I år vill MSB, via kampanjen ”Sätt igång!”, uppmana invånare att knyta starkare band till varandra och bygga beredskap i ett normalläge.

– Många kommuner samarbetar med frivilliga försvarsorganisationer och det lokala näringslivet för att genomföra aktiviteter för invånarna. Förhoppningen är att fler människor ska stärka sin egenberedskap och hitta sammanhang att engagera sig lokalt, framhåller MSB i ett uttalande.

Experten: Det här är det viktigaste

Om krisen kommer till Sverige förväntas svenska folket klara sig utan samhällets hjälp i en vecka. 

MSB rekommenderar hushållen att göra en plan för hur man kan ordna med vatten, mat, kommunikation och värme i bostaden under sju dagar.

Det kan vara bra att ha vissa materiella saker i hemmet, till exempel:

- Vevradio

- Tändare

- Vattendunkar

- Gas till gasolkök

- Kokplattor

- Värmeljus

Anders Wallinder, avdelningschef för energiberedskap på Energimyndigheten, anser dock att prylar i hemmet inte är det allra viktigaste att tänka på.  

I TV4:s Nyhetsmorgon lyfter experten fram en aspekt som han anser är det absolut viktigaste om krisen kommer.

– Det absolut viktigaste är inte prylarna, det är att man tänker till innan. Att man har tänkt igenom vad som skulle hända i det egna hemmet och för den egna familjen, säger han och uppmanar invånare att även tänka på grannarna.

– Är det så att det finns en gammal sjuk tant i trapphuset eller granngården som inte har så många anhöriga, då kan man ta reda på det och hjälpa till där.

Nytt för i år

Nytt för beredskapsveckan i år är att alla kommuner som anmält sitt deltagande till MSB syns på en karta. 

– Totalt 44 procent av de hittills anmäla kommuner menar att de kommer genomföra veckan med en ökad ambitionsnivå jämfört med förra året. Vi på MSB gläds åt ett så stort engagemang även i år. I slutänden är vi alla privatpersoner som behöver hjälpas åt, vårt lands motståndskraft bygger på att vi kan samarbeta, säger Anna Teljfors, projektansvarig för Beredskapsveckan på MSB.

Foto: Myndigheten för samhällskydd och beredskap MSB

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen