Dramatik på finskt flygplan – piloterna undersökta

2024 05 09

Ett finskt flygplan med flera högt uppsatta politiker ombord har behövt evakuera.

Händelsen ägde rum i Helsingfors under onsdagskvällen.

Ett Finnair-plan skulle precis börja sin inrikesflygning mot Karleby-Jakbostads flygplats när personalen misstänkte att det brann ombord.

– I ett plan som skulle lyfta kände personalen lukten av en elbrand, bekräftar Jere Pääkönen från Östra Nylands polisinrättning till Yle.

Minister evakuerades

Flygpersonalen slog omedelbart larm efter att ha känt brandlukten.

Alla 31 passagerare ombord evakuerades och hjälp tillkallades. Bland passagerarna fanns undervisningsminister Anna-Maja Henriksson (SMP).

Minst fyra ytterligare finska riksdagsledamöter ska ha funnits ombord på planet, enligt finska medier.

Anna-Maja Henriksson delade själv bilder på sociala medier som visar hur utryckningsfordon ansluter till det evakuerade planet.

– Jag fick just ta mig ut ur detta plan tillsammans med alla övriga passagerare, kommenterar ministern.

– Glad att inget värre hände. Röklukten var tydlig.

"Värre än påskbrasan"

Mika Lintilä (C), en av riksdagsledamöterna på planet, har också vittnat om den mystiska röklukten.

– Lukten av rök höll på att bli värre än påskbrasan. Bättre att hålla sig på marken än i luften, och personalen agerade bestämt, skriver han på X.

Enligt polisen har inga personer kommit till skada i samband med evakuering.

Räddningsverket ska ha upptäckt “en svagt synlig rök” i cockpit efter att ha larmats till platsen, skriver Hufvudstadsbladet.

Men varifrån brandlukten har kommit är hittills ett mysterium.

Finnair själva uppger att flygplanet ska genomgå en teknisk granskning.

– Nu försöker vi ta reda på varifrån röklukten kom, säger Jere Pääkkönen.

Undersökte piloterna

Båda piloterna undersöktes av räddningspersonal i samband med utryckningen.

Räddningsverket arbetade ungefär en timme efter att flygpersonalen slagit larm innan de kunde meddela att situationen på flygplatsen var över.

Passagerarna fick senare under kvällen resa med ett ersättningsflyg – inte samma plan som evakuerats – som förde dem till deras destination i Österbotten.

LÄS MER: Två finska flygplan har tvingats vända om – “grannen i öst”

Arkivfoto: T. van der Kuip

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen