Myndighet oroad: ”Allvarlig kunskapslucka” hos svenska folket

2023 10 25

Det framgår av en ny undersökning från Konsumentverket, rapporterar SR Ekot.

Myndighetens granskning visar att många inte är medvetna om när de handlar på kredit – till exempel vid köp som man väljer att delbetala under en längre tid.

”Mycket bekymmersamt”

Cecilia Tisell, generaldirektör för Konsumentverket, oroas av resultatet.

Hon menar att det finns ”allvarliga kunskapsluckor” om krediter hos en betydande del av befolkningen.

– Det innebär faktiskt att man skuldsätter sig vid löpande dagliga inköp. Det tycker jag är mycket bekymmersamt.

– Det för med sig högre kostnader i ett redan ansträngt ekonomiskt läge.

Det säger Cecilia Tisell till SR Ekot.

Konsumentverkets generaldirektör dömer dock inte ut betalningsmetoden helt och hållet.

– Ibland kan det vara bra om man har behov av det och har en ekonomi som tillåter att man skuldsätter sig. Men en fara är att man gör inköp som inte är genomtänkta och som innebär att man drar på sig onödiga kostnader.

Skuldberget större än någonsin

Samtidigt som Konsumentverket varnar för kreditköp så öka svenska folkets skulder i en snabb takt.

I början av september uppgav Kronofogden att det totala skuldbeloppet är större än någonsin.

Jämfört med första halvåret 2022 har det totala skuldbeloppet ökat med 3,8 miljarder kronor, eller 35 procent, till 14,6 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin.

Skulder mellan 100 000 och 500 000 kronor har ökat med 2 miljarder kronor jämfört med första halvåret 2022.

– Ofta är dessa skulder kopplade till olika typer av lån utan säkerhet. Bakom ökningen står banker, kreditföretag och bolag som köper förfallna skulder, skriver Kronofogden.

609 000 krav

Under det första halvåret av 2023 har Kronofogden fått in över 609 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande.

En kraftig ökning.  

Under samma period 2022 inkom cirka 545 000 krav.

– En ökning med drygt 12 procent. Antalet berörda personer har ökat med omkring sex procent till cirka 268 000, framhåller myndigheten.

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen