MYNDIGHET: Kraftig prisförändring för matlåda kontra utelunch

2023 05 10

Livsmedel i butik har stigit mer i pris än en utelunch senaste året.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Att äta ute på lunchen är mer prisvärt än på länge. 

Det hemlagade alternativet är i regel det mest ekonomiska men har det senaste året stigit mer i pris i förhållande till en dagens lunch på restaurang, enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI).

– En dagens lunch på restaurang har blivit billigare i förhållande till att handla mat i butik det senaste året, skriver myndigheten.

Stigit dubbelt så mycket  

John Eliasson, prisstatistiker på SCB, kommenterar den nya trenden.

– En matlåda kan såklart variera väldigt mycket i pris beroende på vad man väljer att ha i den, men om vi utgår från att den följer den generella kostnaden för livsmedel i butik så har priset på en matlåda stigit med ungefär 20 procent det senaste året.

– Under samma period har det genomsnittliga priset på en dagens lunch ökat med strax under 9 procent, säger han.

Enligt prisstatistikern har livsmedelspriserna procentuellt stigit mer än dubbelt så mycket som en dagens lunch på restaurang det senaste året.

Dyrare över tid

Utelunchen har däremot blivit dyrare över tid i Sverige.

Sett över hela 2000-talet har det lönat sig att ta med mat till jobbet.

– Om vi utgår från de genomsnittliga priserna varje år så steg priset på en dagens lunch med 90 procent mellan 1999 och 2022. Under samma period steg priset på livsmedel och alkoholfria drycker med 62 procent, förklarar John Eliasson.

Den genomsnittliga prisnivån i Sverige steg med 42 procent under samma period.

Ökade lönekostnader

Att lunchpriset har ökat genom åren beror till stor del på ökade lönekostnader, förklarar John Eliasson.

– Då vi över tid har haft en högre lönetillväxt än den allmänna prisutvecklingen är det kanske inte så konstigt att det blivit relativt dyrare att äta ute. Lönekostnader är ju en stor del av en restaurangs kostnader, något som borde synas i slutpriset.

Foto: Marlena

Text: Redaktionen

INFO: SCB uppgav på sin webbsida att ”Det hemlagade alternativet är i regel det mest ekonomiska men har det senaste året blivit dyrare i förhållande till en dagens lunch på restaurang, visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI).” Detta kan tolkas som att SCB menar att det hemlagade alternativet har blivit dyrare än dagens lunch vilket inte stämmer. SCB borde istället har formulerat att hemlagat stigit mer i pris.

JUST NU: Folk flyr vid finska gränsen – 30 procent har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

26nov2025

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen