”Nato hotas av inbördeskrig” – expert varnar för unik händelse

2025 01 08

USA:s tillträdande president Donald Trump har inte gjort någon hemlighet av hans intresse för Grönland.

I tisdags meddelade Trump att han inte utesluter användning av militärt våld för att ta kontroll över Panamakanalen och Grönland.

Enligt republikanen är amerikansk kontroll över områdena avgörande för USA:s nationella säkerhet.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, skrev Trump själv på sin sociala medie-plattform Truth Social.

När han senare fick frågan om han kunde tänka sig att använda militären för att ta kontroll över områdena, svarade Trump:

– Jag kan inte utesluta det. Det kan vara så att vi måste göra något. Panamakanalen är livsviktig för vårt land och vi behöver Grönland för den nationella säkerheten.

Flera militärbaser

Att ta över Grönland skulle vara relativt enkelt för USA.

Landet har flera militärbaser på ön.

Det finns dock en enorm risk med en amerikansk militär insats på Grönland.

Grönland är fortfarande danskt territorium, och den danska regeringen utövar kontroll över öns utrikes- och försvarspolitik.

Att använda militära åtgärder för att ta kontroll över Grönland skulle därför ses som en attack mot Danmark, framhåller Washington Posts politiska reporter Aaron Blake i en analys.

Och eftersom Danmark är medlem i Nato skulle ett sådant angrepp omfattas av försvarsalliansens artikel 5 – som fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Varje medlemsstat är förpliktigade att ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats, vilket i det här fallet skulle vara Danmark.

– I förlängningen hotar Trump att starta ett inbördeskrig inom Nato, skriver Aaron Blake i sin analys.

Aktiverades 2001

Artikel 5 har endast aktiverats en gång under Natos historia.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 åberopade USA den omtalade Natoartikeln.

Artikeln har uppmärksammats på senare tid i samband med Rysslands angrepp mot Ukraina.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sydkorea går in och räddar Ryssland

2026 08 07

Ryssland får hjälp från oväntat håll.

Historiskt har den ryska energiindustrin varit en av världens dominanter.

Landet har sålt sin olja världen över. Men den senaste tiden har rollerna blivit omvända.

Nyligen började Ryssland köpa bränsle från flera olika länder, för att täcka upp för den stora bristen i landet. Bland annat från Indien.

– Detta är en ironisk vändning, eftersom raffinerad rysk olja nu skickas tillbaka från det land som sedan 2022 har blivit Rysslands främsta sjöburna importör av råolja, skriver RBC Ukraine.

Sydkorea skickar fartyg

Nu kan ytterligare ett land läggas till listan, över stater som går in och räddar upp den ryska bränslekrisen.

Omkring 30 000 ton bränsle har skickats från Sydkorea till Ryssland, rapporterar Reuters.

Två stora tankers lastade med diesel och flygbränsle har tagit sikte på en rysk hamn i Fjärran Östern. Ett av fartygen har redan kommit fram och det andra närmar sig och förväntas lasta av under de kommande dagarna.

Putin har erkänt

I slutet av juli erkände Putin för första gången svårigheter på den ryska bränslemarknaden.

Ukrainas attacker har slagit ut omkring 30 procent av Rysslands kapacitet på landets oljeraffinaderier, enligt Financial Times.

Dessutom har ett exportförbud införts för bränsle.

ANDRA LÄSER: Tyskt jättefartyg attackerat

Tillåter försäljning igen

I veckan kom beskedet att Ryssland fortsättningsvis kommer tillåta produktion, import och försäljning av bensin med de äldre miljöklasserna, som sedan länge varit förbjudet.

Det tillfälliga tillståndet gäller till sommaren 2027.

– Det beslut som har fattats är av tillfällig karaktär. Det syftar till att säkerställa en stabil försörjning av den inhemska marknaden med fordonsbränsle och förhindra en eventuell brist, betonar det ryska energidepartementet och tillägger att det är en ”krisåtgärd”, rapporterar oberoende Moscow Times.

Samtidigt har importen av både bensin och diesel från de allierade grannarna i Belarus nått rekordnivåer den senaste månaden.

LÄS OCKSÅ: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen

Foto: D. Bernard resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk export till Ryssland begränsats kraftigt.

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen