Minst 22 döda i vulkanutbrott

2023 12 05

Dödssiffran efter vulkanutbrottet på den indonesiska ön Sumatra fortsätter att stiga.

Till en början handlade det om 11 personer som hittats döda.

Efter ett fortsatt sökande har man nu hittat ytterligare personer. Antalet döda uppgår nu till 22, meddelar BBC.

Faran är ännu inte över.

– Marapi är fortfarande väldigt aktiv. Vi kan inte se höjden på kolonnen eftersom den är täckt av molnet, säger Ahmad Rifandi, chef för Marapis övervakningspost, till nyhsetskanalen.

Populärt resmål

Vulkanen Mount Marapi betyder ”berg av eld”.

I Indonesien finns omkring 127 vulkaner. Mount Marapi är en av de mest aktiva.

Vulkanen är väldigt populär bland vandrare.

60 döda

Det är inte första gången som vulkanen får ett utbrott som leder till förödande konsekvenser.

1979 hade vulkanen sitt hittills dödligaste utbrott. Det resulterade i att hela 60 människor omkom.

Sedan dess har utbrotten fortsatt.

I januari och februari i år inträffade askutbrott.

Det ledde till att flertalet vandringsleder tvingades att stängas av i flera månader.

Söndagens utbrott

Det var i söndags som vulkanen spred ett stort moln av aska.

Askan passerade flera byar i närheten.

Det fanns 75 vandrare i området under utbrottet.

De flesta kunde relativt snabbt evakueras och få vård för sina brännskador.

Men alla hittades inte.

Sökarbetet

I måndags turades räddningspersonal om att bära de döda och skadade nerför bergets svåra terräng.

– En del led av brännskador eftersom det var väldigt varmt, och de har förts till sjukhuset, sa Rudy Rinaldi som är chef för West Sumatra Disaster Mitigation Agency.

Sökarbetet fortsatte under tisdagen, något som ledde till att ytterligare människor kunde hittas.

Dödssiffran har därmed stigit. Hittills har man hittat 22 personer som är döda.

Det saknar fortfarande minst en person.

Arkivbild: Y. Ginsu

Text: Redaktionen

Varning utfärdad till svenska hushåll – på trettondagsafton

2026 01 04

Femte januari anses vara den farligaste dagen för svenska hushåll.

I alla fall när det kommer till bränder i svenska hem.

Trots att julen är över inträffar flest bränder på trettondagsafton, enligt ny statistik från säkerhetsföretaget Verisure.

Januari – brandtopp

Varje dag sker i genomsnitt 16 bränder i svenska hem, enligt MSB.

Men när Verisure sammanställt statistik över husbränder under de senaste tio åren framgår att femte januari, trettondagsafton, sticker ut som den dag då flest bränder inträffar.

– Man kan säga att januari är något av en doldis. Många vet med sig att vara lite extra försiktiga i december, kring advent och julhelgen när det är extra mycket ljus, och tänker kanske att faran är över efter jul. Men med storhelgerna över och när vi återgår till vardagslunken kommer nya risker, säger Clas Starwing, trygghetsexpert på Verisure Sverige.

LÄS MER: Svagt år för marknaden – men en biltyp slår rekord

Röktimmarna – störst risk

De flesta bränder inträffar under så kallade röktimmar, sent på eftermiddagen och tidig kväll.

Då lagar människor mat, eldar i kaminer och tänder ljus. Därför är det viktigt att vara extra vaksam under dessa timmar.

Starwing rekommenderar också brandövningar i hemmet, för att alla ska veta hur de ska agera vid en brand:

– På arbetsplatser har vi gedigna utrymningsplaner, men hemma glömmer vi ofta det. Genomför en brandövning med familjen minst en gång om året, och bestäm en återsamlingsplats utanför hemmet, säger han.

Speciellt viktigt är det för familjer med små barn, som kan bli rädda och gömma sig när brandvarnaren piper.

Så minskar du riskerna

Se till att ha en uppkopplad brandvarnare.
Lämna aldrig spisen när den är på och håll saker som kan fatta eld på avstånd.
Placera levande ljus långt från gardiner eller annat brännbart och blås alltid ut ljusen när du lämnar rummet.
Samla aska från öppna spisen eller kaminen i ett metallkärl med lock.

LÄS MER: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Foto: J Wellington

Text: Redaktionen

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 04

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen