6 jul 26

Myndighet agerar mot Ica – utreder brott

2024 01 16

Ica kommer nu att granskas efter att ha värvat Hemköpshandlare.

Under de senaste åren har de svenska matbutikerna uppmärksammats i samband med de höga matpriserna.

Många har ifrågasatt hur konkurrenssituationen egentligen ser ut, och kritiserat matkedjorna för kartellbildning.

Nu har Konkurrensverket inlett en utredning mot Ica efter att besked har kommit om att flera Hemköpsbutiker kommer att omvandlas till Ica-butiker.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Lämnar Axfood

Det handlar om tre Hemköpshandlare i Stockholm som kommer att lämna Axfood och istället ansluta sig till Ica-koncernen.

Det innebär att Hemköpsbutiker i Telefonplan, Hornstull och Sjövikshallen alla omvandlas till Ica-butiker.

Nu utreder Konkurrensverket om det kan röra sig om brott mot konkurrenslagen, och har öppnat ett granskningsärende mot Ica om misstänkt företagskoncentration.

“Väcker frågor”

Det är ännu oklart exakt hur myndigheten kommer att fortsätta sitt arbete.

Juristen Mahshid Sepahvand förklarar att man befinner sig i en inledande fas.

– De har sagt upp sina nuvarande avtal och ingått nya avtal med Ica. Detta väckte en fråga om avtalen som Ica ingått skulle kunna utgöra en så kallad företagskoncentration, säger Mahshid Sepahvand till SvD.

Uppstår på olika sätt

Konkurrensverket för nu löpande kontakt med Ica i samband med utredningen.

Det finns olika sätt som misstankar om företagskoncentration kan tillkomma, bland annat genom att ett eller flera företag köper ett annat företag, eller att två eller flera företag går samman.

– Förändringar i ägarstruktur eller kontrollmekanismer, till exempel genom aktieägaravtal, kan också medföra att en företagskoncentration uppstår, förklarar myndigheten.

“Varaktig förändring”

Enligt myndigheten måste vissa saker fastställas för att det ska röra sig om företagskoncentration.

– För att det ska vara fråga om en företagskoncentration i konkurrenslagens mening krävs att det sker en varaktig förändring av kontroll, framhåller Konkurrensverket vidare.

Ica har ännu inte officiellt gett sin syn på saken.

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen