Myndighet utfärdar varning gällande Sveriges elbehov

2023 02 05

Just nu har Sverige överskott på el och exporterar mer än någonsin.

Däremot kan det komma att bli tuffare i framtiden, och år 2027 finns det risk för elbrist i Sverige.

En ny rapport från Energimyndigheten framhåller att vindkraften måste byggas ut snabbare för att möta behovet.

– Vi ser hur industrins elbehov ökar mycket snabbare än utbyggnaden av ny el, och från 2027 kan Sverige få underskott på el, säger Mattias Jonsson, enhetschef på Svenska kraftnät enligt SVT.

“Ser en risk”

Framtidens stora gröna industriprojekt hotas av elbrist och enligt nya prognoser ökar industrins behov snabbare än tidigare trott.

Det finns en möjlighet att överskotten kan försvinna och att priserna skjuter i höjden.

– Vi ser en risk att stora industrisatsningar inte kan bli av om vi inte får igång snabbare utbyggnad av elproduktion, säger Martin Johansson på Energimyndigheten.

Bolag bekräftar

Det statliga gruvbolaget LKAB menar att de kommer behöva mer el i bland annat Gällivare redan till 2026.

Det handlar om ett behov som motsvarar Danmarks hela förbrukning.

Företaget ser risker att tidsplaner kan förskjutas eller ställas in om inte utbyggnaden av el går snabbare de kommande åren.

Tung höst

Såväl hushåll som företag har drabbats hårt av den elkris som Sverige stått inför under hösten.

Höga elräkningar har skapat huvudbry för landets invånare och slagit hårt mot människors privatekonomi.

Svenskar har uppmanats att spara in på elen genom att duscha kortare tid och sänka värmen inomhus.

Slog rekord

Trots energikrisen slog Sverige rekord vad gäller elexporten för 2022.

Förklaringen till den omfattande exporten uppgavs handla om ökad produktion från vindkraft som även kompenserat för stängda kärnreaktorer.

Under det gångna året exporterade Sverige el för över 30 miljarder kronor. 

– Jag förstår att det kan rimma illa att uppmana folk att spara el och exportera på samma gång, sade Anna Andersson, utredare på Energimyndigheten, om rekordexporten till Aftonbladet.

Foto: A. Valberg

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen