11 augusti 2026

Mobiloperatör uppmanar: Vidta åtgärd för miljontals telefoner

2024 03 20

En mobiloperatör går nu ut med en uppmaning till svenska folket som berör miljontals mobiltelefoner runt om i Sverige.

I tider av inflation är det många svenskar som söker efter möjligheter till extra tillskott i plånboken.

Många kan tänka sig att göra sig av med ägodelar för att få ett extra klirr i kassan.

Men det finns en möjlig källa till ekonomisk vinning som förvånansvärt få tänker på:

Avlagda mobiltelefoner.

Miljoner oanvända mobiler

En ny undersökning visar att just gamla mobiltelefoner toppar listan över saker som svenskar kan tänka sig att göra sig av med för att få ett extra tillskott i plånboken.

Men trots det uppger endast fem av 100 svenskar att de har bytt in sina gamla mobiler under det senaste året, enligt undersökningen som gjorts av Verian Group på uppdrag av Halebop.

– Vi vet att det ligger miljoner oanvända mobiltelefoner hemma hos svenskarna. De flesta hushåll har flera hundralappar att spara på att byta in sina gamla telefoner, menar Emma Craig, Head of Halebop.

Erbjuder ersättning

Många bolag erbjuder ekonomisk ersättning eller rabatter till folk som är villiga att lämna in sin gamla mobiltelefon.

Men trots det är det alltså relativt få svenskar som väljer att lämna in sin gamla telefon.

Istället har de den liggande hemma till ingen nytta.

Emma Craig understryker att det är en bra lösning för alla parter om man väljer att lämna in sin telefon.

– Det är en klockren win-win-situation både för den egna plånboken och klimatet som fler behöver känna till.

Behöver påminna konsumenterna

Den ovan nämnda undersökningen visar dock att många svenskar är positiva till att göra sig av med sin gamla mobil.

– Att svenskarna ändå säger sig vilja göra den prioriteringen är lovande. Här behöver vi i branschen jobba ännu mer med att påminna konsumenterna om att det är både busenkelt och faktiskt finns pengar att spara på att dumpa luren, konstaterar Emma Craig.

Foto: Daniel Romero

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen