På sociala medier och andra plattformar anklagades socialtjänsten och kommuner för att kidnappa muslimska barn. 

I materialet som spreds på nätet fanns bland annat falska filmer där gråtande barn berättar att de har blivit kidnappade från sina föräldrar av svenska myndigheter.

Filmerna fick snabbt stor spridning i sociala medier och figurerade i arabisktalande kanaler med miljontals följare.

Nu har Socialstyrelsen gått till botten med ryktesspridningen.

I en stor analys har myndigheten undersökt om det finns skillnader mellan barn och unga av svensk och utländsk bakgrund när det gäller omhändertaganden av socialtjänsten.

Resultatet är tydligt: det är socioekonomiska faktorer, och inte födelseland i sig, som har samband med att barn placeras i samhällsvård.

Barn med två utlandsfödda föräldrar har till och med lägre sannolikhet att placeras i samhällsvård än de med svenskfödda föräldrar.

– Det gäller särskilt för barn vars föräldrar är födda i ett land där majoriteten av befolkningen är muslimer. Vi ser också att barn till utlandsfödda föräldrar i genomsnitt är placerade under en kortare tid av uppväxten än barn och unga med Sverigefödda föräldrar, fastlår Socialstyrelsen i analysen.

Ny lag på gång

Konsekvenserna av att bo i socioekonomiskt utsatta områden pekas ut som den största anledningen till omhändertagande av barn.

–  Resultaten i vår undersökning pekar verkligen på vikten av att rikta resurser till där de behövs som mest. Socialtjänsten behöver sträva efter att nå föräldrar tidigt och att öka tillgängligheten till sin verksamhet, säger Annika Öquist, enhetschef på Socialstyrelsen.

– Genom att sänka trösklarna till att be om hjälp kan fler barn få stöd tidigare. Det är något som går i linje med den nya socialtjänstlagen som planeras träda i kraft under nästa år, där socialtjänstens uppdrag att arbeta förebyggande förstärks.

Fakta: Socialstyrelsens analys

Myndigheten har granskat alla barn och ungdomar som fötts mellan 1991 och 2020 och är folkbokförda i Sverige (3,8 miljoner personer).

Undersökningen visar att:

• Den allra största delen av socialtjänstens stöd till barn och familjer är frivilligt och ges i samarbete med familjen.
• För de som är i större behov av stöd och skydd kan det bli aktuellt att placeras utanför hemmet en tid.
• Varje år är ungefär 1 procent av alla barn och unga 0–20 år placerade.

Foto: D. Ellaby

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen