Mitt i invasionen – tilldelas ledande roll i världen

2023 03 31

Det låter nästan som om det vore ett illa valt aprilskämt.

Men imorgon, lördagen den 1 april, tar Ryssland över ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd, vars huvudsakliga syfte bland annat är att verka för fred i världen.

Övergången sker mitt under brinnande invasion av grannlandet Ukraina där rapporter om brutala krigsbrott avlöser varandra.

Skiftar ordförandeskapet

Men att Ryssland blir ordförande i säkerhetsrådet har sin förklaring.

Det beror på att regelverket i FN är uppbyggt som så att ordförandeskapet växlar mellan medlemmarna i alfabetisk ordning. Varje medlem har ordförandeskapet i en månad i taget.

Nu är det alltså åter Rysslands tur i ordningen. Senast man hade posten var i februari 2022 – samma månad som diktatorn Vladimir Putin beordrade sina trupper över gränsen och inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

"Väldigt stötande"

Ryssland är dessutom en av rådets permanenta medlemmar. Enligt stadgarna har man ett särskilt ansvar att värna om fred och säkerhet.

Här har vi en stat som gjort motsatsen till detta. Att den staten nu blir ordförande i säkerhetsrådet är en utveckling som kan tyckas väldigt stötande, säger folkrättsexperten Ove Bring till Dagens Nyheter.

"Kan styra dagordningen"

Ordförandeskapet är till stor del dock enbart en formalitet och har liten effekt i praktiken.

Men det är inte heller helt utan betydelse.

– Visst kan de i viss mån styra vilka frågor som tas upp på dagordningen och ordningsföljden av frågor och när man kallar till möten. Men ordföranden är förpliktigad att låta alla som vill säga vad de har på hjärtat, säger Ove Bring.

Den som kan personifiera Rysslands ledarskap i säkerhetsrådet skulle mycket väl kunna bli FN-ambassadören Vasilij Nebenzia.

Mannen som kanske mest gjort sig känd för att han var den som avbröt en tyst minut för de ukrainska offren som hölls i säkerhetsrådet i samband med årsdagen av invasionen.

Massivt motstånd

Ryssland, och i synnerhet dess pågående krig i Ukraina, möter ett massivt motstånd i FN.

I en omröstning för en dryg månad sedan röstade 141 av 180 länder ja till en resolution om att Ryssland ska dra tillbaka sina trupper omgående.

Enbart sju länder röstade nej. Förutom Ryssland fanns länder som exempelvis Belarus, Nordkorea och Syrien på listan.

Permanent medlem och vetorätt

Samtidigt är Ryssland permanent medlem i säkerhetsrådet. Likt USA, Kina, Frankrike och Storbritannien har man dessutom vetorätt, vilket i praktiken omöjliggör diskussioner om Ukrainakriget, än mindre en lösning.

– Vetorätten innebär att om något av länderna röstar emot ett resolutionsförslag kommer resolutionen inte antas, oavsett hur många av de resterande medlemmarna som röstar för förslaget, framhåller FN på sin hemsida.

Använt flest gånger

Ryssland är också det land som använt vetorätten flest gånger. 

Sedan 1946 har totalt 288 veton slängts in. Av dessa har 119 stycken kommit från dåvarande Sovjetunionen. Sedan 1991 har Ryssland lagt 22 veton.

Bland annat i frågor om Ukraina.

Uteslöts förra året

Att Ryssland borde fråntas sin roll som permanent medlem av FN:s säkerhetsråd har krävts av flera aktörer, inte minst Ukraina.

Man har dock uteslutits ur rådet för mänskliga rättigheter, vilket skedde redan för ett år sedan.

En omröstning resulterade i att 93 länder röstade för att utesluta Ryssland. 24 röstade emot och 58 avstod från att rösta.

– Krigsförbrytare har inget att göra i FN-organ som ska skydda mänskliga rättigheter, twittrade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba efter voteringen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 20

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen


19 dec 2025

Norwegian sätter in direktflyg – ingen konkurrent vill flyga dit

2025 12 20

Norwegian satsar på en ny direktlinje under 2026.

Flygbolaget kommer i juni 2026 inviga den nya linjen som kommer trafikeras två gånger i veckan.

– Den 27 juni 2026 inviger Norwegian sin första direktlinje mellan Köpenhamn och Tbilisi, uppger Norwegian.

– Det är första gången Georgiens huvudstad får direktflyg från Norden – ett steg som väntas underlätta resandet för både turister och affärsresenärer.

Välkomnas av Georgien

Beskedet välkomnas i Georgien som tror att den nya direktlinjen kommer bli värdefull för båda länderna.

– Den här nya rutten representerar ett viktigt steg i att stärka Georgiens förbindelser med norra Europa och skapa fler möjligheter till kulturutbyte, växande turism och affärssamarbeten, säger chefen för Georgiens nationella turistorganisation, Maia Omiadze, i ett uttalande.

Restiden halveras

I dagsläget kräver resor från Skandinavien till Georgiens huvudstad minst ett byte och restiden blir därav oftast uppemot elva timmar.

Med den nya linjen kortas tiden ner ordentligt, då flyget endast kommer ta omkring 4,5 timmar.

– Vi ser fram emot att välkomna fler turister från Danmark och södra Sverige för att upptäcka Georgiens mångsidiga upplevelser, rika historia och varma gästfrihet – där tiden står stilla, säger Maia Omiadze.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: Här är årets smartaste bilköp

Georgien

Georgien ligger på gränsen mellan Europa och Asien.

Landet har en kuststräcka vid Svarta havet men sträcker sig också högt upp i Kaukasusbergen.

Sidenvägen passerar landet och regionen har därför varit en mötesplats för världens civilisationer under historien.

Gränsar mot Ryssland

I norr gränsar Georgien till Ryssland.

Söder om landet ligger Armenien och Turkiet och Azerbajdzjan ligger österut.

– Georgien har identifierat de skandinaviska länderna som en av de viktigaste marknaderna i processen att utveckla flyg- och turismsektorerna, uppger Norwegian.

– Norwegians direktlinje möjliggör både affärs- och fritidsresor från Nordeuropa, vilket kommer att bredda Georgiens synlighet i en region där direkt tillgång fram till nu har varit begränsad.

LÄS OCKSÅ: Helt unik fabrik ska byggas i Sverige – ska stå färdig 2028

Foto: Norwegian

Text: Redaktionen