Myndighetspersonal kräver skjutvapen

2023 10 13

Det kravet kommer nu från 24 gruppchefer i södra Sverige, rapporterar SVT.

Enligt myndigheten i fråga tvingas deras personal konfrontera grovt kriminella med både vapen och stora mängder narkotika.

Uppstår en våldsam situation har de ingenting att skydda sig med förutom batong och pepparspray.

Det rör sig om Tullverket – som vädjar om att deras personal i yttre tjänst nu ska få lov att bära tjänstevapen.

"Skjuter utan att blinka"

Personal på flera orter i Sydsverige, bland annat vid Öresundsbron och gränsen vid Helsingborg, ska enligt Tullverkets egna regler utföra sitt arbete utan vapen.

Men det är alldeles för riskfyllt, enligt alla 24 gruppchefer som skrivit under ett brev till ledningen.

– I Sverige skjuter kriminella utan att blinka. Vad är det som säger att de inte gör samma sak när vi hittar droger eller vapen? säger en anonym tulltjänsteman som SVT varit i kontakt med.

Avstår uppdrag

Enligt samma tjänsteperson har personal från Tullverket vid flera tillfällen valt att backa från uppdrag.

Anledningen är att man helt enkelt har bedömt att jobbet är för farligt att utföra utifrån rådande förutsättningar.

– Vi har valt att inte genomföra kontroller av farliga individer eftersom vi inte får vara beväpnade vid gränsen. När polisen inte har kunnat ställa upp och hjälpa oss så har vi varit tvungna att släppa igenom fordon.

Bekräftar delvis

Nuvarande regler fastställer att tullpersonal enbart får bära tjänstepistol vid exempelvis husrannsakningar, spaning eller annat arbete för tullkriminalen.

Gruppcheferna har inte velat lämna ifrån sig brevet till medierna.

Men innehållet bekräftas delvis av Henrik Sjökvist, enhetschef för kontrollverksamheten i region Syd.

– Brevet andas ju en viss frustration från medarbetare över att det går för långsamt i Tullverkets säkerhetsarbete. Det kan jag hålla med om i vissa fall, säger han till Sydsvenskan.

Komplicerad fråga

Krav på att beväpna fler tulltjänstemän har även kommit från vice statsminister Ebba Busch (KD)

Men enligt Henrik Sjökvist är frågan inte lättlöst.

Hotbilderna förändras ständigt liksom miljöerna där Tullverket arbetar.

– Det gäller att verkligen analysera i vilka lägen  en beväpning är en god väg att gå och i vilka lägen det inte är det, säger han.

Foto: T. Def

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen