Myndighetspersonal kräver skjutvapen

2023 10 13

Tjänstemän i Sverige utsätts för risker och måste beväpnas.

Det kravet kommer nu från 24 gruppchefer i södra Sverige, rapporterar SVT.

Enligt myndigheten i fråga tvingas deras personal konfrontera grovt kriminella med både vapen och stora mängder narkotika.

Uppstår en våldsam situation har de ingenting att skydda sig med förutom batong och pepparspray.

Det rör sig om Tullverket – som vädjar om att deras personal i yttre tjänst nu ska få lov att bära tjänstevapen.

"Skjuter utan att blinka"

Personal på flera orter i Sydsverige, bland annat vid Öresundsbron och gränsen vid Helsingborg, ska enligt Tullverkets egna regler utföra sitt arbete utan vapen.

Men det är alldeles för riskfyllt, enligt alla 24 gruppchefer som skrivit under ett brev till ledningen.

– I Sverige skjuter kriminella utan att blinka. Vad är det som säger att de inte gör samma sak när vi hittar droger eller vapen? säger en anonym tulltjänsteman som SVT varit i kontakt med.

Avstår uppdrag

Enligt samma tjänsteperson har personal från Tullverket vid flera tillfällen valt att backa från uppdrag.

Anledningen är att man helt enkelt har bedömt att jobbet är för farligt att utföra utifrån rådande förutsättningar.

– Vi har valt att inte genomföra kontroller av farliga individer eftersom vi inte får vara beväpnade vid gränsen. När polisen inte har kunnat ställa upp och hjälpa oss så har vi varit tvungna att släppa igenom fordon.

Bekräftar delvis

Nuvarande regler fastställer att tullpersonal enbart får bära tjänstepistol vid exempelvis husrannsakningar, spaning eller annat arbete för tullkriminalen.

Gruppcheferna har inte velat lämna ifrån sig brevet till medierna.

Men innehållet bekräftas delvis av Henrik Sjökvist, enhetschef för kontrollverksamheten i region Syd.

– Brevet andas ju en viss frustration från medarbetare över att det går för långsamt i Tullverkets säkerhetsarbete. Det kan jag hålla med om i vissa fall, säger han till Sydsvenskan.

Komplicerad fråga

Krav på att beväpna fler tulltjänstemän har även kommit från vice statsminister Ebba Busch (KD)

Men enligt Henrik Sjökvist är frågan inte lättlöst.

Hotbilderna förändras ständigt liksom miljöerna där Tullverket arbetar.

– Det gäller att verkligen analysera i vilka lägen en beväpning är en god väg att gå och i vilka lägen det inte är det, säger han.

Foto: T. Def

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen