Myndighet agerar mot Ica – utreder brott

2024 01 16

Ica kommer nu att granskas efter att ha värvat Hemköpshandlare.

Under de senaste åren har de svenska matbutikerna uppmärksammats i samband med de höga matpriserna.

Många har ifrågasatt hur konkurrenssituationen egentligen ser ut, och kritiserat matkedjorna för kartellbildning.

Nu har Konkurrensverket inlett en utredning mot Ica efter att besked har kommit om att flera Hemköpsbutiker kommer att omvandlas till Ica-butiker.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Lämnar Axfood

Det handlar om tre Hemköpshandlare i Stockholm som kommer att lämna Axfood och istället ansluta sig till Ica-koncernen.

Det innebär att Hemköpsbutiker i Telefonplan, Hornstull och Sjövikshallen alla omvandlas till Ica-butiker.

Nu utreder Konkurrensverket om det kan röra sig om brott mot konkurrenslagen, och har öppnat ett granskningsärende mot Ica om misstänkt företagskoncentration.

“Väcker frågor”

Det är ännu oklart exakt hur myndigheten kommer att fortsätta sitt arbete.

Juristen Mahshid Sepahvand förklarar att man befinner sig i en inledande fas.

– De har sagt upp sina nuvarande avtal och ingått nya avtal med Ica. Detta väckte en fråga om avtalen som Ica ingått skulle kunna utgöra en så kallad företagskoncentration, säger Mahshid Sepahvand till SvD.

Uppstår på olika sätt

Konkurrensverket för nu löpande kontakt med Ica i samband med utredningen.

Det finns olika sätt som misstankar om företagskoncentration kan tillkomma, bland annat genom att ett eller flera företag köper ett annat företag, eller att två eller flera företag går samman.

– Förändringar i ägarstruktur eller kontrollmekanismer, till exempel genom aktieägaravtal, kan också medföra att en företagskoncentration uppstår, förklarar myndigheten.

“Varaktig förändring”

Enligt myndigheten måste vissa saker fastställas för att det ska röra sig om företagskoncentration.

– För att det ska vara fråga om en företagskoncentration i konkurrenslagens mening krävs att det sker en varaktig förändring av kontroll, framhåller Konkurrensverket vidare.

Ica har ännu inte officiellt gett sin syn på saken.

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


Tiotusentals svenskar får kortare arbetstid – och löneökning

2025 04 03

Tiotusentals anställda inom it-branschen kommer få mer i lön och kortare arbetstid.

Det meddelar fackförbundet Unionen på torsdagsmorgonen.

Tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Akavia har Unionen kommit överens med arbetsgivarorganisationen TechSverige om att införa system för arbetstidsförkortning.

Dessutom innehåller det nya avtalet löneökningar på 6,4 procent för en avtalsperiod på 2 år.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, ordförande Unionen.

 Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen, delar glädjen.

– Att parterna på arbetsmarknaden nått en lösning gällande arbetstidsförkortning även på IT-området är ett styrkebesked för vår partsmodell. När parterna förhandlar kan vi anpassa regler och villkor efter förutsättningarna i branschen. Det är svenska modellens styrka.

Över 50 000 anställda

Avtalet berör 1 000 it- och techföretag och 55 000 medarbetare, och gäller från och med den 1 april 2025 till den 31 mars 2027. 

– Utöver löneökningar och arbetstidsförkortning har vi även lyckats få igenom att den som jobbar deltid får samma ersättning som heltidsanställda när de jobbar över, en viktig seger för rättvisa villkor, berättar Martin Wästfelt.

Undantag från nattförbud

Det nya avtalet ger it-företag större flexibilitet, uppger TechSverige.

Arbetsgivarorganisationen pekar på att nattarbetsförbudet har avtalats bort, vilket innebär att det blir möjligt för företag att bedriva nattverksamhet. Det införs även en möjlighet för företag att flytta tidpunkten för lönerevisionen till ett annat datum än 1 april.

– Vi är nöjda med den ökade flexibilitet vi fått in i avtalet. Det nya avtalet innebär att företag med TechSveriges IT/tech-avtal nu får ett generellt undantag från nattarbetsförbudet i arbetstidslagen. Det möjliggör nattarbete, något som företag utan kollektivavtal inte har tillgång till. Det är också glädjande att vi fått igenom flexibilitet i datum för lönerevisionen, vilket varit efterfrågat, särskilt från bolag som ingår i en internationell koncern, säger Einar Humlin, förhandlingschef på TechSverige. 

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen


Sverige anklagar Trump för lögn: ”Obegripligt och sorgligt”

2025 04 03

USA:s president Donald Trump har inlett ett handelskrig.

På onsdagskvällen meddelade Trump att USA kommer införa strafftullar mot länder runt om i hela världen.

För EU:s och Sveriges del handlar det om tullar på 20 procent. Trump motiverar procentsatsen med att EU har liggande tullar på 39 procent mot USA.

Men siffran stämmer inte.

Det hävdar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det är obegripligt och sorgligt, säger han i SVT:s Morgonstudio.

– De här siffrorna som redovisas, jag förstår inte var man får dem ifrån. Vi har ungefär samma tullar i båda riktningar i dag, fortsätter ministern.

”Skulle göra våra befolkningar fattigare”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar också de höjda tullarna.  

–  Vi vill inte ha några handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig. Det skulle göra våra befolkningar fattigare och världen på sikt farligare, säger han i ett uttalande på X.

Uppsala län pekas ut

Trumps strafftullar kan slå hårt mot län i Sverige som har en stor exportvolym till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen