MSB uppmanar svenska folket: var beredda

2024 01 10

I samband med konferens Folk och Försvar har både regeringen och överbefälhavare Micael Bydén varnat för att det kan bli krig i Sverige.

Uttalanden har varit betydligt skarpare än tidigare och fått kritik, men enligt öb har folk inte förstått allvaret

– Människors ovilja att fullt ut se allvaret och vad det kan innebära för svensk del har varit både problematisk och farlig, sade Micael Bydén till Expressen igår.

Sju dagar

Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, betonar nu att svenska folket bör förbereda sig på ett scenario där Sverige försätts i kris eller krig.

Allmänheten behöver vara beredd på att klara sig i sju dagar utan hjälp från samhället – till exempel om elsystemet slås ut av främmande makt.

– Du förväntas klara dig i en vecka utan samhällets hjälp vid ett strömavbrott, understryker MSB på sin hemsida.

Säkra värmen

Uppmaningen förmedlas på nytt av Anna Wennerström, pressansvarig på MSB.

– Det handlar om vatten, värme, mat och kommunikation, säger hon till Svenska Dagbladet.

Mest kritiskt vid strömavbrott är värmen. Därför råds befolkningen att ha en reservlösning för hur man ska kunna värma upp sin bostad.

Till exempel med kamin, värmeljus eller gasolvärmare.

– Man får utgå från vad man själv har för möjligheter eftersom vi bor olika. Om du kan det så är det jättebra, säger Anna Wennerström.

Ett missförstånd

Förberedelserna går under samlingsbegreppet hemberedskap – målet att alla som kan är förberedda för att klara sig en vecka med mat, vatten, radio och värme.

En del av uppmaningarna handlar också om att det finns ett missförstånd om att man ska ha hemberedskap i 72 timmar – vilket är fallet i bland annat USA men också flera kommuner i Sverige.

Men det är alltså sju dagar som du förväntas klara dig själv.

– Regeringen i Sverige fattade 2020 ett försvarspolitiskt beslut om att rekommendera att privatpersoner har en veckas beredskap. Sedan dess är det en vecka som gäller, men 72 timmar är förstås bättre än inget, framhåller MSB.

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Smocka för alla med bostadsrätt

2026 11 14

Trots sjunkande räntor väntar nya avgiftshöjningar för många bostadsrättsägare inför nästa år.

För en vanlig trerumslägenhet kan kostnaden öka med upp till 7 200 kronor om året.

Så mycket dyrare kan det bli

Många bostadsrättsägare har hoppats på billigare boende när räntorna sjunkit. Men enligt fastighetsförvaltaren Nabo finns det fortfarande flera faktorer som pressar bostadsrättsföreningarnas ekonomi.

– Inflationen är på väg tillbaka. Kronan har försvagats, höga energipriser sprider sig till transporter och tjänster, och om skattelättnaderna på mat och drivmedel tas bort stiger priserna ytterligare, uppger Nabo.

Enligt en sammanställning från Egrannar väntas den genomsnittliga månadsavgiften i Sverige landa på 798 kronor per kvadratmeter och år vid årsskiftet.

För en lägenhet på 75 kvadratmeter innebär det en månadsavgift på knappt 5 000 kronor.

Om avgiften höjs med 8–12 procent kan det innebära ytterligare 400–600 kronor i månaden. På ett år blir det upp till 7 200 kronor extra.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Driver upp kostnaderna

En viktig förklaring är att kostnaderna för el, fjärrvärme, vatten och avfall fortsätter att stiga.

Under 2026 ökade dessa kostnader med i genomsnitt 6,9 procent, enligt Nils Holgersson-rapporten.

Vatten och avlopp stod för den största ökningen. I 94 kommuner höjdes VA-taxan med minst tio procent.

Inför 2027 rekommenderar Nabo ytterligare kostnadsökningar på åtta procent för vatten och något lägre för el och fjärrvärme.

– Nabo räknar med cirka 5 procent för både el och fjärrvärme, främst på grund av högre elnätskostnader, meddelar bolaget.

Samtidigt behöver föreningarna ta höjd för framtida underhåll och renoveringar.

Kan höja på egen hand

Trots att många föreningar redan har höjt avgifterna finns det ett fortsatt behov av att stärka ekonomin. Föreningarna höjer därför lite för att kunna bygga upp sparandet till framtida underhåll.

– Sammantaget innebär årets låga ökningar att sparandet i många föreningar i praktiken står stilla. På längre sikt är det inte hållbart. Gapet mellan det faktiska sparandet och det som krävs för framtidens underhåll ligger kvar på omkring 150 kronor per kvadratmeter, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo, till Fastighetstidningen.

Under 2026 bromsade den genomsnittliga avgiftshöjningen in till 1,5 procent.

Andra läser: 2 000 kronor direkt – många bilister går i samma fälla

Foto: MKB

Text: Redaktionen