Moderatkommittén svarar – Men småbarnsföräldern tillbakavisar

2021 10 24

Ord står mot ord avseende Moderaternas väntade toppkandidat som är småbarnsförälder men som ströks från Moderaternas riksdagslista i Kalmar län.

Carl-Wiktor Svensson, känd som ”glesbygdsmoderaten”, var tredje namn på M:s riksdagslista i Kalmar län 2018 och erhöll även tredje flest kryss, 761 stycken. Han kandiderar igen till valet 2022 och flera fakta på den lista Moderaternas nomineringskommitté i nuläget presenterat – där Carl- Wiktor Svensson överraskande nog strukits bort – pekar på att han skulle ha goda chanser att bli vald.

Fakta talar för glesbygdsmoderaten

▪Väldigt få personer på listan är kända i Kalmar län.

▪Inget av de åtta toppnamnen från M:s riksdagslista 2018 finns med listan.

▪De två namn som fanns på plats 9 och 10 vid valet 2018 och som även väntas finnas med på nya listan, Monica Ljungdahl och Emil Jörgensen, fick 128 respektive 47 kryss.

▪Det kan jämföras med Carl-Wiktor Svensson som hade plats 3 och som fick hela 761 kryss.

▪Plats nr 1 hade Kalmar läns nuvarande M-riksdagsledamot Jan R Andersson som inte ställer upp för omval.

▪Plats nr 2 hade Harald Hjalmarsson som inte heller ställer upp igen.

Fanns med ända till sista mötet

Enligt uppgifter till bland annat Smålands största dagstidning Barometern-OT fanns Carl-Wiktor Svensson med i nomineringsprocessen ända fram till nomineringsgruppens sista möte då man valde att stryka bort honom helt – på grund av att han är ensamstående småbarnspappa.

– Ja den enda motiveringen som jag har fått är att jag är småbarnsförälder, säger Carl-Wiktor Svensson. Det hela har skapat upprörda känslor i Kalmar län.

Nomineringskommittén svarar

Men nu går Moderaterna i Kalmar läns nomineringskommitté till riksdagen med ordförande Carl Dahlin i spetsen ut och svarar på kritiken. Han klargör att rollen som småbarnsförälder inte diskvalificerar en kandidat.

– Faktum är att avgående riksdagsledamot Jan R Andersson är småbarnsförälder samt att en tredjedel av den nu föreslagna toppen av listan består av småbarnsföräldrar, framför Carl Dahlin i ett pressmeddelande.

Kunde inte räkna med fullt engagemang

Han menar att det finns något annat som gör att Carl-Wiktor Svensson strukits.

– Carl-Wiktor Svensson har vid fler än ett intervjutillfälle klargjort att han kommer vara begränsad att åka till Stockholm för att delta i riksdagens arbete. Detta är för Moderaterna som helhet en grundförutsättning, framhåller Carl Dahlin som poängterar att riksdagsgruppens tisdagssammanträden har obligatorisk närvaro och att en absolut majoritet av nomineringskommittén bedömde honom som olämplig för uppdraget.

– Då hans fulla engagemang inte var att räkna med, framför Carl Dahlin som tillägger att listan är klubbad.

Varit glasklar till kommittén

Carl-Wiktor Svensson tillbakavisar uppgifterna och anser att Dahlin går ut med felaktig information.

– Det stämmer inte. Jag har dock varit tydlig med att barnen alltid kommer gå först samt att det kan uppstå situationer då jag kommer behöva prioritera barnen framför förtroendeuppdraget. Jag tror att det är få föräldrar som skulle kompromissa kring det. Men jag har grundförutsättningarna att representera Moderaterna i vår huvudstad enligt de villkor som ställs – och det har jag varit tydlig med sedan i somras.

Kanske missuppfattning

– Jag har också varit tydlig, och det kanske är här man väljer att missuppfatta mig, att jag som riksdagsledamot vill vara aktiv i länet de dagarna jag inte är i Stockholm. Det är Kalmar län jag representerar och jag tror det är viktigt med en lokal förankring för att rätt beslut ska tas, säger Carl-Wiktor Svensson som betonar att han i flera månader varit mycket tydlig med nomineringskommittén om att han med han ordnat så att han kan jobba för fullt i riksdagen även om han är småbarnsförälder.

Marcus Schön från Högsbymoderaterna uppger för Barometern-OT att han hoppar av Kalmarlistan med anledning av hur nomineringskommittén behandlat Carl-Wiktor Svensson.

Högsby kommun står därefter helt utan kandidat på listan.

Foto: Carl- Wiktor Svensson

[yop_poll id="808"]

5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen