Moderatkommittén svarar – Men småbarnsföräldern tillbakavisar

2021 10 24

Ord står mot ord avseende Moderaternas väntade toppkandidat som är småbarnsförälder men som ströks från Moderaternas riksdagslista i Kalmar län.

Carl-Wiktor Svensson, känd som ”glesbygdsmoderaten”, var tredje namn på M:s riksdagslista i Kalmar län 2018 och erhöll även tredje flest kryss, 761 stycken. Han kandiderar igen till valet 2022 och flera fakta på den lista Moderaternas nomineringskommitté i nuläget presenterat – där Carl- Wiktor Svensson överraskande nog strukits bort – pekar på att han skulle ha goda chanser att bli vald.

Fakta talar för glesbygdsmoderaten

▪Väldigt få personer på listan är kända i Kalmar län.

▪Inget av de åtta toppnamnen från M:s riksdagslista 2018 finns med listan.

▪De två namn som fanns på plats 9 och 10 vid valet 2018 och som även väntas finnas med på nya listan, Monica Ljungdahl och Emil Jörgensen, fick 128 respektive 47 kryss.

▪Det kan jämföras med Carl-Wiktor Svensson som hade plats 3 och som fick hela 761 kryss.

▪Plats nr 1 hade Kalmar läns nuvarande M-riksdagsledamot Jan R Andersson som inte ställer upp för omval.

▪Plats nr 2 hade Harald Hjalmarsson som inte heller ställer upp igen.

Fanns med ända till sista mötet

Enligt uppgifter till bland annat Smålands största dagstidning Barometern-OT fanns Carl-Wiktor Svensson med i nomineringsprocessen ända fram till nomineringsgruppens sista möte då man valde att stryka bort honom helt – på grund av att han är ensamstående småbarnspappa.

– Ja den enda motiveringen som jag har fått är att jag är småbarnsförälder, säger Carl-Wiktor Svensson. Det hela har skapat upprörda känslor i Kalmar län.

Nomineringskommittén svarar

Men nu går Moderaterna i Kalmar läns nomineringskommitté till riksdagen med ordförande Carl Dahlin i spetsen ut och svarar på kritiken. Han klargör att rollen som småbarnsförälder inte diskvalificerar en kandidat.

– Faktum är att avgående riksdagsledamot Jan R Andersson är småbarnsförälder samt att en tredjedel av den nu föreslagna toppen av listan består av småbarnsföräldrar, framför Carl Dahlin i ett pressmeddelande.

Kunde inte räkna med fullt engagemang

Han menar att det finns något annat som gör att Carl-Wiktor Svensson strukits.

– Carl-Wiktor Svensson har vid fler än ett intervjutillfälle klargjort att han kommer vara begränsad att åka till Stockholm för att delta i riksdagens arbete. Detta är för Moderaterna som helhet en grundförutsättning, framhåller Carl Dahlin som poängterar att riksdagsgruppens tisdagssammanträden har obligatorisk närvaro och att en absolut majoritet av nomineringskommittén bedömde honom som olämplig för uppdraget.

– Då hans fulla engagemang inte var att räkna med, framför Carl Dahlin som tillägger att listan är klubbad.

Varit glasklar till kommittén

Carl-Wiktor Svensson tillbakavisar uppgifterna och anser att Dahlin går ut med felaktig information.

– Det stämmer inte. Jag har dock varit tydlig med att barnen alltid kommer gå först samt att det kan uppstå situationer då jag kommer behöva prioritera barnen framför förtroendeuppdraget. Jag tror att det är få föräldrar som skulle kompromissa kring det. Men jag har grundförutsättningarna att representera Moderaterna i vår huvudstad enligt de villkor som ställs – och det har jag varit tydlig med sedan i somras.

Kanske missuppfattning

– Jag har också varit tydlig, och det kanske är här man väljer att missuppfatta mig, att jag som riksdagsledamot vill vara aktiv i länet de dagarna jag inte är i Stockholm. Det är Kalmar län jag representerar och jag tror det är viktigt med en lokal förankring för att rätt beslut ska tas, säger Carl-Wiktor Svensson som betonar att han i flera månader varit mycket tydlig med nomineringskommittén om att han med han ordnat så att han kan jobba för fullt i riksdagen även om han är småbarnsförälder.

Marcus Schön från Högsbymoderaterna uppger för Barometern-OT att han hoppar av Kalmarlistan med anledning av hur nomineringskommittén behandlat Carl-Wiktor Svensson.

Högsby kommun står därefter helt utan kandidat på listan.

Foto: Carl- Wiktor Svensson

[yop_poll id="808"]

03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen