Dramatik på finskt flygplan – piloterna undersökta

2024 05 09

Ett finskt flygplan med flera högt uppsatta politiker ombord har behövt evakuera.

Händelsen ägde rum i Helsingfors under onsdagskvällen.

Ett Finnair-plan skulle precis börja sin inrikesflygning mot Karleby-Jakbostads flygplats när personalen misstänkte att det brann ombord.

– I ett plan som skulle lyfta kände personalen lukten av en elbrand, bekräftar Jere Pääkönen från Östra Nylands polisinrättning till Yle.

Minister evakuerades

Flygpersonalen slog omedelbart larm efter att ha känt brandlukten.

Alla 31 passagerare ombord evakuerades och hjälp tillkallades. Bland passagerarna fanns undervisningsminister Anna-Maja Henriksson (SMP).

Minst fyra ytterligare finska riksdagsledamöter ska ha funnits ombord på planet, enligt finska medier.

Anna-Maja Henriksson delade själv bilder på sociala medier som visar hur utryckningsfordon ansluter till det evakuerade planet.

– Jag fick just ta mig ut ur detta plan tillsammans med alla övriga passagerare, kommenterar ministern.

– Glad att inget värre hände. Röklukten var tydlig.

"Värre än påskbrasan" 

Mika Lintilä (C), en av riksdagsledamöterna på planet, har också vittnat om den mystiska röklukten.

– Lukten av rök höll på att bli värre än påskbrasan. Bättre att hålla sig på marken än i luften, och personalen agerade bestämt, skriver han på X.

Enligt polisen har inga personer kommit till skada i samband med evakuering.

Räddningsverket ska ha upptäckt “en svagt synlig rök” i cockpit efter att ha larmats till platsen, skriver Hufvudstadsbladet.

Men varifrån brandlukten har kommit är hittills ett mysterium.

Finnair själva uppger att flygplanet ska genomgå en teknisk granskning.

– Nu försöker vi ta reda på varifrån röklukten kom, säger Jere Pääkkönen.

Undersökte piloterna

Båda piloterna undersöktes av räddningspersonal i samband med utryckningen. 

Räddningsverket arbetade ungefär en timme efter att flygpersonalen slagit larm innan de kunde meddela att situationen på flygplatsen var över.

Passagerarna fick senare under kvällen resa med ett ersättningsflyg – inte samma plan som evakuerats – som förde dem till deras destination i Österbotten.

LÄS MER: Två finska flygplan har tvingats vända om – “grannen i öst”

Arkivfoto: T. van der Kuip

Text: Redaktionen


JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen