Misstänkt nekar till att ha slagit Frederiksen: ”Hon är kvinna”

2024 06 08

Mannen som misstänks ha slagit Danmarks statsminister nekar till brott.

Attacken mot Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) har skakat landet.

Mannen som misstänks ha attackerat Frederiksen på Kultorvet i Köpenhamn under fredagen är en 39-årig polsk medborgare.

Den misstänkte gärningsmannen har dock själv svårt att minnas händelsen.

Han säger sig tycka bra om Mette Frederiksen.

– Jag vet att hon är ganska populär och jag tycker att hon gör ett bra jobb, säger han i förhör, enligt tidningen Politiken.

Minns inte händelsen

Mannen talar inte danska utan förhördes i rätten med hjälp av en tolk.

Han har dock ett danskt personnummer eftersom han tidigare har arbetat i Danmark, uppger tidningen.

Den 39-årige mannen uppges ha varit påverkad av alkohol och droger i samband med attacken.

Han uppges också ha varit ”mentalt obalanserad”.

När åklagaren Taruh Sekeroglu i samband med häktningsförhandlingen frågade om han kom ihåg vad som hände på fredagseftermiddagen, erkände mannen att han inte gjorde det.

– För att vara helt ärlig, nej, inte särskilt mycket, sade 39-åringen.

Tror sig inte ha slagit – ”eftersom hon är kvinna”

Mannen har uppgett att han var medveten om vem Mette Frederiksen är.

Han säger sig också minnas att han har sett henne på Kultorvet på fredagen – däremot minns han inte att det har hänt något särskilt i samband med mötet.

– Nej, svarade han på frågan om det skett någon fysisk konfrontation, enligt Politiken.

I ett polisförhör har 39-åringen sagt att han inte tror sig ha slagit Frederiksen:

– Eftersom hon är kvinna.

Enligt egen uppgift var han i Köpenhamns centrum för att roa sig.

Han säger sig också ha reagerat positivt när han såg Mette Frederiksen. Han visste inte på förhand att hon skulle vara där, uppger han.

– Nej, jag blev väldigt förvånad. Mycket positivt överraskad.

Mannens syn på brottsmisstankarna mot honom är dock oklar, då andra källor har gjort gällande att han har sagt att han ”skäms” över händelsen.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen