MP till angrepp mot S – Det blir en helt annan valkampanj

2021 12 12

MP och S har regerat tillsammans i 7 år. Men mindre än två veckor efter att MP lämnat regeringen går nu partiet till hårt angrepp mot sin tidigare regeringskollega.

– Det är ett svek, säger Per Bolund riktat till Socialdemokraterna, rapporterar Aftonbladet.

Fel riktning enligt MP

Tidningen radar upp flera händelser som ligger bakom Miljöpartiets irritation på Socialdemokraterna. De Gröna anser att man knappt hunnit lämna regeringen förrän Socialdemokraterna går i helt fel riktning i en rad olika frågor.

Första frågan - Slutförvar

Den tidigare miljö- och klimatministern Per Bolund framhöll riskerna för miljön och framtida generationer avseende den omdiskuterade frågan om Sverige ska satsa på slutförvar av utbränt kärnbränsle. MP ville vänta med beslutet och invänta mer forskningsunderlag då partiet befarar att slutförvaret innebär stora risker för miljö, vatten och människor.

Men Socialdemokraterna och den nya klimat- och miljöministern Annika Strandhäll vill nu gå snabbt fram till beslut.

Andra frågan - Gruvor

Socialdemokraterna signalerar att man vill satsa på Sveriges gruvnäring men detta är något som Miljöpartiet länge har ställt sig tveksamma till.

Miljöpartiet anser att det finns flera risker med gruvorna och att man inte får glömma bort att samtidigt värna naturen. Partiet ser även risker med att samerna hotas av gruvnäringen.

Tredje frågan - Flyget

Socialdemokraterna och Moderaterna ser ut att närma sig varandra när det gäller satsningen på att bygga ut flygplatsen på Arlanda. Det går stick i stäv med Miljöpartiets inriktning att jobba för minskad flygtrafik och istället satsa på klimatvänligare alternativ. Partiet vill inte bygga ut Arlanda.

Djup oro inom MP

Socialdemokraternas signaler och snabba agerande inom miljö och klimatområdet skapar nu stor oro inom Miljöpartiet mindre än två veckor efter att partierna gick skilda vägar i regeringsfrågan.

– Det visar på vad som händer när Miljöpartiet inte sitter i regering längre, säger Per Bolund till Aftonbladet och kritiserar bland annat Socialdemokraternas syn på flygtrafiken.

S faller för populism enligt MP

– Flyget är det mest miljöskadliga transportslaget vi har. Vi är besvikna över en politik som så lätt verkar falla för oppositionens populism istället för att stå upp för nödvändiga beslut, säger MP-ledaren.

ANALYS

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har olika politik på en rad områden men har under sina 7 år i regering tillsammans gjort precis det alla partier måste göra när man sitter i samma regering – de har kompromissat. Nu har dock den eran tagit slut och det påverkar även valkampanjen 2022.

S och MP kommer inte alls att gå hand i hand på samma sätt som inför valen 2014 och 2018 utan istället är rejäl kritik att vänta, särskilt från MP riktat mot S.

S är inte toppklass enligt MP

Miljöpartiets syfte är att klargöra att det är MP som i första hand stått bakom S-MP-regeringens gröna politik och satsningar på klimatet – inte Socialdemokraterna. Partiets budskap till väljarna är att vill man att Sverige fortsatt ska vara ett land i toppklass och global framkant när det gäller klimatpolitiken så ska man rösta på MP inför valet 2022.

S håller inte med men rent valstrategiskt kan inriktningen gynna båda partierna.

Går åt olika håll

Miljöpartiet får möjlighet att betona sin paradfråga, miljö- och klimat, i större skala än om de hade suttit i regeringen. Och Socialdemokraterna kan locka fler mittenväljare genom att ha skakat av sig Miljöpartiet och istället betona sitt fokus på tillväxt och nya jobb.

Rödgröna breddar sig

MP hoppas på en grön effekt som innebär att man tar väljare från den gröna delen inom S och V och möjligen även Centern. Samtidigt som S vill ta väljare direkt från Moderaterna. Den totala effekten är att det rödgröna regeringsunderlaget kan bredda sig på den traditionella höger-vänsterskalan lagom inför valet.

Helt annan valkampanj

Det blir en helt annan valkampanj där Miljöpartiet kan angripa alla de andra partierna och göra utfall mot S och M i samma andetag. En sådan utveckling gynnar både S och MP.

Att få kritik från Miljöpartiet är paradoxalt nog ett plus för Magdalena Anderssons (S) del sett till många väljares preferenser.

Foto:

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen