Myndighet varnar för läkemedel – kopplas till självmordstankar

2025 05 22

Europeiska läkemedelsmyndigheten går ut med en varning för ett allt vanligare läkemedel.

Under de senaste åren har allt fler män börjat använda läkemedel för att bromsa håravfall.

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA går i samband med det ut med en skarp varning för att sådana läkemedel kan öka risken för självmordstankar.

Det framhåller myndigheten via sin webbsida.

EMA varnar

Varningen som utfärdas handlar om läkemedlet finasterid.

På tio år har användningen av läkemedlet bland svenska män ökat från 2 000 till 9 400.

Efter en EU-granskning av tillgängliga uppgifter om läkemedlen finasterid och dutasterid har EMA:s säkerhetskommitté PRAC bekräftat att självmordstankar är en biverkning av finasterid 1 och 5 mg tabletter.

– De flesta fall av självmordstankar rapporterades hos personer som använde 1 mg finasteridtabletter, som används för att behandla androgen alopeci, håravfall på grund av manliga hormoner, framhåller EMA.

Då ska man sluta

En varning för humörförändringar, inklusive depression, nedstämdhet och självmordstankar, ingår redan i produktinformationen för finasteridläkemedel. 

Patienter som upplever humörförändringar bör söka läkarvård och om de tar finasterid 1 mg bör de också avbryta behandlingen.

Det finns även andra bieffekter.

– Produktinformationen för finasterid 1 mg tabletter kommer nu också att uppmärksamma patienter på behovet av att söka medicinsk rådgivning om de upplever problem med sexuell funktion (såsom minskad sexlust eller erektil dysfunktion), vilket är kända biverkningar av läkemedlet och kan bidra till humörförändringar.

Slår mot självbilden

Stefan Arver, docent och senior läkare vid Karolinska universitetssjukhuset, förklarar att håravfall kan slå hårt mot självbilden.

– Särskilt i 18–25-årsåldern kan det kännas som en riktig nersida. Många identifierar sig med en känsla av att vara en förlorare, säger han till TV4.

"Existentiell påminnelse”

Kulturjournalisten Björn Werner stämmer in – och förklarar att det är mycket som ligger bakom de negativa känslorna som kopplas till håravfall.

– Det är en av de mest existentiella påminnelserna om att man åldras – och att man ska dö, säger han.

Foto: C. Victoria Craft

Text: Redaktionen

10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen