Nato fruktar våldsam konflikt i Europa – planerar ingripa

2023 11 20

Våldsamma vapenstrider kan vara på väg att bryta ut i Sydeuropa.

Situationen har varit orolig under en lång tid.

Nu fruktar Nato att en konflikt i Kosovo är nära att bryta ut ännu en gång – i så fall för andra gången inom loppet av bara några månader.

Det framhåller försvarsalliansens generalsekreterare på en presskonferens idag, rapporterar Reuters.

Planerar att ingripa

Om så sker är Nato beredda att agera.

Men militäralliansen kan dock även gripa in betydligt tidigare än så.

Redan nu, i förebyggande syfte, undersöker Nato möjligheten att placera en permanent ökning av antalet trupper på västra Balkan.

Enligt Jens Stoltenberg är risken att läget annars spårar ur fullständigt.

– Vi ser nu över om vi bör ha en mer permanent ökning för att säkerställa att detta inte går utom kontroll och skapar en ny våldsam konflikt i Kosovo eller den bredare regionen, säger generalsekreteraren.

En krigszon

Den 24 september tidigare i år förvandlades den lugna byn Banjska i norra Kosovo till en krigszon.

Ett 30-tal beväpnade serber stormade orten, stängde in sig i ett kloster och sköt mot polisen.

Vid det tillfället svarade Nato med att skicka hundratals soldater till det aktuella området, främst från Storbritannien och Rumänien.

– Vi uppmanar regeringarna i Kosovo och Serbien att undvika handlingar eller uttalanden som ytterligare skulle kunna förvärra det spända läget, sade den amerikanska utrikesministern Antony Blinken i en kommentar efteråt.

Vägrar erkänna

Vapenstriderna väckte ny internationell oro kring stabiliteten i Kosovo, som består av en etnisk albansk majoritet och som förklarade sig självständigt från Serbien 2008 efter ett gerillauppror och en Nato-intervention 1999.

Kosovo har därefter erkänts självständigt av 116 länder, däribland Sverige.

I norra delarna av landet bor dock 50 000 serber som fortfarande betraktar Belgrad som den riktiga huvudstaden.

Det har vid flera tillfällen förekommit sammandrabbningar mellan serber och Kosovos polis, samt med internationella fredsbevarande styrkor.

Våldet i september var emellertid det värsta på flera år.

Nato har för närvarande 4 500 soldater från 27 länder på plats i Kosovo.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen