Mitt i invasionen – tilldelas ledande roll i världen
2023 03 31
Det låter nästan som om det vore ett illa valt aprilskämt.
Men imorgon, lördagen den 1 april, tar Ryssland över ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd, vars huvudsakliga syfte bland annat är att verka för fred i världen.
Övergången sker mitt under brinnande invasion av grannlandet Ukraina där rapporter om brutala krigsbrott avlöser varandra.
Skiftar ordförandeskapet
Men att Ryssland blir ordförande i säkerhetsrådet har sin förklaring.
Det beror på att regelverket i FN är uppbyggt som så att ordförandeskapet växlar mellan medlemmarna i alfabetisk ordning. Varje medlem har ordförandeskapet i en månad i taget.
Nu är det alltså åter Rysslands tur i ordningen. Senast man hade posten var i februari 2022 – samma månad som diktatorn Vladimir Putin beordrade sina trupper över gränsen och inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.
"Väldigt stötande"
Ryssland är dessutom en av rådets permanenta medlemmar. Enligt stadgarna har man ett särskilt ansvar att värna om fred och säkerhet.
– Här har vi en stat som gjort motsatsen till detta. Att den staten nu blir ordförande i säkerhetsrådet är en utveckling som kan tyckas väldigt stötande, säger folkrättsexperten Ove Bring till Dagens Nyheter.
"Kan styra dagordningen"
Ordförandeskapet är till stor del dock enbart en formalitet och har liten effekt i praktiken.
Men det är inte heller helt utan betydelse.
– Visst kan de i viss mån styra vilka frågor som tas upp på dagordningen och ordningsföljden av frågor och när man kallar till möten. Men ordföranden är förpliktigad att låta alla som vill säga vad de har på hjärtat, säger Ove Bring.
Den som kan personifiera Rysslands ledarskap i säkerhetsrådet skulle mycket väl kunna bli FN-ambassadören Vasilij Nebenzia.
Mannen som kanske mest gjort sig känd för att han var den som avbröt en tyst minut för de ukrainska offren som hölls i säkerhetsrådet i samband med årsdagen av invasionen.
Massivt motstånd
Ryssland, och i synnerhet dess pågående krig i Ukraina, möter ett massivt motstånd i FN.
I en omröstning för en dryg månad sedan röstade 141 av 180 länder ja till en resolution om att Ryssland ska dra tillbaka sina trupper omgående.
Enbart sju länder röstade nej. Förutom Ryssland fanns länder som exempelvis Belarus, Nordkorea och Syrien på listan.
Permanent medlem och vetorätt
Samtidigt är Ryssland permanent medlem i säkerhetsrådet. Likt USA, Kina, Frankrike och Storbritannien har man dessutom vetorätt, vilket i praktiken omöjliggör diskussioner om Ukrainakriget, än mindre en lösning.
– Vetorätten innebär att om något av länderna röstar emot ett resolutionsförslag kommer resolutionen inte antas, oavsett hur många av de resterande medlemmarna som röstar för förslaget, framhåller FN på sin hemsida.
Använt flest gånger
Ryssland är också det land som använt vetorätten flest gånger.
Sedan 1946 har totalt 288 veton slängts in. Av dessa har 119 stycken kommit från dåvarande Sovjetunionen. Sedan 1991 har Ryssland lagt 22 veton.
Bland annat i frågor om Ukraina.
Uteslöts förra året
Att Ryssland borde fråntas sin roll som permanent medlem av FN:s säkerhetsråd har krävts av flera aktörer, inte minst Ukraina.
Man har dock uteslutits ur rådet för mänskliga rättigheter, vilket skedde redan för ett år sedan.
En omröstning resulterade i att 93 länder röstade för att utesluta Ryssland. 24 röstade emot och 58 avstod från att rösta.
– Krigsförbrytare har inget att göra i FN-organ som ska skydda mänskliga rättigheter, twittrade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba efter voteringen.
Foto: President of Russia Office
Text: Redaktionen
