MYNDIGHET: Kraftig prisförändring för matlåda kontra utelunch

2023 05 10

Livsmedel i butik har stigit mer i pris än en utelunch senaste året.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Att äta ute på lunchen är mer prisvärt än på länge. 

Det hemlagade alternativet är i regel det mest ekonomiska men har det senaste året stigit mer i pris i förhållande till en dagens lunch på restaurang, enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI).

– En dagens lunch på restaurang har blivit billigare i förhållande till att handla mat i butik det senaste året, skriver myndigheten.

Stigit dubbelt så mycket  

John Eliasson, prisstatistiker på SCB, kommenterar den nya trenden.

– En matlåda kan såklart variera väldigt mycket i pris beroende på vad man väljer att ha i den, men om vi utgår från att den följer den generella kostnaden för livsmedel i butik så har priset på en matlåda stigit med ungefär 20 procent det senaste året.

– Under samma period har det genomsnittliga priset på en dagens lunch ökat med strax under 9 procent, säger han.

Enligt prisstatistikern har livsmedelspriserna procentuellt stigit mer än dubbelt så mycket som en dagens lunch på restaurang det senaste året.

Dyrare över tid

Utelunchen har däremot blivit dyrare över tid i Sverige.

Sett över hela 2000-talet har det lönat sig att ta med mat till jobbet.

– Om vi utgår från de genomsnittliga priserna varje år så steg priset på en dagens lunch med 90 procent mellan 1999 och 2022. Under samma period steg priset på livsmedel och alkoholfria drycker med 62 procent, förklarar John Eliasson.

Den genomsnittliga prisnivån i Sverige steg med 42 procent under samma period.

Ökade lönekostnader

Att lunchpriset har ökat genom åren beror till stor del på ökade lönekostnader, förklarar John Eliasson.

– Då vi över tid har haft en högre lönetillväxt än den allmänna prisutvecklingen är det kanske inte så konstigt att det blivit relativt dyrare att äta ute. Lönekostnader är ju en stor del av en restaurangs kostnader, något som borde synas i slutpriset.

Foto: Marlena

Text: Redaktionen

INFO: SCB uppgav på sin webbsida att ”Det hemlagade alternativet är i regel det mest ekonomiska men har det senaste året blivit dyrare i förhållande till en dagens lunch på restaurang, visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI).” Detta kan tolkas som att SCB menar att det hemlagade alternativet har blivit dyrare än dagens lunch vilket inte stämmer. SCB borde istället har formulerat att hemlagat stigit mer i pris.


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen