Myndighet uppmanar: bunkra medicin

2023 03 06

Socialstyrelsen inför nya rekommendationer om hushållens egenberedskap av läkemedel.

Myndigheten uppmanar patienter med löpande läkemedelsbehandling att förbereda en längre tids beredskap i hemmet.

Medicin för en månad är nu Socialstyrelsens nya rekommendation, framhålls i ett pressmeddelande.

Två anledningar

Det finns två anledningar till uppmaningen: stärka beredskapen och minska sårbarheten hos patienter, hälso- och sjukvård samt apotek.

– Målet är att minska risken för att patientens behandling måste avbrytas om det blir en tillfällig störning eller brist. Risken för en ökad belastning på hälso- och sjukvård och apotek minskar också, säger Urban Nylén, medicinalråd på Socialstyrelsen, till myndighetens hemsida.

Gäller receptbelagd medicin

Rekommendationen gäller för människor som går på receptbelagd medicin, till exempel för blodtrycksförhöjning, hjärtåkomma eller diabetes.

Även patienter som använder förskrivna förbrukningsartiklar för stadigvarande bruk som exempelvis utrustning för kontroll av blodsocker omfattas av rekommendationen.

Receptfria läkemedel som du kan köpa i din livsmedelsbutik, eller läkemedel som skrivs ut för kortare behandling, ingår inte i den uppmaning som Socialstyrelsen kommer med nu i början av mars månad.

Fler undantag

En del receptbelagda mediciner skrivs ut med så kallad expeditionsintervall, det vill säga att det inte går att hämta ut fler förpackningar förrän en viss tid har passerat.

Dessa läkemedel ingår därför inte i de nya direktiven från Socialstyrelsen.

– Rekommendationen är en del i samhällets arbete med att trygga allas tillgång till läkemedel och förbrukningsartiklar, säger Urban Nylén.

Larmat om tomma hyllor

Redan i höstas slogs det larm om att det började bli brist på läkemedel i Sverige.

– Det går åt fel håll, sade Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, till Expressen.

Varningarna har följt med in i 2023. I januari var 700 läkemedel restnoterade, det vill säga inte beställningsbara, hos Läkemedelsverket.

– Så här många restnoterade läkemedel har vi bara haft en gång tidigare, och det var i början av pandemin när många hamstrade läkemedel, uppgav Johan Andersson till DN.

Just blodtryckssänkande läkemedel, som omfattas av Socialstyrelsens nya rekommendation, är ett exempel på medicin som blivit restnoterat i år.

Böter på 100 miljonmer

Regeringen har tagit fram ett förslag om att sanktionera läkemedelsföretag med sanktionsavgifter på upp till 100 miljoner kronor om man inte i god tid informerar om brist på medicin.

– Varje patient ska veta att det läkemedlet jag behöver ska finnas apoteket när jag kommer dit. Finns det inte skapar det en oro men också medicinska risker, har sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) sagt till Ekot.

Foto: A. Grey

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen