Misstänkt nekar till att ha slagit Frederiksen: ”Hon är kvinna”

2024 06 08

Mannen som misstänks ha slagit Danmarks statsminister nekar till brott.

Attacken mot Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) har skakat landet.

Mannen som misstänks ha attackerat Frederiksen på Kultorvet i Köpenhamn under fredagen är en 39-årig polsk medborgare.

Den misstänkte gärningsmannen har dock själv svårt att minnas händelsen.

Han säger sig tycka bra om Mette Frederiksen.

– Jag vet att hon är ganska populär och jag tycker att hon gör ett bra jobb, säger han i förhör, enligt tidningen Politiken.

Minns inte händelsen

Mannen talar inte danska utan förhördes i rätten med hjälp av en tolk.

Han har dock ett danskt personnummer eftersom han tidigare har arbetat i Danmark, uppger tidningen.

Den 39-årige mannen uppges ha varit påverkad av alkohol och droger i samband med attacken.

Han uppges också ha varit ”mentalt obalanserad”.

När åklagaren Taruh Sekeroglu i samband med häktningsförhandlingen frågade om han kom ihåg vad som hände på fredagseftermiddagen, erkände mannen att han inte gjorde det.

– För att vara helt ärlig, nej, inte särskilt mycket, sade 39-åringen.

Tror sig inte ha slagit – ”eftersom hon är kvinna”

Mannen har uppgett att han var medveten om vem Mette Frederiksen är.

Han säger sig också minnas att han har sett henne på Kultorvet på fredagen – däremot minns han inte att det har hänt något särskilt i samband med mötet.

– Nej, svarade han på frågan om det skett någon fysisk konfrontation, enligt Politiken.

I ett polisförhör har 39-åringen sagt att han inte tror sig ha slagit Frederiksen:

– Eftersom hon är kvinna.

Enligt egen uppgift var han i Köpenhamns centrum för att roa sig.

Han säger sig också ha reagerat positivt när han såg Mette Frederiksen. Han visste inte på förhand att hon skulle vara där, uppger han.

– Nej, jag blev väldigt förvånad. Mycket positivt överraskad.

Mannens syn på brottsmisstankarna mot honom är dock oklar, då andra källor har gjort gällande att han har sagt att han ”skäms” över händelsen.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare.

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

- 3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen