MOLDAVIEN: Efter attackerna – oron för utbrett krig ökar

2022 04 27

Ryssland iscensätter attacker i Transnistrien i ett försök att skapa panik.

Det skriver den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) i sin senaste rapport.

”Falsk flagg”

Tankesmedjan uppger att ryska trupper sannolikt genomförde ytterligare en ”falsk flag-operation” den 25-26 april.

– Det överensstämmer med tidigare uppgifter om att flygbasen i Tiraspol förberedde sig för ryska flygplan den 6 och 7 april, skriver ISW.

Attackerna

På måndagen besköts säkerhetstjänstens högkvarter i regionens huvudstad Tiraspol och på tisdagsmorgonen sprängdes två  radiomaster för ryska radiosändningar.

Det har tidigare rapporterats om att Ryssland vill etablera en landkorridor som förbinder ockuperade områden i södra Ukraina med Transnistrien.

Kommenterat attackerna

I Moskva har flera företrädare för Putinregimen kommenterat attackerna.

Biträdande utrikesministern Andrey Rudenko konstaterade att de ansvariga bakom attackerna vill öka spänningarna i Europa ytterligare.

– En utredning ska inledas och vi hoppas att orsaken bakom ska kunna fastslås och att de ansvariga ska bestraffas, säger han enligt The Guardian med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Ta med händelserna i beräkningen

Denis Pushilin, separatistledaren för den ryskstödda utbrytarrepubliken Donetsk i östra Ukraina, har även kommenterat attackerna.

Till ryska medier säger han att Moskva måste ta händelserna i beräkning när nästa steg i offensiven planeras.

Oron för utbrett krig ökar

I Ukraina har landets president Volodymyr Zelensky hävdat att Ryssland straffar Moldavien för att de stöder Ukraina och att Putinregimen planerar att göra landet till en rysk lydstat.

Han konstaterar att Ukrainas Väpnade Styrkor är redo för en eventuell upptrappning i Moldavien.

Uppmanar inblandade parter

FN har varnat för ökade spänningar i regionen och uppmanar nu inblandade parter att avstå från att eskalera situationen. 

– Generalsekreterare Antonio Guteress har uppmanat samtliga parter att avstå från att eskalera spänningarna i Transnistrien, konstaterar FN-ledarens biträdande talesman Fahran Haq.

Foto: President of Russia resp  J. Kingma

Text: Redaktionen

Sex länder går samman – markerar mot Trump

2026 01 04

Sex länder markerar mot USA:s president efter attacken mot Venezuela.

USA:s attack mot Venezuela tidigt på lördagen har lett till kraftiga reaktioner världen över.

Nicolas Maduro har förts ut ur landet och befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Samtidigt går sex länder samman för att markera mot Donald Trump, rapporterar The Guardian.

Går samman

Spanien, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Uruguay har släppt ett gemensamt meddelande där de framhåller att USA:s aktioner “utgör ett extremt farligt prejudikat för fred och regional säkerhet och utsätter civilbefolkningen för fara”.

– Vi uttrycker vår djupa oro över och vårt avståndstagande från de militära handlingar som utförts ensidigt på venezuelanskt territorium, vilka strider mot folkrättens grundläggande principer, i synnerhet förbudet mot användning och hot om våld samt respekten för staters suveränitet och territoriella integritet.

“Oförenligt”

Det gemensamma meddelandet fortsätter.

– Vi uttrycker vår oro gällande varje försök till statlig kontroll, administration eller externt övertagande av naturresurser eller strategiska resurser, vilket är oförenligt med internationell rätt och hotar regionens politiska, ekonomiska och sociala stabilitet.

Läs mer: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Kristerssons kommentar

Många världsledare har kommenterat händelserna med olika uppfattningar om attacken.

En som uttryckt sina tankar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur, skriver statsministern på X.

– Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Domstol på Manhattan

Maduro och hans fru Cilia Flores väntas framträda i en federal domstol på Manhattan på måndagen.

Detta enligt en talesperson för domstolen, rapporterar BBC.

Läs mer: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

3dec2025

Skatteverket meddelar ändring inför deklarationen 2026

2026 01 05

En viktig ändring inför deklarationen 2026 påverkar alla deklaranter.

I år inför Skatteverket en viktig förändring för deklarationen.

Sista dagen att lämna in deklarationen har flyttats till den 4 maj, och flera nya datum att hålla koll på gäller alla som deklarerar för inkomståret.

Nytt deklarationsdatum

En av de tydligaste ändringarna inför deklarationen 2026 är att sista dagen för inlämning ändrats jämfört med tidigare år.

Skatteverket har fastställt att den ordinarie sista deklarationsdag i år är den 4 maj – och enligt myndigheten är detta en justering för att datumet alltid ska infalla på en vardag.

– En förändring i år är att den sista dagen att lämna in deklarationen är den 4 maj om du inte har fått anstånd. Anledningen är att sista deklarationsdagen alltid ska vara en vardag, säger Johan Schauman deklarationsexpert på Skatteverket, till Börskollen.

LÄS MER: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Viktiga datum inför 2026

För den som vill vara förberedd finns flera datum att skriva upp i kalendern inför deklarationsperioden.

Först och främst är det viktigt att skaffa en digital brevlåda i god tid.

  • 1 mars – sista dag att skaffa digital brevlåda för att få deklarationen digitalt.
  • 2–6 mars – deklarationerna skickas ut digitalt, och från 6 mars finns de även som pdf på Mina sidor.
  • 15 april – sista dag då pappersdeklarationen ska ha nått dig om du inte har digital brevlåda.

När det gäller själva inlämningen öppnar möjligheten att deklarera från och med 17 mars, och om du godkänner din deklaration digitalt utan ändringar senast 31 mars, kan du få skatteåterbäring redan tidigt i april.

Skatteåterbäring och fler datum

– Att ha koll på datumen gör det också lättare att planera för eventuell skatteåterbäring. Den som lämnar in i tid kan få besked om slutlig skatt och eventuell återbäring mellan 7 och 10 april, uppger Skatteverket.

Om du deklarerar senast 4 maj kommer Skatteverket att betala ut återbäringen i början av sommaren, vanligen mellan 9 och 11 juni, förutsatt att allt är i ordning.

För den som av någon anledning inte fått besked tidigare kan även senare utbetalningar ske, till exempel i augusti eller så sent som i december.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen