Mobiler i Sverige kommer skicka ut masslarm: ”Hoppas de har fel”

2024 09 30

Svenska mobiler kan komma att skicka ut flera miljoner larm, vilket riskerar att bli ett stort problem.

Redan idag har den nya tekniken lett till att det skickas mängder av falsklarm till SOS Alarm.

Det handlar om bland annat mobiler, bilar och klockor som larmar SOS på egen hand när de misstänker en olycka.

Tekniken kan rädda liv, men den leder också till stora mängder falsklarm som tynger SOS verksamhet.

Och snart kan det bli ännu värre, rapporterar SVT.

”Många miljoner larm”

I takt med att gamla mobiler byts ut mot nya så finns risk för allt fler falsklarm eftersom nyare mobiler har den nya larmtekniken.

– Tillverkarna själva har sagt att man kan räkna med strax under ett felaktigt larm per mobil. Då är vi uppe i många miljoner larm. Jag hoppas verkligen att de har fel, Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på SOS Alarm, till kanalen.

I slutet av 2022 skedde exempelvis en mycket kraftig ökning av antalet falsklarm på bara några månader, sedan Android släppt en ny uppdatering.

Från skidbackar och berg- och dalbanor

Tre av fyra automatiska larm från mobiler, bilar och klockor är falsklarm, vilket ställer till stora problem för SOS.

Det leder också till att resurser skickas ut i onödan. Ett exempel kan vara om någon har glömt en mobil på biltaket och sedan kört i väg så att mobilen faller ner.

– Vi har även fått automatlarm från folk som åkte berg- och dalbana eller ramlade i skidbacken, säger Björn Skoglund till kanalen.

SOS Alarm hoppas på att framöver få bli mer delaktiga i utvecklingsprocessen av automatiska larm för att kunna förebygga problemet.

Riskerar kosta liv

SOS Alarm har tidigare tagit upp problemet på sin hemsida.

Den nya tekniken leder både till att man kan rädda fler liv – och att liv kan gå förlorade när SOS verksamhet störs för mycket.

 

– Det positiva är att tekniken kommer kunna hjälpa till att fånga upp dem som av en eller annan anledning inte kan prata. Vi kommer att kunna rädda fler liv, sade Björn Skoglund då.

– Men den allvarliga baksidan är att det också riskerar att kosta fler liv, eftersom vi har en så hög felprocent på den här typen av larm, tillade han.

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen