Moderat profil byter till Kristdemokraterna

2022 11 06

Moderaternas tidigare kommunalråd i Sölvesborg lämnar partiet och går över till KD. Samtidigt ägde en stor manifestation rum i Sölvesborg i går.

Det handlar om toppolitikern Paul Andersson som var en av strategerna bakom beslutet att bilda Samstyret i Sölvesborgs kommun.

Kommunalråd för Moderaterna

Samstyret var den koalition som vann valet i Sölvesborgs kommunval 2018 och som bestod av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och det lokala SoL-partiet som står för Sölvesborg och Lister.

När Emilie Pilthammar (M) slutade som kommunalråd tog Paul Andersson (M) över. Men nu lämnar han partiet.

– Politik är kompromisser om man inte har 50%. Jag fokuserar därför på politikens riktning så man förflyttar sig i rätt riktning, framhåller Paul Andersson.

– När därför Moderaterna lokalt i Sölvesborg nu väljer att överge Samstyret och styra nästa period ihop med de röda kan jag inte ställa upp längre. Det finns många trevliga sossar, men politikens inriktning med kollektivet i centrum är helt fel för mig.

Vill inte styra med Socialdemokraterna

Moderaterna har nu bildat styre i Sölvesborgs kommun tillsammans med Socialdemokraterna. Med på tåget finns även Centern och SoL-partiet.

– Jag sa direkt efter moderaternas interna omröstning att jag inte tänkte styra med Socialdemokraterna så jag började tänka på vad jag skulle göra, framför Paul Andersson.

– Hade några olika vägar att gå och nu efter några veckor är det svåra beslutet fattat. Jag byter parti till Sölvesborgs enda kvarvarande borgerliga parti, Kristdemokraterna.

Manifestation på lördagen

I går lördag ägde en manifestation rum på Stortorget i Sölvesborg där deltagarna vädjade till Moderaterna om att komma tillbaka till Samstyret.

– Jag lade min röst på Moderaterna med förhoppningen att de skulle fortsätta med Samstyret i fyra år till. Jag är missnöjd, säger demonstrationens initiativtagare Benny Seferi som till vardags jobbar som bussförare.

En av manifestationens deltagare var ingen mindre än Louise Erixon (SD).

Jag vill kommunicera, och det har också KD gjort, att famnen är öppen att komma tillbaka. Det här styret behöver inte ens tillträda den 19 december, säger hon till SVT.

– Det kan vara så att vi kanske får ett samstyre ändå, säger Louise Erixon (SD).

Topprekrytering för KD

Det finns ett betydande missnöje bland moderater i Sölvesborg över att M gått samman med S och Paul Anderssons beslut att lämna Moderaterna får mycket stor uppmärksamhet.

För Kristdemokraterna är beskedet en positiv överraskning.

– Vi är glada att Paul ha valt oss. Det är en topprekrytering, säger Robert Manea, KD:s gruppledare i Sölvesborgs kommun, till Sydöstran.

För Paul Andersson låg KD nära till hands.

– Jag kände att det var det parti som låg mig närmast i mina grundvärderingar. När jag en gång valde att engagera mig politiskt så var det mellan just Moderaterna och Kristdemokraterna, säger han till tidningen. 

Siktar på nytt samstyre

Paul Andersson har varit moderat i flera årtionden och kände viss vemod när han fattade beslutet.

– För trettio år sedan blev jag medlem i Moderaterna under [stadsfestivalen] Killebom och har sedan dess varit aktiv på diverse poster i och för partiet. Jag blev medlem främst för att värna den personliga friheten.

– Lite vemod känner jag, men samtidigt spänd förväntan över vad som sker framöver, betonar Paul Andersson på sin Facebooksida.

Nu är hans fokus Sölvesborgs nästa kommunval och det råder ingen tvekan om vad som är hans mål.

– Nu tar jag sikte på ett nytt Samstyre senast 2026, framhåller Paul Andersson – numera kristdemokrat.

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen