Nästan 12 000 svenskar fast på en vecka – för samma brott

2024 09 25

Polisens trafikvecka har lett till böter för många svenskar.

Den gångna veckan har polisen arbetat intensivt ute på de svenska vägarna.

I samband med trafikveckan har många svenskar tagits av polisen och tvingats betala böter.

Det rör sig om så många som 11 653 personer, rapporterar Carup.

Så reagerar folk

Anders Schääf, trafikpolis i Region Väst, förklarar att personer reagerar på olika sätt när de blir fasttagna för fortkörning.

– En del blir arga och alldeles uppvevade, andra blir så deprimerade att de inte kan lyssna och det finns några som börjar gråta. Men du har bara dig själv att skylla, säger han till Carup.

Där togs flest

Flest personer togs för fortkörning i Stockholm, där siffran landade på 509 personer.

Därefter följer Göteborg på 340, Västerås på 306 och Malmö på 280 personer.

Schääf förklarar vidare att många nog inte tänker på hur fort de kör.

– Jag tror att många tänker. “Kör bara kör”, men så plötsligt står polisen där en dag och mäter din hastighet och så blir det böter, säger han.

Så gick det till

De extra hastighetskontrollerna genomfördes i hela landet i målade och civila polisbilar samt på motorcyklar, både synligt med laserinstrument vid vägkanten och dolt med genomsnittshastighetsmätare.

Polisen förklarar att om alla höll hastigheten skulle cirka 50 liv om året sparas.

“Bilarna inte så säkra”

Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, menar att bilarna inte alltid är så säkra som folk tror.

– Många underskattar skillnaden som några få km/h kan ha för utgången av en olycka, säger hon.

– Våra bilar är inte så säkra som man kan tro, i en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 km/h. Därför har vi denna vecka valt att fokusera våra kontroller på sträckor med lite högre hastigheter.

Polisen menar att deras insatsveckor i trafiken har visat sig vara ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, fortsätter Ursula Edström.

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 02

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

I en debattartikel i Dagens Nyheter rapporterar Aasland och Hernes sina resultat.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga Nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent av de som sökt skydd i Finland och Norge.

Samtidigt är ukrainarna i Sverige oftare självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats i någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 02

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

Den nya läroplansutredningen togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof” enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, rapporterar Expressen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén till tidningen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen