Myndighet utfärdar varning gällande Sveriges elbehov

2023 02 05

Energimyndigheten varnar för elbrist i framtiden.

Just nu har Sverige överskott på el och exporterar mer än någonsin.

Däremot kan det komma att bli tuffare i framtiden, och år 2027 finns det risk för elbrist i Sverige.

En ny rapport från Energimyndigheten framhåller att vindkraften måste byggas ut snabbare för att möta behovet.

– Vi ser hur industrins elbehov ökar mycket snabbare än utbyggnaden av ny el, och från 2027 kan Sverige få underskott på el, säger Mattias Jonsson, enhetschef på Svenska kraftnät enligt SVT.

“Ser en risk”

Framtidens stora gröna industriprojekt hotas av elbrist och enligt nya prognoser ökar industrins behov snabbare än tidigare trott.

Det finns en möjlighet att överskotten kan försvinna och att priserna skjuter i höjden.

– Vi ser en risk att stora industrisatsningar inte kan bli av om vi inte får igång snabbare utbyggnad av elproduktion, säger Martin Johansson på Energimyndigheten.

Bolag bekräftar

Det statliga gruvbolaget LKAB menar att de kommer behöva mer el i bland annat Gällivare redan till 2026.

Det handlar om ett behov som motsvarar Danmarks hela förbrukning.

Företaget ser risker att tidsplaner kan förskjutas eller ställas in om inte utbyggnaden av el går snabbare de kommande åren.

Tung höst

Såväl hushåll som företag har drabbats hårt av den elkris som Sverige stått inför under hösten.

Höga elräkningar har skapat huvudbry för landets invånare och slagit hårt mot människors privatekonomi.

Svenskar har uppmanats att spara in på elen genom att duscha kortare tid och sänka värmen inomhus.

Slog rekord

Trots energikrisen slog Sverige rekord vad gäller elexporten för 2022.

Förklaringen till den omfattande exporten uppgavs handla om ökad produktion från vindkraft som även kompenserat för stängda kärnreaktorer.

Under det gångna året exporterade Sverige el för över 30 miljarder kronor.

– Jag förstår att det kan rimma illa att uppmana folk att spara el och exportera på samma gång, sade Anna Andersson, utredare på Energimyndigheten, om rekordexporten till Aftonbladet.

Foto: A. Valberg

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen