Myndighetspersonal kräver skjutvapen

2023 10 13

Tjänstemän i Sverige utsätts för risker och måste beväpnas.

Det kravet kommer nu från 24 gruppchefer i södra Sverige, rapporterar SVT.

Enligt myndigheten i fråga tvingas deras personal konfrontera grovt kriminella med både vapen och stora mängder narkotika.

Uppstår en våldsam situation har de ingenting att skydda sig med förutom batong och pepparspray.

Det rör sig om Tullverket – som vädjar om att deras personal i yttre tjänst nu ska få lov att bära tjänstevapen.

"Skjuter utan att blinka"

Personal på flera orter i Sydsverige, bland annat vid Öresundsbron och gränsen vid Helsingborg, ska enligt Tullverkets egna regler utföra sitt arbete utan vapen.

Men det är alldeles för riskfyllt, enligt alla 24 gruppchefer som skrivit under ett brev till ledningen.

– I Sverige skjuter kriminella utan att blinka. Vad är det som säger att de inte gör samma sak när vi hittar droger eller vapen? säger en anonym tulltjänsteman som SVT varit i kontakt med.

Avstår uppdrag

Enligt samma tjänsteperson har personal från Tullverket vid flera tillfällen valt att backa från uppdrag.

Anledningen är att man helt enkelt har bedömt att jobbet är för farligt att utföra utifrån rådande förutsättningar.

– Vi har valt att inte genomföra kontroller av farliga individer eftersom vi inte får vara beväpnade vid gränsen. När polisen inte har kunnat ställa upp och hjälpa oss så har vi varit tvungna att släppa igenom fordon.

Bekräftar delvis

Nuvarande regler fastställer att tullpersonal enbart får bära tjänstepistol vid exempelvis husrannsakningar, spaning eller annat arbete för tullkriminalen.

Gruppcheferna har inte velat lämna ifrån sig brevet till medierna.

Men innehållet bekräftas delvis av Henrik Sjökvist, enhetschef för kontrollverksamheten i region Syd.

– Brevet andas ju en viss frustration från medarbetare över att det går för långsamt i Tullverkets säkerhetsarbete. Det kan jag hålla med om i vissa fall, säger han till Sydsvenskan.

Komplicerad fråga

Krav på att beväpna fler tulltjänstemän har även kommit från vice statsminister Ebba Busch (KD)

Men enligt Henrik Sjökvist är frågan inte lättlöst.

Hotbilderna förändras ständigt liksom miljöerna där Tullverket arbetar.

– Det gäller att verkligen analysera i vilka lägen en beväpning är en god väg att gå och i vilka lägen det inte är det, säger han.

Foto: T. Def

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen