Myndighet varnar: rykten sprids om insekter i svensk mat

2023 01 27

Det cirkulerar falska rykten i Sverige om att vanlig mat innehåller insekter.

Ryktesspridningen har blivit så omfattande att Livsmedelsverket nu måste gå ut och kraftigt dementera innehållet.

– Det sprids rykten, både i Sverige och i andra europeiska länder, att det skulle vara tillåtet att blanda insekter i maten utan att informera konsumenterna, säger Astrid Walles Granberg, rådgivare på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande på fredagen.

Hon tillägger:

– Självklart är det inte så – ingen ska luras att äta insekter utan att man vet om det.

Tillåtet men ovanligt

Det är helt tillåtet att sälja mat med vissa insekter i Sverige och resten av EU sedan ett par år tillbaka. Fenomenet är dock relativt ovanligt och det är dessutom enbart sex arter som är tillåtna.

Myndigheten går inte in i detalj på var ryktesspridningen sker, men betonar att det är allvarligt att lura konsumenter att tro att de äter någonting som de i själva verket inte gör.

– Den som inte vill äta insekter ska naturligtvis inte göra det. Precis som för all mat som säljs måste det vara tydligt i märkningen vilka ingredienser som ingår så att vi kan välja själva om vi vill äta maten eller inte, säger Astrid Walles Granberg.

Måste framgå tydligt

Enligt Livsmedelsverket kan du alltså andas ut om du inte är särskilt sugen på att äta flugor eller maskar.

Det finns inga insekter i din mat så länge du inte kan hitta dem i ingrediensförteckningen.

Myndigheten framhåller att det måste stå tydligt och framgå vilken art det är och att informationen måste vara på svenska.

Högt järninnehåll

För de som dock tycker om insekter finns det fler anledningar än enbart smaken att fortsätta med en sådan diet.

Studier vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har kunnat visa att insekter har ett väldigt högt näringsvärde.

– En del insekter har till exempel ett mycket högt järninnehåll och skulle kunna bidra till att motverka järnbrist, vilket är ett problem i Sverige och stora delar av världen, framhåller professorerna Anna Jansson och Åsa Berggren på SLU i en rapport.

Dyngbaggar på nyårsmiddagen 2050

Att det kommer bli allt vanligare att äta insekter i framtiden anses dock vara en vetenskapligt grundad gissning, menar Johan Bergendorff, vetenskapsreporter på SVT.

– Köttet på tallrikarna år 2050 kommer att behöva ersättas med mer vegetariska proteiner – och med insekter, framhöll han till tv-kanalens hemsida vid årsskiftet då han förutspådde innehållet på framtidens nyårssupéer.

– Antingen dyngbaggar, som grävs upp från kornas mockor, eller produceras inomhus i effektiva insektsfabriker och mals till pulver. Det krävs väldigt mycket mindre plats, foder och vatten att producera insektsprotein än kött från kor, får grisar eller kyckling.

Hela listan: dessa insekter är tillåtna

Följande sex insektsarter är enligt Livsmedelsverket tillåtna att finnas i livsmedel i Sverige:

- Mjölmask

- Hussyrsa

- Europeisk vandringsgräshoppa

- Buffalolarv

- Honungsbi, drönarpuppa

- Svart soldatfluga

Foto: O. Mulyadi (Föreställer svart soldatfluga, en av de tillåtna insekterna att sälja som mat i Sverige)

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”  

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan. 

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

  1. Katten får gott om träning
  2. Det hjälper kattens mentala hälsa
  3. Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
  4. Naturen är en stor kattlåda
  5. Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen