Mycket stor framgång för M-KD-SD

2022 04 11

Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna levererar nu till M-KD-SD-sidan på den punkt där det betyder allra mest för Ulf Kristersson och Ebba Busch . Samtidigt ökar nu SD:s chans att ingå i framtida regeringar.

Med exakt fem månader kvar till valdagen är det så pass jämnt i mätningarna att båda regeringsunderlagen har chans att vinna och bilda regering efter valet.

Det ser med andra ord ut att bli en rysare.

De två alternativen

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – som utgör kärnan i det högra regeringsunderlagsalternativet – är betydligt mer samspelta än den andra sidan vars kärna är Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Centern och Liberalerna utgör inte på samma tydliga sätt kärna i något regeringsunderlag men Centern är åtminstone i nuläget en absolut nödvändighet för fortsatt socialdemokratiskt inflytande.

Och Liberalerna har tydligt meddelat att de vill ha en moderatledd regering.

M och KD:s tvekan till SD

Den största klyftan inom M-KD-SD-sidan har varit och är fortsatt den internationella politiken.

Moderaterna och Kristdemokraterna anser på den punkten att Sverigedemokraterna står för en udda, omodern, isolationistisk och vansklig inställning där man gått en ensam väg mot isolering i diverse frågor.

Perfekt lösning för M-KD-SD

Men det är på just den punkten som SD nu levererar och på exakt den enskilda fråga där en förändring betyder allra mest för Ulf Kristersson och Ebba Busch – nämligen Nato.

Sverigedemokraternas besked i dag om att man säger ja till Nato om Finland säger ja är en perfekt lösning för M-KD-SD-sidans möjlighet till samverkan i framtiden.

Viktigaste utrikesfrågan

Beskedet innebär i praktiken sannolikt att Sverigedemokraterna säger ja till Nato eftersom Finland med stor säkerhet går mot ett ja inom kort.

Det skulle innebära att M, KD och SD i det läget har samma uppfattning i den absolut viktigaste utrikespolitiska och säkerhetspolitiska frågan med internationell prägel i svensk politik.

SD:s regeringschans ökar tydligt

Det är en mycket, mycket stor framgång för M-KD-SD som gemensamt alternativ. Det största hindret för en framtida plats som regeringsparti vore därmed undanröjd för SD.

Beskedet ökar tydligt SD:s chans att ingå i en framtida regering.

Dessutom har SD på ett skickligt sätt hanterat den åtminstone tidigare känsliga Natofrågan i partiet.

SD säger ju inte ja till Nato rakt av – utan bara om Finland säger ja.

Alla tre blir vinnare

Därmed behåller partiet sin nordiska tonvikt samtidigt som man går M och KD till mötes.

Det blir med andra ord en perfekt mix ur ett M-KD-SD-samverkansperspektiv som tillåter alla tre partier att behålla sin särprägel.

Alla blir vinnare och ingen blir förlorare.

Det gamla läggs åt sidan

För SD är det även ett effektivt och resolut sätt att reducera och minimera den skada som uppstod av bland annat Roger Richthoffs rysskandal och av partiledarens ovilja att välja mellan Putin och Biden.

SD anser att partiet med flit misstolkats då Jimmie Åkesson hela tiden framhöll att när det gäller samhällssystem så valde han USA framför Ryssland.

Men Moderaterna och andra partier underkände ändå hans svar.

Ett Nato-ja gör emellertid att de gamla turerna läggs åt sidan och det nya beskedet hamnar i fokus.

Tydligaste Putin-nejet

Ett ja till Nato är det tydligaste avståndstagandet till Putinregimen man kan tänka sig.

Ytterligare ett plus för M-KD-SD-samverkan är att SD:s besked kommer före ett eventuellt S-besked om detsamma.

Det har varit en av de starkaste dagarna hittills när det gäller Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas väg mot nära samarbete och framtida regeringssamverkan.

Foto: Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Finland trotsar Europa – slår till mot Ryssland

2026 11 02

Finland tar till krafttag mot Ryssland.

Finland planerar ett oväntat drag mot ryska idrottare.

Landet vill agera på egen hand – utan att invänta EU, rapporterar Yle.

Ska stoppa ryska idrottare

Finlands utrikesminister Elina Valtonen (Samlingspartiet) uppger att landet tänker driva igenom ett nationellt inreseförbud mot ryska idrottare.

Frågan har tidigare diskuterats på EU-nivå. Finland vill dock inte invänta ett gemensamt beslut från medlemsländerna, utan planerar att gå vidare med egna nationella åtgärder för att stoppa ryska idrottare från att resa in i landet.

– Om Ryssland fortsätter sitt anfallskrig kommer ryska idrottare inte att ha något att göra i Finland nästa år, skriver Elina Valtonen i ett inlägg på X.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Kan påverka alla

Valtonen antyder att åtgärderna kan omfatta samtliga ryska idrottare, även dem som tävlar under neutral flagg.

– När det gäller exempelvis visumlagstiftningen är den kopplad till medborgarskap och inte till vilka symboler man tävlar under, säger hon till Helsingin Sanomat.

Exakt hur förbudet ska genomföras är ännu inte klart. Enligt Helsingin Sanomat handlar det sannolikt om förändringar i visumreglerna. Med dagens regler kan idrottare från Ryssland i vissa fall resa in i Finland för att arbeta, om de uppfyller villkoren.

I slutet av november väntas ryska längdskidåkare till Ruka för en deltävling i världscupen. Nästa vecka väntas även ryska hockeyspelare till Finland för NHL-matcher.

Uppmanar fler länder

Samtidigt har frågan om ryskt deltagande i internationell ishockey blivit alltmer aktuell.

Finlands idrottsminister Mika Poutala (KD) säger att han inte tror att Finland kommer att spela mot Ryssland i hockey-VM.

– Jag ser inte någon situation där idrottsförbundet och staten skulle ha olika uppfattningar i en fråga. Jag tror att slutresultatet blir att vi inte kommer att spela mot Ryssland i tävlingar, säger han till Helsingin Sanomat.

Finlands ishockeyförbund har under helgen varit i kontakt med flera stora europeiska hockeynationer för att undersöka möjligheten till en gemensam lösning.

Poutala menar att en bojkott från ett enskilt land inte skulle sätta särskilt stor press på det internationella ishockeyförbundet.

– Men om plötsligt fem eller sex stora hockeynationer säger att vi vägrar spela om Ryssland är med, då blir trycket på det internationella förbundet något helt annat, säger ministern.

Bakgrunden är ett beslut från idrottens skiljedomstol Cas, som innebär att Internationella ishockeyförbundet ska tillåta ryska landslag att delta i turneringar igen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen