Myndighet slår larm: Postnord gör allvarligt fel

2023 10 26

En myndighet riktar nu hård kritik mot Postnord.

Tidigare under året har en lagändring klubbats igenom som innebär att människor som arbetar med post får larma polisen om misstänkta narkotikaförsändelser.

Varje år skickas mängder av narkotika via post, och postombud har i och med den nya lagstiftningen rätt att kontakta polisen om man misstänker att det kan finnas narkotika i posten.

Nu riktar myndigheten Post- och telestyrelsen hård kritik mot Postnord, som de menar inte gör tillräckligt för att lagändringen ska få genomslag.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Väldigt viktigt”

Emma Marachin, som är chef för myndigheten, menar att Postnord måste göra bättre ifrån sig.

– Det är ju väldigt viktigt att de här verksamhetsutövarna informerar sin personal så att personalen vet vad man ska göra om det blir till exempel tillslag från brottsbekämpande myndigheter, vad man får säga och inte säga, förklarar hon för SR.

Bör göra hemläxan

Många postombud är helt omedvetna om den nya lagstiftningen, vilket innebär att det inte fungerar så bra som önskat.

– Operatörerna bör gå hem och göra den här hemläxan och se över vad det är för rutiner man behöver införa vid verksamheterna, fortsätter Marachin.

Tidigare har det rådit tystnadsplikt kring posten, men nu hoppas man att aktörer som exempelvis Postnord ska informera sin personal om den nya lagstiftningen så att fler larmar om misstänkta brev.

Större möjligheter

Lagändringen, som trädde i kraft i januari månad, innebär även att såväl tull som polis nu har möjlighet att få information från postaktörer.

– Personalen på posten och utlämningsställena får äntligen möjlighet att kontakta polis. Det har varit en frustration för dem att se misstänkta försändelser och inte få larma om det, säger områdespolisen Robert Janeheim.

Stora summor

Det är stora mängder narkotika som skickas via posten varje år.

– Den illegala handeln med narkotika, vapen och explosiva varor är utbredd både genom det öppna nätet och darknet. Narkotikahandeln över internet beräknas omsätta 700 miljoner kronor per år. Upp till en miljon försändelser med narkotika beräknas skickas med inrikespost varje år, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen