MYNDIGHET: Det här är det viktigaste att göra – om krisen kommer

2024 09 24

I måndags startade den årliga nationella beredskapsveckan som anordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

I år vill MSB, via kampanjen ”Sätt igång!”, uppmana invånare att knyta starkare band till varandra och bygga beredskap i ett normalläge.

– Många kommuner samarbetar med frivilliga försvarsorganisationer och det lokala näringslivet för att genomföra aktiviteter för invånarna. Förhoppningen är att fler människor ska stärka sin egenberedskap och hitta sammanhang att engagera sig lokalt, framhåller MSB i ett uttalande.

Experten: Det här är det viktigaste

Om krisen kommer till Sverige förväntas svenska folket klara sig utan samhällets hjälp i en vecka.

MSB rekommenderar hushållen att göra en plan för hur man kan ordna med vatten, mat, kommunikation och värme i bostaden under sju dagar.

Det kan vara bra att ha vissa materiella saker i hemmet, till exempel:

- Vevradio

- Tändare

- Vattendunkar

- Gas till gasolkök

- Kokplattor

- Värmeljus

Anders Wallinder, avdelningschef för energiberedskap på Energimyndigheten, anser dock att prylar i hemmet inte är det allra viktigaste att tänka på.

I TV4:s Nyhetsmorgon lyfter experten fram en aspekt som han anser är det absolut viktigaste om krisen kommer.

– Det absolut viktigaste är inte prylarna, det är att man tänker till innan. Att man har tänkt igenom vad som skulle hända i det egna hemmet och för den egna familjen, säger han och uppmanar invånare att även tänka på grannarna.

– Är det så att det finns en gammal sjuk tant i trapphuset eller granngården som inte har så många anhöriga, då kan man ta reda på det och hjälpa till där.

Nytt för i år

Nytt för beredskapsveckan i år är att alla kommuner som anmält sitt deltagande till MSB syns på en karta.

– Totalt 44 procent av de hittills anmäla kommuner menar att de kommer genomföra veckan med en ökad ambitionsnivå jämfört med förra året. Vi på MSB gläds åt ett så stort engagemang även i år. I slutänden är vi alla privatpersoner som behöver hjälpas åt, vårt lands motståndskraft bygger på att vi kan samarbeta, säger Anna Teljfors, projektansvarig för Beredskapsveckan på MSB.

Foto: Myndigheten för samhällskydd och beredskap MSB

Text: Redaktionen

Dessa livsmedel måste inte slängas – kan ätas trots mögel

2025 09 15

Många slänger mat helt i onödan.

Mat som börjat mögla slutar ofta i soptunnan eller vasken.

Men många livsmedel går bra att äta, trots att de blivit mögliga.

– En hård ost som har mögel kan du skära bort möglet med två centimeters marginal, säger Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz, till SR.

Flera livsmedel går bra

Enligt Livsmedelsverket finns det fler livsmedel som kan ätas, även om de börjat mögla.

Äpple, potatis och askar med bär är några exempel där man kan skära eller ta bort vissa delar som möglat, och sedan äta resten.

När det kommer till bröd är det dock annorlunda.

Då ska man slänga hela brödet om någon del har börjat få påväxt av mögel.

– De här mögelsporerna och trådarna kan sprida sig, så att du inte ser dem, in till andra skivor av brödet. Så du behöver slänga hela påsen med bröd, hur tråkigt det än är, säger Karin Fritz.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Vill minska matsvinn

Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen, uppger Livsmedelsverket.

Naturvårdsverket har i uppdrag att mäta livsmedelsavfallet i Sverige, där även matsvinn ingår.

Enligt den senaste rapporten minskar matsvinnet i de svenska hushållen.

Fakta matsvinn

- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. De vanligaste livsmedlen som slängs i onödan är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

- Utöver det hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

- För en familj på två vuxna och två barn handlar det sammanlagt om cirka 130 kilo per år.

- Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person.

- För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 5000 och 6000 kronor per år.

Källa: Livsmedelsverket.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen