Klassikern är enligt Livsmedelsföretagen den mest populära maten på hela julbordet.

– Är det jul så ska det finnas julskinka, den är fast rotad på förstaplatsen. Så har det varit sedan vårt gamla bondesamhälle, har organisationens presschef Daniel Emilson tidigare sagt till Aftonbladets receptsajt “Godare”.

Men det får inte lov att vara vilken skinka som helst.

Två av tre vill samtidigt ha en julskinka från grisar som har fått lov att gå ute, visar en undersökning från KRAV.

Lika många tror dessutom att över tio procent av Sveriges grisar är just utegrisar.

Stämmer inte

Men det visar sig vara en myt.

I verkligheten är det mindre än en procent av grisarna som får springa fritt utomhus på sommaren och bete sig som grisar i form av att beta gräs och bada gyttjebad, uppger KRAV i en kommentar till undersökningen.

Med andra ord är det, till skillnad mot vad många tror, bara en bråkdel av julskinkan i butikerna som kommer från utegrisar.

– Djurvälfärd är mycket viktigt för KRAV, och jag önskar att fler grisar skulle få tillbringa somrarna utomhus och leva ett naturligt grisliv. Det är härligt att se hur glada de blir när de får komma ut, säger Emma Rung, vd på KRAV.

Ute året om

Enligt organisationen är det de KRAV-certifierade djuren som utgör utegrisarna. 

Det innebär att de får vara ute året om. På vintern finns det tillgång till en rastgård från stallet.

– EU-ekologiska grisar får nöja sig med en rastgård intill stallet året om, medan konventionellt uppfödda grisar får hållas inne hela livet, hävdar KRAV.

2,6 miljoner slaktas varje år

För första gången har samtliga av Sveriges tre största livsmedelskedjor, Ica, Coop och Axfood, i år tagit in julskinka från KRAV-certifierade grisar i sitt sortiment.

– Vi ser att efterfrågan på KRAV-märkt hållbart producerat kött ökar totalt sett, vilket är mycket positivt. Under tredje kvartalet i år ökade försäljningen med 46 procent i volym, säger Emma Rung.

Omkring 2,6 miljoner grisar slaktas i Sverige varje år.

Drygt 20 000 av dem är KRAV-certifierade, vilket motsvarar 0,77 procent av det totala antalet. Varje gris ger ungefär 4-8 julskinkor.

Foto: P. Kratochvil

Text: Redaktionen

Över åtta miljoner svenskar använder tjänsten i dag.

Men legitimationstjänstens enorma popularitet har en baksida.  

Bank-ID är ett av de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar.

Den svenska legitimationstjänsten är det tolfte mest utsatta varumärket i världen. Det visar färsk statistik från IT-Total, som tagits fram av bolagets leverantör Vipres.

Bredvid stora jättar

Bank-ID placerar sig på tolfte plats på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. På samma lista hittas storföretag som Apple och Microsoft.

 Diego López, chef för cybersäkerhet på IT-Total, uppmanar allmänheten att vara på sin vakt.

– Svenskar är en digitalt aktiv befolkning som e-handlar mycket och generellt är duktiga på engelska. Det gör oss särskilt intressanta för de här aktörerna, säger han.

”Säger mycket om hur utsatta svenskar är”

Microsoft, Apple och Docusign är de tre företag som cyberkriminella oftast härmar.  

Målet är att få användare att klicka på en skadlig länk eller sprida kod.

– Microsoft står ut i statistiken, men intressant nog hamnar svenska Bank-ID på plats tolv på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. Det säger mycket om hur utsatta vi svenskar är, säger Diego López.

Sverige hamnar högt upp

Statistiken visar också att Sverige är av de länder där befolkningen utsätts för flest bedrägliga e-postmeddelanden i världen.

– Var observant. Om något känns det minsta märkligt rekommenderar jag den analoga metoden: ring eller prata med kollegan, vännen eller avsändaren och stäm av att allt är som det ska, säger Diego López.

Hit riktas flest bedrägliga e-postmeddelanden:  

1. USA
2. Storbritannien
3. Sverige
4. Kanada
5. Island
6. Danmark
7. Irland

Varumärkena som cyberkriminella efterliknar oftast:  

1. Microsoft
2. Apple
3. Docusign
4. Dropbox
5. Vipps
6. Google
7. Paypal
8. Zoom
9. Booking
10. Spotify
11. HSBC
12. Bank-ID

Källa: IT-total

Foto: 

Text: Redaktionen