veckan meddelade Storbritannien att man kommer att skicka 20 000 soldater till övningen.

Så gör Sverige

Samtliga Natoländer kommer att delta i "Steadfast Defender" som blir den största Natoövningen på över 30 år. 

Utöver Natomedlemmarna kommer även Sverige att kallas in.

Det rapporterar Reuters.

– Sverige kommer att skicka soldater till övningen, uppger nyhetsbyrån.

Öva på ett ryskt angrepp

Under övningen kommer Natosoldaterna att öva på ett ryskt angrepp mot alliansen.

Om Ryssland skulle attackera skulle det utlösa artikel 5 i Natofördraget. 

Artikel 5 innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Den fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Därför ska varje medlemsstat ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats.

Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI, uppger att artikeln kan användas vid olika scenarier.

–  Det är en artikel om att ge stöd. Det kan vara militärt eller något annat.

–  Artikel fem innebär inte automatiskt ett världskrigsscenario, säger hon till Aftonbladet.

Aktiverades 2001

Artikel 5 har endast aktiverats en gång under Natos historia.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 åberopade USA den omtalade Natoartikeln.

Artikeln har uppmärksammats på senare tid i samband med Rysslands angrepp mot Ukraina.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen