Mykoplasman ökar kraftigt – Folkhälsomyndigheten går ut med direktiv

2024 11 22

Allt fler smittas av mykoplasma.

För närvarande pågår det största utbrottet av bakterien på flera år.

I september lades 500 personer i Sverige in på sjukhus med sjukdomen – vilket kan jämföras med den tidigare toppnoteringen på 200 för en enskild månad före pandemin.

Och när siffran sammanställs för oktober kommer den att vara ännu högre, konstaterar statsepidemiolog Magnus Gisslén på Folkhälsomyndigheten.

– Det är väldigt mycket mykoplasma just nu och det verkar vara en likartad bild i hela landet. De flesta provtas aldrig, men vi kan se att ovanligt många behöver sjukhusvård, säger han till Göteborgs-Posten.

Det här gäller vid symtom

I de allra flesta fall handlar det om lunginflammation. Smittade patienter behöver då ligga inne i flera dagar och få syrgas.

Hur länge utbrottet kommer att pågå är omöjligt att säga. Samtidigt brottas många med frågan om hur man egentligen ska agera om man uppvisar symtom, även om de är små.

Magnus Gissléns besked är tydligt: du ska hantera mykoplasma som andra infektioner och stanna hemma om du är sjuk.

– Misstänker du att du smittats med mykoplasma så se till att vila och ta det lugnt. När du mår bättre kan du gå tillbaka till jobb och skola, även om du har lite hosta kvar.

Unga värst drabbade

Många unga personer har under hösten blivit svårt sjuka av mykoplasma. I år beskrivs bakterien som ovanligt stark, men de flesta får ändå lindriga symtom även om hostan kan bli väldigt besvärlig.

Barn i skolåldern, tonåringar samt unga vuxna mellan 20 och 30 år pekas ut som vanligast smittade grupper.

– Dessa åldersgrupper är sannolikt särskilt drabbade eftersom de inte har blivit utsatta för smittan i samma utsträckning som äldre personer, sade Magnus Gisslén till Aftonbladet tidigare i höst.

Då ska du stanna hemma

Det finns inget vaccin mot mykoplasmainfektion.

Enligt Folkhälsomyndigheten är det viktigt att stanna hemma om man visar luftvägssymtom för att inte smitta andra.

Inkubationstiden, från det att en person blivit smittad till att man uppvisar symtom, är i regel ganska lång – två till tre veckor.

– Med tilltagande ålder blir sjukdomssymtomen mer uttalade, och i åldersgruppen 20–30 år är mykoplasmainfektion den vanligaste orsaken till lunginflammation, framhåller myndigheten.

Insjuknandet går långsamt och bland annat kan heshet och huvudvärk vara tidiga symtom.

Folkhälsomyndigheten påtalar också att utbrott kan inträffa i verksamheter som skolor och inom familjen. Smittan förekommer i alla åldersgrupper, men de flesta blir inte allvarligt sjuka.

Foto: T. Barbhuiya resp Lena Katarina Johansson, Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen