MYNDIGHET: Kraftig prisförändring för matlåda kontra utelunch

2023 05 10

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Att äta ute på lunchen är mer prisvärt än på länge. 

Det hemlagade alternativet är i regel det mest ekonomiska men har det senaste året stigit mer i pris i förhållande till en dagens lunch på restaurang, enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI).

– En dagens lunch på restaurang har blivit billigare i förhållande till att handla mat i butik det senaste året, skriver myndigheten.

Stigit dubbelt så mycket  

John Eliasson, prisstatistiker på SCB, kommenterar den nya trenden.

– En matlåda kan såklart variera väldigt mycket i pris beroende på vad man väljer att ha i den, men om vi utgår från att den följer den generella kostnaden för livsmedel i butik så har priset på en matlåda stigit med ungefär 20 procent det senaste året.

– Under samma period har det genomsnittliga priset på en dagens lunch ökat med strax under 9 procent, säger han.

Enligt prisstatistikern har livsmedelspriserna procentuellt stigit mer än dubbelt så mycket som en dagens lunch på restaurang det senaste året.

Dyrare över tid

Utelunchen har däremot blivit dyrare över tid i Sverige.

Sett över hela 2000-talet har det lönat sig att ta med mat till jobbet.

– Om vi utgår från de genomsnittliga priserna varje år så steg priset på en dagens lunch med 90 procent mellan 1999 och 2022. Under samma period steg priset på livsmedel och alkoholfria drycker med 62 procent, förklarar John Eliasson.

Den genomsnittliga prisnivån i Sverige steg med 42 procent under samma period.

Ökade lönekostnader

Att lunchpriset har ökat genom åren beror till stor del på ökade lönekostnader, förklarar John Eliasson.

– Då vi över tid har haft en högre lönetillväxt än den allmänna prisutvecklingen är det kanske inte så konstigt att det blivit relativt dyrare att äta ute. Lönekostnader är ju en stor del av en restaurangs kostnader, något som borde synas i slutpriset.

Foto: Marlena

Text: Redaktionen

INFO: SCB uppgav på sin webbsida att ”Det hemlagade alternativet är i regel det mest ekonomiska men har det senaste året blivit dyrare i förhållande till en dagens lunch på restaurang, visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI).” Detta kan tolkas som att SCB menar att det hemlagade alternativet har blivit dyrare än dagens lunch vilket inte stämmer. SCB borde istället har formulerat att hemlagat stigit mer i pris.

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen