MYNDIGHET: Kraftig prisförändring för matlåda kontra utelunch

2023 05 10

Livsmedel i butik har stigit mer i pris än en utelunch senaste året.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Att äta ute på lunchen är mer prisvärt än på länge.

Det hemlagade alternativet är i regel det mest ekonomiska men har det senaste året stigit mer i pris i förhållande till en dagens lunch på restaurang, enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI).

– En dagens lunch på restaurang har blivit billigare i förhållande till att handla mat i butik det senaste året, skriver myndigheten.

Stigit dubbelt så mycket

John Eliasson, prisstatistiker på SCB, kommenterar den nya trenden.

– En matlåda kan såklart variera väldigt mycket i pris beroende på vad man väljer att ha i den, men om vi utgår från att den följer den generella kostnaden för livsmedel i butik så har priset på en matlåda stigit med ungefär 20 procent det senaste året.

– Under samma period har det genomsnittliga priset på en dagens lunch ökat med strax under 9 procent, säger han.

Enligt prisstatistikern har livsmedelspriserna procentuellt stigit mer än dubbelt så mycket som en dagens lunch på restaurang det senaste året.

Dyrare över tid

Utelunchen har däremot blivit dyrare över tid i Sverige.

Sett över hela 2000-talet har det lönat sig att ta med mat till jobbet.

– Om vi utgår från de genomsnittliga priserna varje år så steg priset på en dagens lunch med 90 procent mellan 1999 och 2022. Under samma period steg priset på livsmedel och alkoholfria drycker med 62 procent, förklarar John Eliasson.

Den genomsnittliga prisnivån i Sverige steg med 42 procent under samma period.

Ökade lönekostnader

Att lunchpriset har ökat genom åren beror till stor del på ökade lönekostnader, förklarar John Eliasson.

– Då vi över tid har haft en högre lönetillväxt än den allmänna prisutvecklingen är det kanske inte så konstigt att det blivit relativt dyrare att äta ute. Lönekostnader är ju en stor del av en restaurangs kostnader, något som borde synas i slutpriset.

Foto: Marlena

Text: Redaktionen

INFO: SCB uppgav på sin webbsida att ”Det hemlagade alternativet är i regel det mest ekonomiska men har det senaste året blivit dyrare i förhållande till en dagens lunch på restaurang, visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI).” Detta kan tolkas som att SCB menar att det hemlagade alternativet har blivit dyrare än dagens lunch vilket inte stämmer. SCB borde istället har formulerat att hemlagat stigit mer i pris.

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen