Myt avfärdas – så här ska ägg förvaras

2023 07 17

Åsikterna går isär om hur man egentligen bäst förvarar ägg.

Många påstår att ägg bör förvaras i rumstemperatur, inte minst eftersom det ofta är så de säljs i butikerna.

Ett argument för detta tycks vara att äggen blir svalare om de förvaras i kylskåp, vilket skulle vara en betydande nackdel.

Det resonemanget stöter Sandra Mellberg, hushållsrådgivare på Finlands svenska Marthaförbund, ofta på.

Men hon köper inte alls idén av att det skulle vara fel att förvara äggen kylda.

– Personligen är jag av åsikten att det är mera logiskt att förvara ägg i kylskåpet.

Det säger hon till Svenska Yle.

"En gåta"

Enligt Sandra Mellberg är det “en gåta” varför ägg inte skulle förvaras i kylskåpet.

– Det påverkar inte kvaliteten, säger hon.

Att förvara äggen i kylskåpet är också den rekommendation som Livsmedelsverket kommunicerar.

Det bekräftar den svenska myndigheten.

– Förvara råa ägg i kylskåpet, cirka fyra grader. Då kan de hålla flera veckor efter att bäst före-datumet har passerat.

Det framhåller Livsmedelsverket på sin hemsida.

Undvik det här

Enligt Sandra Mellberg spelar det dock egentligen ingen roll för äggens kvalitet hur de förvaras.

Allt handlar om hur länge man har för avsikt att äggen ska hålla sig.

Och då kan man tänka längre än det bäst före-datum som står på paketet.

– Bäst före-datumet är satt för att det ska förvaras i rumstemperatur, säger Mellberg till Yle.

En sak är dock viktig att undvika: nämligen att växla mellan kylskåp och skafferi.

– Man ska välja antingen kylskåp eller rumstemperatur.

– Ifall man byter mellan dessa försämras kvaliteten.

Tveksam till husmorsknep

Ett vanligt husmorsknep för att testa äggens kvalitet är att lägga dem i en skål med vatten och se om äggen flyter.

Om ägget är färskt ligger det kvar på botten och om det är för gammalt flyter det upp till ytan, lyder rådet.

Men det är inte en felfri metod, enligt Mellberg.

– Även om ägget flyter kan det fortfarande vara ätbart.

Gå på doften

Hon rekommenderar istället att knäcka äggen och avgöra på lukten.

– Så länge ägg luktar och ser ut som de ska, går de bra att äta.

– Äggvitor, och även gulor, som blir över vid bak eller matlagning kan också frysas in, stämmer Livsmedelsverket in på sin hemsida.

LÄS MER: Heinz ryter ifrån: så här ska du förvara ketchupen

Foto: J. Kapusnak

Text: Redaktionen

Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Våga säg ”förbjudna ordet” – ÖB uppmanar svenska folket

2024 11 30

Sverige överbefälhavare Michael Claesson anser att allmänheten måste vänja sig vid ett ord som tidigare har väckt upprörda känslor.

Det var under konferensen Folk & försvar i Sälen som Claessons företrädare Micael Bydén fick kritik efter att ha använt ”k-ordet” på scen, det vill säga ordet krig.

– När den svenske överbefälhavaren Micael Bydén på Folk och försvar uppe i ett iskallt Sälen slår fast att svenska folket ”mentalt måste förbereda sig för krig” – då är det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna, skrev bland annat den socialdemokratiska debattören Göran Greider i Dagens Nyheter.

Barn blev rädda

Barnrättsorganisationen Bris riktade också kritik.

– För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza, sade Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

– Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten.

Måste våga säga ordet

Sveriges nya ÖB Michael Claesson förstår inte kritiken.

Han anser att det är Försvarsmaktens plikt att informera om risken för krig. Att våga använda och lyssna till ordet ingår i en mental upprustning av allmänheten, menar ÖB.

– Varje gång vi sätter oss på ett flygplan är det en säkerhetsgenomgång där personalen pratar om vad vi ska göra om planet störtar. Ingen blir särskilt upprörd. Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta, säger han till Di och fortsätter:

– Då menar jag också att kommunicera om det. Inte för att skrämma eller för att vi ska få mer pengar, utan för att vi inte kan bortse från delar av utfallsrummet som faktiskt kan inträffa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen