MYNDIGHET: Det här är det viktigaste att göra – om krisen kommer

2024 09 24

I måndags startade den årliga nationella beredskapsveckan som anordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

I år vill MSB, via kampanjen ”Sätt igång!”, uppmana invånare att knyta starkare band till varandra och bygga beredskap i ett normalläge.

– Många kommuner samarbetar med frivilliga försvarsorganisationer och det lokala näringslivet för att genomföra aktiviteter för invånarna. Förhoppningen är att fler människor ska stärka sin egenberedskap och hitta sammanhang att engagera sig lokalt, framhåller MSB i ett uttalande.

Experten: Det här är det viktigaste

Om krisen kommer till Sverige förväntas svenska folket klara sig utan samhällets hjälp i en vecka.

MSB rekommenderar hushållen att göra en plan för hur man kan ordna med vatten, mat, kommunikation och värme i bostaden under sju dagar.

Det kan vara bra att ha vissa materiella saker i hemmet, till exempel:

- Vevradio

- Tändare

- Vattendunkar

- Gas till gasolkök

- Kokplattor

- Värmeljus

Anders Wallinder, avdelningschef för energiberedskap på Energimyndigheten, anser dock att prylar i hemmet inte är det allra viktigaste att tänka på.

I TV4:s Nyhetsmorgon lyfter experten fram en aspekt som han anser är det absolut viktigaste om krisen kommer.

– Det absolut viktigaste är inte prylarna, det är att man tänker till innan. Att man har tänkt igenom vad som skulle hända i det egna hemmet och för den egna familjen, säger han och uppmanar invånare att även tänka på grannarna.

– Är det så att det finns en gammal sjuk tant i trapphuset eller granngården som inte har så många anhöriga, då kan man ta reda på det och hjälpa till där.

Nytt för i år

Nytt för beredskapsveckan i år är att alla kommuner som anmält sitt deltagande till MSB syns på en karta.

– Totalt 44 procent av de hittills anmäla kommuner menar att de kommer genomföra veckan med en ökad ambitionsnivå jämfört med förra året. Vi på MSB gläds åt ett så stort engagemang även i år. I slutänden är vi alla privatpersoner som behöver hjälpas åt, vårt lands motståndskraft bygger på att vi kan samarbeta, säger Anna Teljfors, projektansvarig för Beredskapsveckan på MSB.

Foto: Myndigheten för samhällskydd och beredskap MSB

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen