Mobiler i Sverige kommer skicka ut masslarm: ”Hoppas de har fel”

2024 09 30

Svenska mobiler kan komma att skicka ut flera miljoner larm, vilket riskerar att bli ett stort problem.

Redan idag har den nya tekniken lett till att det skickas mängder av falsklarm till SOS Alarm.

Det handlar om bland annat mobiler, bilar och klockor som larmar SOS på egen hand när de misstänker en olycka.

Tekniken kan rädda liv, men den leder också till stora mängder falsklarm som tynger SOS verksamhet.

Och snart kan det bli ännu värre, rapporterar SVT.

”Många miljoner larm”

I takt med att gamla mobiler byts ut mot nya så finns risk för allt fler falsklarm eftersom nyare mobiler har den nya larmtekniken.

– Tillverkarna själva har sagt att man kan räkna med strax under ett felaktigt larm per mobil. Då är vi uppe i många miljoner larm. Jag hoppas verkligen att de har fel, Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på SOS Alarm, till kanalen.

I slutet av 2022 skedde exempelvis en mycket kraftig ökning av antalet falsklarm på bara några månader, sedan Android släppt en ny uppdatering.

Från skidbackar och berg- och dalbanor

Tre av fyra automatiska larm från mobiler, bilar och klockor är falsklarm, vilket ställer till stora problem för SOS.

Det leder också till att resurser skickas ut i onödan. Ett exempel kan vara om någon har glömt en mobil på biltaket och sedan kört i väg så att mobilen faller ner.

– Vi har även fått automatlarm från folk som åkte berg- och dalbana eller ramlade i skidbacken, säger Björn Skoglund till kanalen.

SOS Alarm hoppas på att framöver få bli mer delaktiga i utvecklingsprocessen av automatiska larm för att kunna förebygga problemet.

Riskerar kosta liv

SOS Alarm har tidigare tagit upp problemet på sin hemsida.

Den nya tekniken leder både till att man kan rädda fler liv – och att liv kan gå förlorade när SOS verksamhet störs för mycket.

– Det positiva är att tekniken kommer kunna hjälpa till att fånga upp dem som av en eller annan anledning inte kan prata. Vi kommer att kunna rädda fler liv, sade Björn Skoglund då.

– Men den allvarliga baksidan är att det också riskerar att kosta fler liv, eftersom vi har en så hög felprocent på den här typen av larm, tillade han.

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen