MP nära stor förändring – hårt slag för språkrören

2023 05 03

Fler tunga MP-profiler kräver nu en omfattande förändring.

En betydande andel miljöpartister vill byta ut språkrören mot en partiledare, rapporterar DN.

– Vi behöver bli kända, man måste kunna relatera till våra ledare. Det är svårare att få fram två ledare och skapa förtroende kring dem, säger Janne Grönholm, kommunalråd i Malmö, till tidningen.

Han är en av flera MP-profiler som nyligen ändrat sig och vill sen en partiledare i stället för två språkrör.

Hon kan ta över

Henrik Ölvebo, kommunalråd i Gällivare, är inne på samma linje.

Han vill även se ett skifte till en partiledare.

Och enligt honom finns det bara en som kan lyfta MP.

Den före detta kulturministern Alice Bah Kuhnke, som numera representerar Miljöpartiet i EU-parlamentet.

– Den naturliga ledaren jag ser är Alice Bah Kuhnke. Hon är sjukt kompetent och kan använda media och gå igenom rutan, säger Henrik Ölvebo till DN.

I EU-parlamentet har Alice Bah Kuhnke engagerat sig i klimat- och miljöfrågor. Hon har även förespråkat en öppnare flyktingpolitik i Europa.  

Ungdomsförbund kräver förändring

Miljöpartiets ungdomsförbund, Gröna studenter och Grön ungdom, har även tagit ställning  för att frångå modellen med två språkrör och övergå till en ensam ledare för partiet.

– Det vi märker är att politik mer och mer handlar om personer, vilket är olyckligt egentligen. Hela idén med två språkrör var att politiken skulle stå i fokus, inte personerna, sa Rebecka Forsberg, språkrör för Grön Ungdom, till Expressen i slutet av mars.

Tillsammans med ett tio andra tongivande miljöpartister skrev Forsberg även en debattartikel i SvD, där kravet på en övergång till en ensam partiledare lyftes.

– Ett huvudbudskap är bättre än två, ett fåtal prioriterade frågor är bättre än många, och en stark företrädare är bättre än två. Ett språkrör betraktas helt enkelt som lite mindre värt än en partiledare, just därför att det finns två. 

– Det blir dessutom mycket svårare för väljarna att hinna lära känna våra företrädare när de hela tiden måste turas om att medverka i debatter och utfrågningar, framhöll MP-profilerna.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen